- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
174

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 28 februari 1956 - Arbetarskydd vid husbyggnadsarbete, av Hilding Starland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

, TEKNISK TIDSKRIFT

Innan ställning tas i bruk, skall dess förbindningar,
för-strävning, stagning och förankring samt
skyddsanordningar noga kontrolleras och vid behov justeras. Den skall
vidare under den tid den används fortlöpande tillses och
skadade eller bristfälliga delar i ställningen skall utan
dröjsmål bytas ut mot fullgoda. Ställning, som blivit
utsatt för hård blåst, stark nederbörd, ihållande torka e.d.
eller stått oanvänd längre tid, skall likaså noga
kontrolleras innan den åter används. För kontroll och tillsyn av
ställning får arbetsgivare anlita arbetsledare eller annan
hos sig anställd person, blott denne är förtrogen med
ställning av ifrågavarande utförande.

På ställning får inte läggas upp större mängd material än
vad den är utförd för, och om arbetstagare så begär, skall
han kunna få uppgift om den högsta belastning, för vilken
ställningen får användas. Last av material m.m. skall
försiktigt sättas ned på ställning, så att denna inte utsätts för
onormala påkänningar. Lyftanordning, maskin e.d. får
ställas upp och användas på ställning, bara om denna har
den styrka och stabilitet, som fordras härför, samt är
säkert förankrad. Inkläds ställning med presenningar, skall
stagningen eller förankringen i erforderlig mån förstärkas.
Firma- och reklamskyltar får inte uppsättas på ställning.

Virke och annat material till ställning skall
tillhandahållas i fullgott skick och i erforderliga mängder. Det skall
läggas upp på byggnadsplatsen så att det inte utsätts för
skada samt hållas skilt från material, som är olämpligt för
ställning. I den mån "konstruktionsvirke" (T-virke) finns
att tillgå, bör sådant virke användas till ställning, särskilt
där virkets hållfasthetsegenskaper behöver väsentligt
utnyttjas. Innan virke och annat material till ställning
begagnas, skall det omsorgsfullt granskas av kunnig och
erfaren person samt om så behövs provbelastas på lämpligt
sätt.

Beräkning av ställning skall, för såvitt inte
Arbetarskyddsstyrelsen annat föreskriver, ske med ledning av vissa
föreskrifter och nomogram, som finns i en bilaga till
anvisningarna. För ställningar, som väsentligt avviker från
gängse utförande, skall erforderliga
hållfasthetsberäkningar och ritningar ha uppgjorts av därtill kompetent person,
och de skall underställas vederbörande yrkesinspektör. För
patentställning, uthyrningsställning eller liknande skall
typgodkännande ha meddelats av Arbetarskyddsstyrelsen.

Efter dessa allmänna anvisningar om ställningar
meddelas en serie särskilda föreskrifter för spir-, rör-, steg-,
bock-, sax-, rull-, utstickar- och hängställningar.

Ställningslag skall med hänsyn till förekommande slag
av arbete ha sådan bredd, att tillräckligt arbetsutrymme
och erforderlig plats för transport och uppläggning av
material m.m. erhålles på ställningen. Bredden på
ställningslag skall vara 1.9—2 m vid murarställning på vilken
kärr-ning av material förekommer, eventuellt större beroende
på kärrtvp, minst 1.4 m vid annan murarställning, minst
1,2 m vid putsställning och plattväggsställning samt 0.6 m
vid ställning för rörläggnings-, plåtslageri-, elinstallations-,
målnings- och reparationsarbete e.d., för såvitt inte mindre
bredd kan anses tillräcklig med hänsyn till arbetets art.
På yttersidor av ställningslag. som ligger mer än ca 2 m
över marken, golv e.d., skall finnas skyddsräck, i regel
två-ledigt och försett med fotlist. Plankor i ställningslag skall
såvitt möjligt ha samma tvärmått, och de skall, om
avståndet mellan upplagsstöden är större än 3 m och det
behövs, sammanhållas med lämpliga tvärförbindningar.
Finns det risk för att plankorna kan glida eller blåsa ned,
skall de fästas på lämpligt sätt.

Lyft- och transportdon

Lyft- och transportdon som används vid byggnadsarbete
behandlas i var sitt särskilda kapitel. Om lyftdonen ges
föreskrifter dels rörande byggnadshissar, vissa slag av
kranar, spel, lyftblock, stubbrytare o.d., dels rörande
lyftredskap, såsom kättinglängor, linstroppar, krokar, ringar,
lastplan och liknande.

