Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 20 mars 1956 - Atomenergin och industrin, av Herman Holm - Nybyggen - Brittisk modell av snabb kraftreaktor, av SHl - Världens största jordglob, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
, TEKNISK TIDSKRIFT
flera uppenbara fördelar, t.ex. ökad hastighet
tack vare kraftigare maskineri, obetydlig
bränsleförbrukning och därmed ökat lastutrymme,
mindre liggekostnader i samband med bunkring.
Ett atomdrivet fartyg torde vara lättare att
manövrera, därför att man inte får några
förändringar i fartygets vikt till följd av
bränsleförbrukningen.
Utsikterna för kommersiellt utnyttjande av
atomenergi för andra transportmedel ter sig
mindre ljusa, framför allt på grund av
omfattningen av de strålskydd, som krävs.
Slutord
De ekonomiska fördelar, som atomkraften kan
medföra, bl.a. till följd av sjunkande
kraftkostnader och lokaliseringsvinster, på grund av
sänkta transportkostnader och bättre
utnyttjande av lokala arbetskrafts- och råvaruresurser,
kan utan tvivel medverka till en ökning av den
ekonomiska framstegstakten. Detta gäller i
första hand i länder som alltid haft förhållandevis
höga energikostnader.
Stora samhällsekonomiska vinster borde
självfallet också ligga inom räckhåll för ett land som
England, där man ju redan har relativt mycket
energikrävande produktion, som ursprungligen
byggts upp på basis av billigt bränsle, men där
den starka uppgången i de konventionella
kraftkostnaderna nu tenderar att göra sådan
verksamhet mindre lönande.
Atomenergins utveckling borde också ställa sig
gynnsam för länder som har stor import av
konventionella bränslen och som genom att på ett
tidigt stadium upparbeta export av olika
hjälp-produkter och biprodukter skulle kunna få en
mera lönande och kanske också mera
differentierad export. Sådana länder skulle sannolikt
även bli mindre känsliga för
konjunkturväxlingar och valutakriser.
Atomenergins användning kan sålunda komma
att medföra förskjutningar mellan olika länders
internationella konkurrensförmåga. I England
kan utnyttjandet av atomenergin förhindra en
annars oundviklig försämring av
konkurrenskraften. Under i övrigt oförändrade
omständigheter borde länder, som nu har god tillgång på
billig kraft och en mycket energikrävande
produktion komma i ett mindre gynnsamt läge än
hittills. Här måste man söka motverka en sådan
utveckling genom att öka ansträngningarna att
vinna nya exportmarknader.
Det förefaller inte orimligt, att en internationell
utjämning av energikostnaderna på lång sikt
bl.a. skulle kunna medföra tendenser till
utjämning mellan USA och Västeuropa i fråga om
ekonomisk framstegstakt. Däremot är det svårare
att säga om atomenergin inom överskådlig tid
skall kunna medverka till en utjämning mellan
de industriellt avancerade och de underutveck-
lade länderna. Det förefaller inte sannolikt, att
de senare länderna skulle kunna absorbera de
tekniska framstegen i tillnärmelsevis samma
takt som de gamla industriländerna. De
underutvecklade länderna brottas inte bara med
väldiga kapitalproblem utan även sociala och
religiösa faktorer spelar här stor roll.
Vi står utan tvivel inför en period av mycket
snabbt ekonomiskt framåtskridande om vi kan
utnyttja de tekniska framstegen. Denna
reservation är dock väsentlig, särskilt ingenjörsbristen
är överallt ett svårlöst problem. Tillgång på
kapital, speciellt mera riskvilligt kapital, är en
annan viktig faktor. En tredje sammanhänger mera
med psykologiska frågor. För att tekniken snabbt
skall tränga igenom krävs att företagsledarna,
tjänstemännen och arbetarna orkar med att
anpassa sig i den takt som tekniken ger möjlighet
till.
Om dessa frågor kan lösas och de mäktiga,
tekniska utvecklingskrafterna därmed får
någorlunda fritt spelrum, kommer de sannolikt att
medföra en industriell omvandling på bred front
inom en förhållandevis kort tidrymd. Praktiskt
taget alla delar av ett lands näringsliv kommer
på ett eller annat sätt att beröras. Den stockning
i den ekonomiska omvandlingsprocessen, den
bristande expansion på nya områden, som
präglade bl.a. Västeuropas ekonomi under
mellankrigstiden och som bromsade upp det
ekonomiska framåtskridandet och på många håll
skapade sysselsättningssvårigheter, skulle då vara
ett övervunnet stadium.
Nybyggen_,
Brittisk modell av snabb kraftreaktor. En fullstor
modell av den planerade snabba kraftreaktorn i Dounreay
torde nu vara i drift i Harwell. Den kallas Zeus ("Zero
energy uranium system") och är en lågeffektsreaktor som
skall ge data för konstruktion och drift av den
kraftpro-ducerande Dounreay-reaktorn.
Liksom Zephyr (Tekn. T. 1954 s. 43) är Zeus en
breeder-reaktor och saknar moderator. Bränslet i den senare är
emellertid höganrikat uran, medan den förra drivs med
plutonium. Zeus effekt är bara ungefär en miljondel av
den som har föreslagits för kraftreaktorn i Dounreay, men
den anses vara tillräcklig för experiment vilka kan
utföras utan att leda till de tekniska svårigheter som skulle
uppstå vid stor effekt (Chemistry & Industry 10 sept. 1955).
SHl
Världens största jordglob. En jordglob med 8,5 m
diameter har uppställts i Wellesley, Mass., USA. Globen skall
ge samma intryck som jorden sedd på ca 8 000 km
avstånd. För att ge en bild av både dygnets och årstidens
växlingar roterar globen kring sin 23° 27’ mot
horisontalplanet lutande axel samtidigt som hela glob- och
axeluppställningen roterar på en plattform. Den ihåliga axeln
väger 6 t och hela uppställningen 21 t. Rörelserna erhålls
från två 1 hk synkronmotorer.
Globen, som står på en gård, tillhörande ett
handelsinstitut, har emaljerad yta i tjugo färger. Kostnaden för globen
uppgår till 200 000 $ (enl. Bethlehem Steel Export Corp.).
GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
