- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
193

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1956 - Totalmobiliseringen av Sveriges krafttillgångar hösten 1955, av Folke Petri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 mars 1956

193

Fig. i.
Produktion av
mottryckskraft
andra halvåret
1955.

betsbelastning har man dock i allmänhet avstått
från särskilda åtgärder bortsett från en del
sådana i Indalsälven. Gott hopp föreligger att få
dessa ansökningar behandlade i sådan tid, att
resp. magasin kan utnyttjas under den svåra
perioden omedelbart före vårfloden. De
energimängder som det är fråga om är ringa.

Åtgärder för att öka ångkraftproduktionen

Möjligheterna att få fram avsevärt ökade
vattenkraftbelopp har sålunda av naturliga skäl
varit ringa. Annorlunda har det ställt sig på
ångkraftsidan, där produktionsresultaten blivit
bättre än man vågat räkna med. Det största
veckovärdet för totalt inmatad värmekraft var
sålunda ända fram till våren 1955 ca 80 MkWh/vecka.
Genom olika åtgärder har det hösten 1955 varit
möjligt att under lång tid upprätthålla en
värmekraftproduktion av storleksordningen 115—120
MkWh/vecka, fig. 3. Den mängd värmekraft,
som tillkommit utöver vad man tidigare vågat
räkna med, uppgår till ca 450 MkWh.

Det kan synas ha tagit lång tid för att uppnå
full kraftproduktion i värmekraftverken. Trots
att ordern om full körning i alla tillgängliga
anläggningar utgick redan i slutet av augusti 1955
uppnåddes icke slutvärdet förrän i mitten av
oktober, dvs. efter ca 6 veckor. Orsakerna härtill
är skiftande. Sålunda hade man inte på alla håll
räknat med körning tidigt på hösten. Detta
medförde svårigheter ined hänsyn till pågående
revisionsarbeten och anskaffning av personal för
den krävande treskiftsdriften. Vidare har ett
stort antal småverk på olika håll i landet, vilka
normalt endast står i reserv eller används för
topptagning, satts i gång. Att start av dessa verk
kräver tid för ekonomisk uppgörelse,
bränsleanskaffning m.m. ligger i sakens natur.

Närmare hälften av värmekraften kommer från
kraftföretagens stora kondenskraftverk, vilka
normalt sätts in även vid tillfällig och mindre
vattenbrist. Dessa verk har liksom 1947/48
ställts till förfogande oberoende av ägarens egen
kraftbalans och sålunda kommit hela landets
kraftförsörjning till godo. De krafttransporter,

som härigenom uppkommit olika kraftföretag
emellan, har avräknats enligt regler som med
åren vuxit fram inom ramen för den totala
samkörningen. I princip innebär dessa, att
värmekraften tillhandahålles till priser, vilka
motsvarar täckning för de rörliga kostnaderna,
beräknade med en rimlig riskmarginal. Några
svårigheter att hålla denna prisnorm har trots
kraft-bristen icke förelegat. Kanske beror detta därpå,
att de som denna gång varit säljande är väl
medvetna om att de nästa gång som vi får
kraftbrist mycket väl kan vara köpande.

I en ångkraftstation kan en noggrann
övervakning från driftpersonalens sida av olika
anläggningsdelar och processerna i dessa medföra
förbättrade verkningsgrader, kortare
avställnings-tider och ökad kraftproduktion. Med hänsyn
härtill infördes i september 1955 ett premiesystem
vid ångkraftstationen i Västerås vilket innebär,
att den i driften sysselsatta personalen erhåller
en särskild ersättning för varje MkWh, vilken
under en fyraveckorsperiod produceras utöver
ett fixerat normalvärde. Systemet har visat sig
effektivt.

Körningen vid Västeråsverket har liksom i
andra ångkraftverk hösten 1955 skett med olja
i så stor utsträckning som möjligt. Oljan är för
närvarande billigare än kolet. Tidigare hade man
i de stora tornpannorna i Västerås svårt att elda
med enbart olja på grund av
lågtemperaturska-dor i luftförvärmarna och asksvårigheter i
stoft-avskiljarna. För att klara detta har hösten 1955
en ny metod lanserats. I rökgasväggarna före
luftförvärmarna har sprutats in finfördelad aska,
som hämtats från andra pannor, vilka av
tekniska skäl körs med viss koltillsats. Denna
asktillsats har medfört en viss
daggpunktsnedsätt-ning. Vidare har rökgaserna erhållit en
slitverkan, varigenom de kunnat bortföra en del
utfallet syrakondensat. Metoden har utfallit till
belåtenhet.

Även mottrycksanläggningarna har givetvis
arbetat för fullt. Anmärkningsvärd är den relativt
stora produktionsökning, som visat sig möjlig,
om man blott anläggning för anläggning går
igenom driftförhållandena och tillser, att
resurserna utnyttjas på bästa sätt. Genom en sådan
genomgång har produktionen av mottryckskraft

Fig. 5.
Mobiliserad
värmekraft
andra
halvåret 1955.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free