Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1956 - Totalmobiliseringen av Sveriges krafttillgångar hösten 1955, av Folke Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
195
för denna kraft har varit högre och i nivå med
ångkraft alstrad inom Sverige. De totala
ångkraftleveranserna från Danmark till Sverige
under 1955 har blivit 267 MkWh, medan svensk
leverans av vattenkraft till Danmark endast
varit 149 MkWh.
Man kan överslagsmässigt säga, att de 115
MkWh/vecka, vilka matats in sedan alla verk
kommit i gång, har dragit en
genomsnittskostnad om ca 6 öre/kWh. Detta innebär, att
kostnaden per vecka uppgått till ca 7 Mkr. Räknat
för andra halvåret 1955 blir med denna
utgångspunkt totalkostnaden av storleksordningen 120
Mkr. Den bränslemängd, som förbrukats
motsvarar ca 1,3 Mt stenkol.
Åtgärder på stamlinjenätet
I Sveriges vittutgrenade ledningsnät spelar
ledningsförluster en avsevärd roll. Möjlighet att i
större skala i praktiken påverka dessa föreligger
dock endast på stamlinjenätet. Där kan man
genom att vid låg belastning hålla lämpligt antal
ledningar inkopplade reducera
koronaförlusterna och de förluster, som uppstår genom
transport och konsumtion av överskott på reaktiv
effekt. En sådan anpassning av stamlinjenätet
sker normalt men med en viss försiktighet, då
varje kopplingsåtgärd innebär ökade risker för
driftstörningar hos abonnenterna. Med de
kraftvärden, som förelegat i höst, har man dock gått
längre än normalt och, även om kraftvinsten
genom en viss kopplingsåtgärd endast varit
ringa, genomfört den. Förlusterna på
stamlinjenätet varierar med överförd effekt och olika
antal inkopplade ledningar, fig. 7. Driftledningens
uppgift är att i olika belastningslägen tillse, att
rätt antal ledningar är inkopplat. I allmänhet
har detta inneburit, att under natt- och helgtid
hösten 1955 två 380 kV och en till tre 200 kV
ledningssektioner har varit bortkopplade.
Åtgärder för bättre kraftbalansberäkningar
Av utomordentlig vikt, då det gäller att
hushålla med krafttillgångarna, är att
driftledningen i varje ögonblick har tillgång till aktuella och
säkra kraftbalanser för hela landet. Genom så-
Fig. 8.
Varaktighetskurva över den totala
krafttillgången.
Fig. 7. Stamlinjenätets förluster vid olika
ledningsalternativ.
dana kan man bedöma, hur
magasinsavtappning-en bör skötas, hur ångkrafttillsatsen skall
regleras och hur stor sannolikheten är för att
tillgångarna skall räcka för en viss period, t.ex.
fram till vårfloden.
Då landet är uppdelat i block, inom vilka olika
kraftföretag ansvarar för kraftförsörjningen,
har tidigare kraftbalanser för landet som helhet
upprättats endast schematiskt och helårsvis.
Den löpande drifttekniska bedömningen har
tillgått så, att de olika kraftföretagen var för sig
med korta tidsintervall gjort kraftbalanser för
sina områden. Dessa balanser har därefter
sammanställts genom en enkel summering.
Resultatet av denna summering har betraktats som en
kraftbalans för hela landet.
Under senare år har man funnit, att denna
enkla metod icke är tillräckligt noggrann. De
olika kraftföretagen utgår sålunda ofta vid sin
belastningsbedömning från något olika
konjunkturförutsättningar. Vidare ger en direkt
summering av de produktionsresurser kraftföretagen
framräknar vid olika antagna
vattenförhållanden alltför extrema resultat. Summeringen
innebär nämligen, att man för alla företag
förutsätter lika dåliga eller lika goda
vattenförhållanden samtidigt. I verkligheten föreligger en
sammanlagring, eftersom torka eller riklig
nederbörd inte förekommer i hela landet samtidigt.
För att få fram säkrare kraftbalanser för
landet som helhet har hösten 1955 införts ett nytt
system för kraftbalansberäkningarna. Detta
innebär på belastningssidan, att de av de olika
kraftföretagen gjorda belastningsanalyserna,
innan de användas, genomgås centralt och
korrigeras med hänsyn till sådana allmänna
synpunkter på konjunkturläget, vilka erhålles från
de organ, som centralt sysslar med konjunktur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
