Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 13 mars 1956 - Böcker - Discontinous automatic control, av Jonas Agerberg - Jord- og betonlære, bd 1, av G Lbg - Gestaltung von Fahrzeuggetrieben, av Einar Borh - Regelungstechnik, av Jonas Agerberg - Nomenklatur för elanläggningar i motorfordon, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
, TEKNISK TIDSKRIFT
del behandlas även tvåläges hastighetsstyrning med hjälp
av till planet reducerade fasrymddiagram.
I del 2 behandlas inverkan av olika defekter hos servot,
såsom dödzon, hystereseffekter och tidsfördröjningar.
Den tredje delen omfattar stabilitetsberäkningar för en
hypotetisk tvålägesservostyrd robot och i samband
härmed diskuteras möjligheterna att använda fasplankurvor
vid studiet av diskontinuerliga system med flera
frihetsgrader.
Boken är omständligt, nästan pedantiskt skriven, något
som dock i viss mån lättas upp av det rikhaltiga
figurmaterialet, där varje steg i förf:s tankegång illustreras.
Den kan emellertid rekommenderas för dem, som är
intresserade av denna metod för behandling av relästyrda
servomekanismer och liknande system innehållande
olin-jariteter av tvålägestyp. Jonas Agerberg
Jord- og betonlære, bd 1: Anlægsarbejder, av Bent
Gre-gersen. Teknologisk Instituts Forlag, Köpenhamn 1955.
252 s., 151 fig. 18 dkr.
Arbetet är uppdelat i två band, varav det föreliggande
behandlar jordarbeten och ett följande skall handla
huvudsakligast om betong.
Efter synpunkter på arbetsförhållanden, forskning och
arbetarskydd beskrives avvägning och kartläggning,
jordarternas indelning och egenskaper. Olika sätt att utföra
schaktnings- och sprängningsarbeten beröres kortfattat,
något grundligare beskrives dräneringsarbeten. Den
väsentliga delen av boken ägnas åt väg- och gatubyggnad,
grundläggning, vatten- och avloppsledningar.
Den både ut- och invändigt prydliga boken är helt
elementär och synes närmast vara avsedd för arbetare och
förmän. Den torde kunna bidra att ge dem ett ökat intresse
för och en vidare syn på arbetet. Boken är rikt illustrerad
och uppfylld av allmänna betraktelser och är därigenom
mycket lättläst. G Lbg
Gestaltung von Fahrzeuggetrieben, av H
Reichen-bächer. Springer, Berlin 1955. 155 s., 164 fig., 19 tab.
26,40 DM.
I denna bok behandlas huvudsakligen seriemässigt
framställda bilväxellådor — i första hand för personbilar —
av såväl mekanisk som hydraulisk typ. Bokens
huvudändamål är att visa vilka konstruktioner som visat sig ha
bestående värde och orsakerna härtill, alltså det sätt på
vilket de olika typerna och kombinationerna inverkar på
bilarnas färdegenskaper och bränsleekonomi.
Detaljerade kalkyler för konstruktion av ingående
maskinelement som hus, kopplingar, lager etc. förekommer
icke, bortsett från tämligen utförliga beräkningar av
kugghjul och i samband därmed av böjningar och hållfasthet
hos växellådsaxlarna. Huvudavsnitten behandlar val av
största och minsta utväxlingsförhållande samt
mellanliggande växlar med hänsyn till motorns varvtals- och
vridmomentskurvor och bilens väg-tidkurvor. Vidare
diskuteras verkningsgrad och bränsleförbrukning i olika fall,
motor- och bilelasticitet, de roterande massornas
tröghetsmoment och inverkan på accelerationen m.m.
I samband med beskrivning av konstruktionsformer för
vanliga kugghjulsväxellådor, planetväxellådor, hydrauliska
kopplingar och momentomvandlare, synkroniseringar,
frihjul etc. diskuteras för- och nackdelar på ett föredömligt
objektivt sätt. Av särskilt intresse är i detta sammanhang
framställningen av mekaniska och hydrauliska
kraftöverföringars inverkan på bilarnas bränsleekonomi. Förf.
påpekar, att man vid växellådskonstruktion alltid måste
överväga sambandet mellan verkningsgrad, färdegenskaper och
bränsleförbrukning. Någon procents högre mekanisk
verkningsgrad för en rent mekanisk kraftöverföring kan ur
bränsleförbrukningssynpunkt mer än kompenseras, om
hänsyn till ändrade färdegenskaper tas vid övergång till
hydraulisk växellåda genom mindre bakaxelutväxling.
