Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 20 mars 1956 - Nållager och deras användning inom maskintekniken, av E Gallasch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 mars 7956
265
niskt hål i innerringen med koniciteten 1 : 12. Detta
utförande medger inställning av radiella spelet.
Nålhylsor och nålbussnirigar (fig. 3) är relativt nya
konstruktioner. Nålhylsorna hestår av precisionsdragna
plåthylsor, som siitthärdas och poleras. Genom inbyggnad
av en nålhållare uppnås med nålhylsorna, trots billig
konstruktion och mycket små väggtjocklekar, alla fördelar hos
nållager med individuellt styrda nålrullar. Nålhylsorna kan
för användning på axeländar göras slutna åt en sida och
kallas då nålbussningar.
Kombinerade nållager-axialkullager (fig. 4) kan användas
för upptagning av axialkrafter. Eftersom nållagret är ett
frigående lager, kan det ej ta upp några axiella krafter. Då
varvtalet är lågt och axialkraften liten, får man axiell
styrning av axeln genom tryckbrickor. Om axialkrafterna
är stora, fungerar dock ej denna lösning. Som styrlager
kan man då ha andra rullningslager, förutsatt att
konstruktionens disponibla utrymme medger detta.
Ett kombinerat nållager-axialkullager lämpar sig för
upptagande av stora radiella och förhållandevis stora axiella
belastningar. Varvtalet begränsas av axialkullagret. Ett
riktvärde för det maximala varvtalet är 150 000 : (/ (r/m),
där d (mm) är axeldiametern. Inbyggnad av dessa lager
förutsätter vanligtvis en härdad och slipad löpbana. De
kan emellertid också monteras med en passande innerring.
Ensidigt verkande nål-kullager (fig. 5) är avsedda för
stora radiella och smärre axiella krafter i en riktning.
Gränsen för varvtalet ligger som hos vanliga nållager; det
är alltså möjligt att här gå upp till dubbelt så höga
varvtal som vid lagerkonstruktioner enligt fig. 4.
Då den uppträdande axialkraften är mindre än en
fjärdedel av radialkraften, uppkommer genom radialkraften en
axialkraftskomponent, som orsakar en axialförskjutning
av de båda löpringarna. Ringarna tvingas isär av de till
varandra snedställda löpbanorna och det i längdriktningen
fria kullagret åstadkommer, att bela den radiella
belastningen upptas enbart av nålrullarna.
Kulsatsen tjänar följaktligen endast till att ta upp
förekommande styrkrafter eller smärre axialkrafter i den
omfattning sådana är tillåtna för dessa lager. Dessa
nål-kul-lager används huvudsakligen på sådana ställen, där
axialkrafterna alltid verkar i en riktning; styrningen i motsatt
riktning sker med en axialbricka.
Verkar axialkrafterna åt båda hållen, kan man även ha
två enkelt verkande nål-kullager ställda mot varandra.
Under alla förhållanden måste här en justering av lagren
utan spel undvikas och axialspelet skall utgöra 0,2 till
högst 0,3 mm. Eventuella värmeutvidgningar i axeln måste
dessutom tas i beräkning.
Fig. 7. Lagring av drev i växellåda till traktor.
Dubbelsidigt verkande nål-kullager (fig. 5) är en vidare
utveckling av det kombinerade lagret. Genom en extra
axialbricka kan här axialkrafterna upptas åt två håll, utan
att man förlorar nållagrets fördel, nämligen den separata
monteringen av inner- och ytterring. Dessa lager medger
axiell låsning av axeln med ett axiellt spel av 0,1—0,25
mm; man uppnår alltså samma effekt som med ett
spårkullager, varvid emellertid en stor radiell bärförmåga
uppnås med mycket mindre väggtjocklek.
Dimensionering och inbyggnad av nållager
Nållager dimensioneras på samma sätt som andra
rullningslager med hänsyn till livslängden enligt formeln
där t (h) är drifttiden, n (r/m) varvtalet, C (kp)
bärighetstalet enligt kataloguppgift och F (kp) ekvivalent
belast-ning.
I praktiken utsättes rullningslagren ofta för en variabel
belastning. För den ekvivalenta belastningen gäller allmänt
f=y b* i"
o
Den ekvivalenta belastningen kan alltså betecknas som ett
kubiskt medelvärde. Vid grafisk bestämning ritar inan över
belastningskurvan upp den kubiska kurvan F3 [oc) och
medelvärdet kan bestämmas genom planimetrering.
Om belastningen är konstant tas den ekvivalenta
belastningen lika stor som denna, förutsatt att axeln roterar vid
stillastående belastning. Har man däremot punktbelastning
på innerringen, dvs. ytterringen roterar vid stillastående
belastning, så blir den ekvivalenta belastningen 1,4 gånger
Fig. S. Nållager utan
innerring i en
centri-fugalregulator med
härdad och slipad tapp.
Fig. 6. Kopplingslager i en 50 cm5 mopedmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
