Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1956 - Totalmobiliseringen av Sveriges krafttillgångar hösten 1955, av Folke Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
191
Totalmobiliseringen
av Sveriges krafttillgångar hösten 1955
Driftdirektör Folke Petri, Stockholm
Huvuduppgiften för kraftföretagens
driftledningar är under alla omständigheter att på bästa
sätt utnyttja tillgängliga kraftresurser. Denna
uppgift ställer sig något annorlunda under
normala förhållanden och under tider, då kraftbrist
råder. Normalt föreligger sålunda viss marginal
i produktionsresurserna utöver vad som fordras
för att täcka den kontrakterade belastningen.
Problemet blir då att på mest ekonomiska sätt
skaffa den kraft, som fordras för att täcka
belastningen, och att avsätta eventuell
överskottskraft på förmånligaste sätt. I tider av kraftbrist
föreligger ingen marginal mellan tillgång och
efterfrågan. I stället finns risk för att den
kon-trakterade belastningen icke skall kunna täckas
med därav följande nationalekonomiska
konsekvenser. Problemet blir då att på allt sätt söka
få fram ny kraft, och kostnaderna för den träder
i bakgrunden.
De första erfarenheterna av driftledningens
arbete i en kraftbristsituation erhölls under
kraftransoneringen vintern 1947/48. En hel del
åtgärder av extrem natur genomfördes då på
produktionssidan. De erfarenheter, som då
framkom, har legat till grund för liknande åtgärder,
vilka hösten 1955 genomförts inför det ständiga
hotet om kraftransonering orsakat av
sommarens torka och utbyggnadernas eftersläpning.
Åtgärder för att öka vattenkraftproduktionen
Effekttillgången i Sverige är för närvarande
fullt tillräcklig för att täcka även de högsta
Belastningstopparna. Bristen ligger sålunda helt
på energisidan. Förhållandena var värre 1947/48,
då såväl energi- som effektbrist förelåg.
Under senare år har en förändring ägt rum vid
valet av lämplig belastningspunkt för
vattenturbinerna i det svenska systemet. På den tid
effektbrist förelåg var det självklart att man under
högbelastningstid skulle köra vattenturbinerna
med största möjliga effekt. Det var t.o.m. riktigt
att sträcka sig utöver den punkt på
verkningsgradskurvan vid vilken kavitation beräknas
inträffa, fig. 1, punkt Pujc. Man fick sålunda för att
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 20 januari 1956.
621.311.153(485)
överhuvudtaget under belastningstopparna
kunna hålla acceptabel frekvens ta risken för
kavi-tationsskador och reparationskostnaderna för
dessa.
I dagens läge är förhållandena helt omkastade.
Det gäller nu endast att ur tillgänglig
vattenmängd få ut så mycket energi som möjligt. Man
får därför i alla vattenkraftstationer, där icke
utbyggnadsvattenmängden är särskilt låg, välja
belastningspunkten för turbinerna så att bästa
möjliga verkningsgrad erhålles, fig. 1, punkt
Pri max- Då turbinerna normalt är stämplade och
garanterade för märkeffekten, som ligger något
högre, innebär detta att våra flesta
vattenturbiner för närvarande körs med en belastning
som understiger märkeffekten. Av liknande
orsaker har det på senare år blivit betydligt mera
aktuellt att stanna vattenkraftaggregat vid
sådana tillfällen, då de inte oundgängligen fordras
för produktionen. Vid kortare avlastningar
utnyttjas dessutom flitigt de möjligheter, som
föreligger i vissa stationer att synkronköra
aggregaten med stängda ledskenor och turbinhjulen
roterande i luften.
Lika självklart som att hushålla med det
vatten, som går genom turbinerna, är det i ett
kraftbristläge att undvika spill förbi
anläggningarna. Det är i första hand flottningen som ställer
Fig. 1. Verkningsgradskurvor för vattenturbin; -
totalverkningsgrad, –-gränsverkningsgrad, Pv max effekt vid
maximal verkningsgrad, Pi/i märkeffekt, Puk maximal
effekt med hänsyn till kavitation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