I boken finns talrika räkneexempel, anslutande sig till
en fyrtakts- och en tvåtaktsmotor av måttlig effekt,
motsvarande ordinära europeiska bilstorlekar. Illustrationerna
är väl valda och tydliga. Innehållet är intressant och
lärorikt samt väl disponerat och kompletteras av en något
ensidigt tyskt betonad litteraturförteckning och ett alltför
kortfattat alfabetiskt register. En sammanställning av de
många olika bokstavsbeteckningarna hade varit önskvärd.
Några mindre anmärkningar kan möjligen göras.
Uppgiften att hydrauliska växellådor, speciellt konstruerade
för bilar, första gången presenterades vid en bilutställning
i Berlin 1934 torde knappast vara riktig. Flera år
dessförinnan körde Stockholms spårvägar med
Smith—Lys-holms hydrauliska växellåda i några bussar. Förf:s
definition av motorns varvtalselasticitet motsvarar ej Flössels
(Tekn. T. 1951 s. 509; 1953 s. 1019) och dess lämplighet
kan ifrågasättas.
Detta arbete, som ingår i en serie av konstruktionsböcker,
utgivna av professor Koller i Karlsruhe, står på en mycket
hög teknisk nivå och rekommenderas varmt. Einar Bohr
Regelungstechnik, utgiven av VDI/VDE-Fachausschuss
für Regelungstechnik. Deutscher Ingenieur-Verlag,
Düsseldorf 1954. 285 s., 284 fig. 24 DM.
Det av VDI och VDE gemensamt bildade Fachausschuss
für Regelungstechnik ordnade 1953 och 1954
föredragsserier i regleringstekniska ämnen. Det är dessa föredrag,
som delvis i något omarbetat skick sammanredigerats till
föreliggande volym. Några av de 28 uppsatserna har
publicerats separat i tysk fackpress.
Efter några mer allmänna uppsatser i bokens början,
med det tänkvärda inledningskapitlet av Kraemer om
människan i automationens tidevarv, kommer två
avdelningar med föredrag, behandlande resp. regulatorer och
regleringsobjekt. I bokens senare hälft behandlas olika
industriella regleringssystem med tillämpningar från bl.a.
kemisk industri, pappersindustri, turbin- och
valsverksreglering, verktygsmaskiner och kraftteknik.
De olika ämnena är kortfattat och långt ifrån fullständigt
behandlade. Föredragen synes närmast vara ämnade att
genom slumpartat uttagna exempel ge glimtar från olika
områden av regleringstekniken.
Det är inte, som man skulle kunna tro av titeln, en bok
att lära sig regleringsteknik ur men väl en sådan, där den
praktiskt intresserade i vissa kapitel kan jämföra egna
erfarenheter med andras. Jonas Agerberg
Nomenklatur för elanläggningar i motorfordon (SEN
R 8105). SIS, Stockholm 1956. 35 s. 3 kr.
Den av Svenska Elektriska Kommissionen (SEK) tillsatta
kommitté som har utarbetat föreliggande
rekommendationer har bestått av representanter för större företag inom
bilbranschen, såväl tekniker som språkmän. Man har i
första hand tagit sikte på att så långt det är möjligt skapa
en svensk nomenklatur, dvs. rensa ut lånord från
främmande språk samt ge sådan form åt benämningen på
aggregat, apparater, instrument, detaljer osv., att den ger
en så klar bild som möjligt av vad benämningen avser och
innebär. Termerna har granskats av TNC.
Nomenklaturen har indelats efter sakområde i grupper,
inom vilka orden är ordnade i alfabetisk följd. För varje
ord anges en förklaring till vad som avses med ordet.
Inom gruppen Belysningssystem har kommittén gjort en
uppdelning som bringat reda i de ofta skiftande
uppfattningarna om vad som menas med strålkastare, lyktor,
lampor och ljus. Sålunda kallas alla lysdon för belysning
avvägen för strålkastare (huvudstrålkastare, dimstrålkastare
osv.), lysdon för angivande av fordons läge, färdriktning
o.d. för lyktor (baklykta, stopplykta, nummerlykta osv.),
lysdon för belysning och indikering inuti eller invid
fordonet för lampor (fotstegslampa, instrumentlampa); med
ljus avses det ljus som avges av ljuskälla, t.ex. dimljus
som avser ljus från dimstrålkastare.
Publikationen torde vara välkommen för "bilelektriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
