Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1956 - Böcker - Vacuum-tube oscillators, av Gunnar Svala - Talsperren-Messtechnik, av Lars-Erik Larsson - Tiefziehtechnik, av Tage Egnefors - Discontinous automatic control, av Jonas Agerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 mars 1956
237
en diskussion av problemet att förena någorlunda
konstant amplitud med stort avstämningsområde i enkla
oscillatorkopplingar.
I fråga om elektronkopplade oscillatorer är den
principiella framställningen välbehövligt klar.
Vanföreställningar är nämligen i detta avseende ej ovanliga. Om den
elektronkopplade Hartley-oscillatorn har sålunda för några
år sedan en välkänd författare hävdat, att återverkan från
anodkretsen är stor, eftersom anodströmmen via katoden
tillföres uttaget på svängningskretsen!
Inte desto mindre finner jag vissa omdömen i bokens
framställning på denna punkt vilseledande. Numera
föråldrade tetroder som "24 A" och "36" anförs sålunda som
lämpliga i nämnda koppling, under det att moderna
pen-toder med separat uttagna bromsgaller endast betraktas
som jämställda. Vidare anförs den elektronkopplade
pen-todoscillatorn med jordad katod och återkoppling från
skärmgallret som överlägsen den förstnämnda oscillatorn
i fråga om uteffekt enär bela anodspänningen kan
utnyttjas, under det att i det förra fallet momentana
anodspänningen ej får understiga skärmgallerspänningen. I själva
verket ger en pentod i den förra kopplingen en lika stor
uteffekt och dessutom avsevärt bättre "isolation" gentemot
belastningskretsen. I detta sammanhang borde för övrigt
också anod- resp. skärmgallerspänningens inverkan på
frekvensen ha diskuterats.
I de följande kapitlen behandlas amplitudstabilitet,
hög-effektoscillatorer, vipposcillatorer, synkronisering,
frekvensmultiplikation och frekvensdelning, brusproblem,
modulering av oscillatorer, automatisk frekvenskontroll
samt inverkan av resonanta belastningar.
I några enstaka fall behandlas t.o.m. rörlösa generatorer,
t.ex. magnetiska frekvensdelare. Transistoroscillatorer
saknas däremot helt i framställningen, i och för sig fullt
försvarligt med hänsyn till bokens titel men förvånande, då
motsatsen nämns i inledningen.
Trots att några isolerade kritiska synpunkter anförts blir
helhetsintrycket av boken präglat av största saklighet och
vederhäftighet. Framställningen är redig och klar samt i
väl avvägd omfattning åtföljd av matematik. Goda
illustrationer förekommer rikligt. Några problem avslutar varje
kapitel, då boken bl.a. tillkommit för användning i
samband med fördjupade högskolestudier, för vilket den torde
lämpa sig utmärkt väl. För den praktiskt arbetande
ingenjören bör den också ha stort värde som referens genom
att den täcker ett stort område, men den är ej att betrakta
som en handbok, som ger direkt vägledning för praktiska
konstruktioner och deras dimensionering. Gunnar Svala
Talsperren-Messtechnik, av A U Huggenberger.
Springer, Berlin 1951. 132 s., 168 fig. 22,50 DM.
Förf. har av schweiziska myndigheter fått i uppdrag att
utföra spännings- och dßformationsmätningar på
dammbyggnader. Han ger i boken en klar översikt över och en
utförlig beskrivning av olika förekommande metoder och
apparater för detta arbete.
De inre spänningarna i dammkroppen kan inte erhållas
genom direkt uppmätning utan måste beräknas med hjälp
av uppmätta värden på motsvarande längdändringar. För
ändamålet användes extensometrar, som gjuts in i
betongen. Boken behandlar två huvudprinciper för deras
konstruktion.
Enligt den ena, som utvecklats i Europa, är givarna av
elektro-akustisk typ. I extensometern är spänd en
stålsträng, som kan sättas i vibration med hjälp av en
elektromagnet. Frekvensen hos den svängande strängen ändras,
då strängens längd ökar eller minskar.
