Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 28 februari 1956 - Arbetarskydd vid husbyggnadsarbete, av Hilding Starland - Nybyggen - Stockholms sydvästra tunnelbana, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i O januari 1956
175
Motorer, arbetsmaskiner m.m.
I ett särskilt kapitel meddelas bestämmelser om hur
maskinella anordningar i allmänhet skall vara utförda,
utrustade och uppställda från skyddssynpunkt samt vad som
skall iakttas, då de begagnas. Särskilda anvisningar lämnas
därefter dels för förbrännings- och elmotorer, dels för en
del arbetsmaskiner, såsom grävmaskiner, stenkrossar,
betong- och murbruksblandare, pålkranar, sågar samt
slip-maskiner. För alla maskiner framhålles, att axlar,
axeländar, kuggväxlar samt rem-, kilreps- och kedjedrifter
skall vara säkert inbyggda eller skyddade med kåpor,
skärmar, räcken e.d. Därjämte anges för dessa maskiner
en del speciella skyddsdetaljer. Verktyg och redskap skall
vara av fullgott material och utförande och hållas i gott
skick. Bland verktygen nämns även bultpistoler, för vilka
Arbetarskyddsstyrelsen kommer att utfärda särskilda
anvisningar. En del föreskrifter meddelas dessutom för
motordrivna handverktyg och för blåslampor.
Om elektriska ledningar, apparater m.m. på en
byggnadsplats sägs, att de skall vara så utförda och anordnade, att
de uppfyller gällande elektriska säkerhetsföreskrifter. En
del för byggnadsarbete betydelsefulla sådana återges i
anvisningarna. De kompletteras med vissa
detaljbestämmelser, som är hämtade ur Kommerskollegii
säkerhetsföreskrifter för elektriska starkströmsanläggningar.
För tryckkärl, såsom ångpannor, varmvattenpannor,
tryckluftbehållare, hydroforer och gasbehållare lämnas i
anvisningarna likaså en del föreskrifter, vilka anses vara
av särskilt intresse för byggnadsindustrin. Det anges att
tryckkärl skall vara dimensionerade, utförda och
utrustade enligt gällande tryckkärls-, ångpanne- och svetsnormer
och att de skall i föreskriven ordning besiktigas och
provas. Varje tryckkärl skall dessutom fortlöpande tillses av
lämplig person, som arbetsgivaren utsett därtill.
Uppvärmnings- och torkanordningar
Vid byggnadsarbete används för uppvärmning och
torkning varmluftspannor, byggtorkar och koksgrytor men
ibland också elektriska kaminer. Då det vanligen är
förenat med vissa olägenheter att använda dessa provisoriska
anordningar, rekommenderas att där
centralvärmeanläggning kan tas i bruk, denna används även under
byggnadstiden. Varmluftspanna skall vara godkänd av
Arbetarskyddsstyrelsen och byggtork av
Sprängämnesinspektionen. Då som bekant förbränningsgaserna från koksgryta
innehåller relativt stor koloxidhalt, särskilt vid
påeldningen, har ansetts att man såvitt möjligt skall undvika att
använda koksgryta. Måste man ändå göra detta, får arbete
inte bedrivas i mindre lokal, t.ex. ett rum i bostadshus,
där gryta är påeldad, och ej heller i liknande utrymme,
dit förbränningsgaser från koksgryta kan intränga. I
anvisningarna meddelas även en del andra föreskrifter,
som är av vikt att iaktta vid bruk av koksgryta,
byggtork e.d.
Särskilda arbeten
Vid ett husbygge förekommer ett flertal olika arbeten,
såsom markarbete (schaktnings- och sprängningsarbete),
formbyggnad och betonggjutning, murning,
golvbeläggning, svets- och skärningsarbete, rörläggning,
plåtslageriarbete, elektriskt installationsarbete, målning och
takarbete. För dessa slag av arbete, liksom för rivning av
byggnad, meddelas ett flertal särskilda anvisningar. Dessa
har till stor del utarbetats i samråd med fackmän på
resp. område, både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan.