Som ett allmänt villkor gäller, att lyftanordning skall med
hänsyn till material, konstruktion och utförande erbjuda
betryggande säkerhet vid den högsta last, för vilken den
är avsedd att användas. Lyftanordning skall ha
erforderliga skydd, vara säkert uppställd eller upphängd och, om
den kan glida eller stjälpa, vara tillförlitligt förankrad eller
stagad. Den skall dessutom vara så anordnad eller
uppställd, att den som sköter eller manövrerar
lyftanordningen har erforderlig överblick över dess arbetsområde. Om
lyftredskap sägs, att det skall vara utfört av lämpligt och
fullgott material, vara tillförlitligt dimensionerat samt vara
säkert anbragt.

Innan lyftanordning första gången efter tillverkning tas
i bruk skall den — jämte i vissa andra fall — underkastas
första besiktning. Revisionsbesiktning av lyftanordning
skall ske inom högst 12 månader efter närmast föregående
besiktning. Dock fordras för byggnadshiss för person- och
materialtransport (personhiss) revisionsbesiktning inom
högst 6 månader. Från besiktning undantas dock vissa
lyftanordningar, såsom handdrivna lyftanordningar för högst
150 kg last. Lyftanordning skall därjämte undergå
"mon-teringskontroll" och fortlöpande tillsyn.

Lyftredskap för mer än 150 kg last skall undergå första
besiktning, innan de första gången efter tillverkningen tas
i bruk. Någon fordran på revisionsbesiktning av
lyftredskap uppställes ej. Däremot skall de under den tid de
används underkastas fortlöpande tillsyn. Vissa
bestämmelser om vem som får utföra första besiktning,
revisionsbesiktning och monteringskontroll och vad som
därvid skall iakttas meddelas dels i anvisningarna, dels i en
till dessa fogad bilaga. Bevis över besiktning av
lyftanordning skall förvaras av arbetsgivaren, om möjligt på
byggnadsplatsen, och på begäran företes för befattningshavare
från yrkesinspektionen.

De byggnadshissar, som används vid husbyggnad,
uppdelas med avseende på tillåten användning i tre grupper:
personhissar, materialhissar och betonghissar eller
liknande. För dessa hissgrupper meddelas ett flertal
detaljbestämmelser, avseende hisställning, hissbana och dess inhägnad,
bommar, grindar och tillhörande kontakter, fria utrymmen
vid stannplan, hisskorg, lastplan o.d., hisshastighet,
gräns-frånslagning, fångapparat, nedfartsspärr, hisslinor,
lintrummor, driv- och brytskivor, elektriska apparater samt
skyltar och anslag. Vad som i fråga om dessa detaljer
krävs beror även på hur hisspelet är konstruerat, t.ex.
som reversibelt spel, vilket manövreras elektriskt med
tryckknappar e.d., eller som friktionsspel, som
manövreras av särskild spelstyrare med spakar på spelet. För
dimensionering av linor, lintrummor och brytskivor lämnas
uppgifter i en särskild bilaga.

Kranar, som används vid byggnadsarbete, är vanligen
torn-, mast-, valv-, galg-, sten- och mobilkranar. För de
vanligaste av dessa meddelas i anvisningarna
specialbestämmelser, vari sägs hur kranarna skall vara utförda,
dimensionerade och utrustade för att de skall erbjuda
betryggande säkerhet. Skötare (förare) av maskindriven
krän skall ha fyllt 18 år och ha gott omdöme och normal
syn- och hörselförmåga. Tornkran skall bl.a. ha
överlast-skvdd avsett att förhindra att kranens stjälpande moment
blir för stort, gränsbrytare för hissrörelsens övre ändläge
samt buffertar, uppfartsplan eller gränsbrytare för att
begränsa kranens åkrörelse. Särskilda bestämmelser härom
upptas i anvisningarna. Vidare meddelas föreskrifter om
kranbanan, vars underbyggnad och utförande har stor
betydelse för en säker krandrift.

Vid bruk av bjälklags- eller valvkranar har det hänt flera
olycksfall eller tillbud därtill. Därför föreskrivs att dylik
krän skall ha så stor motvikt, att säkerheten mot
stjälpning är minst 1,8, och att kranen skall vara försedd med
sådan anordning att den kan säkert förankras vid
underlaget. Om maskindriven galgkran används för att lyfta
material utmed vägg, skall den ha lämplig släpbana, som
där så behövs skall vara jämn och tillräckligt tät.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free