Den andra principen, utvecklad i USA, är en tillämpning
av trådtöjningsgivare. De elektro-akustiska givarna har
den fördelen framför trådtöjningsgivarna, att utslagen är
oberoende av störningar i ledningen från givare till
mätstation.
Förf. beskriver, hur mätarna inbördes bör placeras i pla-
net och rymden, så att de olika spänningarna i en punkt
kan beräknas. Emellertid måste man kunna korrigera för
inverkan av temperatur, krympning och svällning. Det är
då lämpligt att gjuta in "spänningslösa" apparater i de
övriga givarnas omedelbara närhet. En metod anvisas för
hur detta kan ske.
Särskild uppmärksamhet ägnas mätledningarnas
utförande. Gummikabel kan om den fyller vissa fordringar gjutas
in i betongen. Det är onödigt att använda dyrare armerad
kabel som dessutom är svår att skarva.
Ett kapitel i boken beskriver principer för "direkt"
uppmätning av inre spänningar och jordtryck. Då den
indirekta metoden ger upphov till problem på grund av
svårigheten att bestämma betongens elasticitetsmodul, vore
det önskvärt att kunna bestämma spänningarna genom
direkt uppmätning. Eftersom i boken beskrivna metoder
förutsätter en rörelse om än liten, måste man ställa sig
skeptisk till denna möjlighet. Det torde vara nödvändigt
att vid en sådan metod kalibrera mätapparater vilket kan
innebära samma svårigheter som vid den indirekta
metoden.
Boken beskriver olika apparater för uppmätning av olika
slag av yttre deformationer på utsidan av dammen, i
schakt och i inspektionsgångar. Här nämns exempel på
instrument för bestämning av längd- och vinkeländring samt
metoder för bestämning av deformationer genom lödning.
Vidare beskrivs geodetiska mätförfaranden med
tillhörande instrument.
I ett särskilt kapitel visar förf. hur apparaterna används
praktiskt. Som exempel beskrivs placering av instrument
vid tre olika slag av dammbyggnader, en
gravitationsdamm, en pelardamm samt en valvdamm. Förf. visar även
de möjligheter, som modellförsök kan erbjuda, och går in
på olika principer, efter vilka dessa kan utföras.
Boken är rikt illustrerad och bildmaterialet mycket gott.
Den är en värdefull hjälp för ingenjörer som utför
kvalificerade mätningsarbeten vid t.ex. dammbyggnader men
även för dem som av andra anledningar arbetar med
mätteknik inom väg- och vattenbyggnadsfacket.
Lars-Erik Larsson
Tiefziehtechnik, 4:e uppl., av Walter Sellin.
Werk-stattbücher 25. Springer, Berlin 1955. 75 s., 134 fig. 3,60
DM.
I detta häfte som nu utkommit i sin fjärde upplaga
redovisas nya formgivningsmetoder för plåt, t.ex. pressning
mot gummidyna eller gummimembran och sträckbockning.
Dessutom innehåller kapitlet om smörjning en redogörelse
för fosfateringens användning och inverkan.
Dragpressningens teori liksom bearbetningsmaterialen har
behandlats kortfattat. Större utrymme har ägnats
avsnitten om dragpressar, i synnerhet de hydrauliska, samt
verktygen, dessas utformning och betydelse.
En diskussion av några olika provningsmetoder för
plåtmaterial samt ett kapitel om flerstegspressning avslutar
boken.
I häftet ges en allmän översikt över
dragpressnings-oinrådet. Det vänder sig närmast till den praktiske
utövaren men torde även med behållning kunna användas
av den tekniskt studerande. Tage Egnefors
Discontinous automatic control, av Irmgard
Flügge-Lotz. Princeton University Press, Princeton 1953. 168 s.,
102 fig. 5 $.
Arbetet är av allt att döma en till bokform omarbetad
rapport, behandlande möjligheterna att använda enkla
två-lägesservon ("on-off") som roderservo vid stabilisering av
robotar och flygplan. Problemet studeras med hjälp av
fasplankurvor.
I bokens första del framläggs principerna för behandling
av detta slags problem med hjälp av snedvinkliga
fasplankurvor. Det styrda systemet antas kunna beskrivas med
en linjär differentialekvation av andra ordningen. I denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