Personalbodar
Rörande personalbodar och -vagnar har förutsatts, att
de "Anvisningar om minimistandard för personalbodar
m.m. vid byggnadsindustrins arbetsplatser", som antagits
av Byggnadsindustrins kommitté för arbetarskydd den
15 oktober 1951, tillsvidare skall följas. De återfinns i en
bilaga till bygganvisningarna. Härutöver hänvisas till vissa
föreskrifter, som avser anordningar för belysning och
uppvärmning av personalbodar.
Personlig skyddsutrustning m.m.
I bygganvisningarna meddelas jämväl föreskrifter om
personlig skyddsutrustning, som kan fordras vid visst
byggnadsarbete, såsom andningsskydd, ögonskydd,
hörselskydd, skyddshjälmar, skyddsskor och viss annan
skyddsutrustning, t.ex. skyddsförkläde och knäskydd. Det lämnas
även exempel på arbete, då sådan utrustning kan behövas
och skall finnas tillhands.
Finns det vid byggnadsarbete fara för fall och annat
betryggande skydd inte kan anordnas eller skäligen
påfordras, skall — om arbetet medger det — säkerhetsbälte och
lina tillhandahållas och användas av vederbörande
arbetstagare. Sådan utrustning skall vid behov begagnas även
vid arbete i brunn, schakt eller behållare. Före
begagnandet skall bälte och lina noga kontrolleras och om så
behövs provas.
Förbandsutrustning m.m. skall finnas på byggnadsplatsen
i den utsträckning som kan fordras. I en bilaga till
anvisningarna lämnas förslag om vad en förbandslåda normalt
bör innehålla. Mängden av de olika artiklarna i lådan får
dock bestämmas efter det antal arbetstagare, som
sysselsätts på byggnadsplatsen. På denna skall dessutom i regel
finnas en särskilt utsedd förbandskunnig person. Denne
bör lämpligen även handha förbandsmaterielen.
Övergångsbestämmelse
Till slut meddelas i en bestämmelse att, om maskin,
redskap eller annan teknisk anordning, som omnämns i
anvisningarna, t.ex. byggnadsställning, och som tagits i bruk,
anskaffats eller tillverkats före tiden för anvisningarnas
utfärdande, inte helt motsvarar föreskrifterna, får sådan
anordning ändå begagnas tillsvidare, för såvitt inte
vederbörande yrkesinspektör annat föreskriver.
Nybyggen _______
Stockholms sydvästra tunnelbana. En utredning om
den sydvästra tunnelbanan och dess fortsättning på
Norrmalm och Östermalm har utförts av en särskild
tunnelbanekommitté sammansatt av tjänstemän ur
stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, gatukontoret och
spårvägsbolaget. I utredningen har också deltagit
representanter för Stockholms stads nya organ för generalplanefrågor,
generalplaneberedningen. Kommitténs förslag är nu under
prövning i generalplaneberedningen.
Tunnelbanekommittén har redovisat vissa olika alternativ
i fråga om sträckningarna, varav ett huvudalternativ. Detta
innebär i stora drag att man i det sydvästra ytterområdet
bygger ut två tunnelbanegrenar, som till sin sträckning
huvudsakligen ansluter sig till de nuvarande
spårvägslinjerna 13 och 14 (16 och 17), fig. 1. De sammanförs i en
grenstation vid Liljeholmen. Tillsammans med anslutande
busslinjer kommer de båda tunnelbanegrenarna att i det
väsentliga täcka hela det nuvarande behovet av kollektiva
kommunikationer i västra Brännkyrka, dvs. i huvudsak
områdena väster om stambanan. Tillräckliga möjligheter
finns också att genom utbyggnad av den nordligare
grenen ordna trafikförsörjningen för de ännu outnyttjade
markerna i Jakobsberg och Sätra samt även inom stadens
mark utanför stadsgränsen, Vårby-egendomen.
Efter att ha passerat Liljeholmsviken i tunnel väster om
broarna har banan sin första innerstadsstation vid
Horns-plan och följer därefter så långt som möjligt huvudstråket
på västra Södermalm, Hornsgatan. Banan gör därefter en
sväng mot söder för att med erforderliga kurvradier kunna
löpa in i den gemensamma fyrspåriga sträckningen
Slussen—Centralen. Dess tredje station på Södermalm blir
därvid belägen i hjärtat av Maria församling.
Gångavståndet från denna station till Södra station är ca 350 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
