- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
260

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 20 mars 1956 - Trafikflyget blir turbinmotordrivet, av hop - Finlands elförsörjning, av WS - Världens oljeproduktion 1955 - Storbritanniens plastproduktion 1955 - 100—200 % årlig avkastning - Syntetisk glycerol - Detonationstryck vid förbränning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

, TEKNISK TIDSKRIFT

SNCASE 200 "Caravelle"
41 000 kg

de Havilland "Comet 4’
69 000 kg

Boeing 707
113 000 kg

Douglas DC-8
116 000 kg

Vickers "Viscount" Vickers "Vanguard" Fokker "Friendship" Lockheed "Electra"

24 000 kg 47 000 kg 15 000 kg 45 000 kg

Bristol "Britannia"
75 000 kg

Fig. 1. Skalenliga siluetter av aktuella trafikflygplan, upptill readrivna, nedtill propellerturbindrivna.

för engelsmännen även om amerikanarna med Lockheed
"Electra"* också här tagit upp konkurrensen på allvar.
"Electra" utgör dock icke någon egentlig konkurrent till
engelsmännens redan praktiskt taget leveransklara
lång-distansplan Bristol "Britannia" utan snarare till Vickers
"Viscounts" storebror "Vanguard"3,8, fig. 1. Inom den
omfångsrika kortdistanskategorin synes Holland med Fokker
"Friendship" få fram en utomordentlig typ, som enligt
uppgift t.o.m. skall licenstillverkas i USA. Att observera i fråga
om propellerturbinplanen är vidare att amerikanarna på
rena motorsidan ännu ligger avsevärt efter engelsmännen8’5,
som med Rolls Royce’s nya motor Tyne om 4 740 hk och
Bristols Proteus om 4 150 hk har propeller-turbinmotorer
utan motsvarighet annorstädes.

Samtliga de nämnda nya flygplanen är byggda enligt
välkända principer. Propellerturbinplanen har raka vingar,
då den av propellrarna begränsade farten icke ger några
kompressibilitetssvårigheter på övriga flygplandelar. De
rena reaplanen har måttligt bakåtsvepta vingar för att
skjuta upp kompressibilitetsstörningarna. Kännedomen om
sådana vingar är dock stor från tidigare bombplanstyper
(Tekn. T. 1954 s. 684), varför uppbyggnadstekniken får
anses vara konventionell.

För att förkorta landningssträckorna har man på flera
av de aktuella typerna infört dragkraftsreversering (Tekn.
T. 1955 s. 74). Trots detta är erforderliga banlängder ca
3 km. hop

Litteratur

1. Russel, A E: The choice of power units for civil aeroplanes. J. R.
Aeron. Soc. 1954 aug. s. 523.

2. Garbell, M A: Turbine air transportation one step over the
threshold. Interavia 1955 h. 10 s. 759.

3. A new pattem of airline equipment. Aeronautics 1955 h. 5 s. 44.

4. New aircraft for short and medium stages. Interavia 1955 h. 10
s. 764.

5. Long-range aircraft for tomorrow’s air transport. Interavia 1955
h. 12 s. 911.

Finlands elförsörjning. De finländska
elkraftstationernas installerade effekt var i slutet av 1954 1 612 MW,
varav vattenkraft 980, ångkraft 616 och förbränningsmotorer
16 MW. Energialstringen under 1954 uppgick till 5 693
MkWh; härav alstrades med vattenkraft 4 876, med
ångkraft 813 och med förbränningsmotorer 4 MkWh.

Vattenkraftens andel av energiproduktionen var sålunda
86 %. Av den med ångkraft genererade energin utgjordes
273 MkWh av kondensationskraft och 540 MkWh av
mot-tryckskraft.

Energiförbrukningen 1954 uppgick till 5 100 MkWh; härav
gick till detaljdistribution 831, till allmänna behov 118, till
industrin 4 035 samt till elverkens egenförbrukning 116
MkWh. Industrin förbrukade sålunda ca 79 % av
elenergin. Till Porkala-området levererades 11 MkWh.

Sammanlagda förbrukningen i landet uppgick till 1 211
kWh per invånare (Kraft och Ljus 1955 s. 197—204). WS

Världens oljeproduktion 1955 var 759 Mt mot 681 Mt

1954 och 273 Mt 1938.

Storbritanniens plastproduktion 1955 var 320 000 t mot
274 000 t 1954 och 155 000 t 1950. År 1955 exporterades
85 000 t plastmaterial för 23 M£.

100—200 % årlig avkastning har man enligt
beräkningar fått på de kostnader man lagt ner på forskning och
utvecklingsarbete inom USA:s industri under
tjugofemårsperioden 1928—1953.

Syntetisk glycerol tillverkas i en amerikansk anläggning
för 18 000 t/år som är den andra i världen. Tillverkningen
sker enligt en ny, icke publicerad metod (jfr Tekn. T. 1948
s. 828).

Detonationstryck vid förbränning experimenterar man
med för formning av plåt mot matriser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free