Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Försöksverksamheten vid Vattenfallsstyrelsens vattenbyggnadslaboratoriet, av Stig Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Bågsättsnedläggning i strömmande vatten i modell,
skala i: 15.
ytström via energiomvandling till stråkande
bottenström samt via energiomvandling åter till
stråkande ytström med en konstant period av
storleksordningen 30 s i modellen, motsvarande
2—3 min i full skala. Hade man fått en sådan
strömning i verkligheten skulle givetvis mycket
omfattande erosionsskador med risk för
underminering av dammen mycket fort lia
uppkommit. Dessa försök visar bl.a. att om man tillfullo
utnyttjar de möjligheter, som modellförsöken
ger att åstadkomma billiga lösningar av de
strömningstekniska problemen, så måste man
även vara ytterst noggrann med att kontrollera
att arbetena blir utförda i exakt
överensstämmelse med försöksresultaten.
A vstängningsluckor
Med hjälp av modellförsök har en billig och
ändamålsenlig ny lucktyp för flottningsutskov
kunnat tas i drift vid regleringsdammarna för
Ormsjön, Bodumsjön och Fjällsjön samt i
ut-skovsdammen vid Kilforsens kraftstation. Det är
en såväl uppåt som nedåt rörlig segmentlucka,
"vagglucka". Problemen med denna lucka har
varit dels att finna en sådan form på det invändiga
skibordet i luckan, att flian vid alla aktuella
vattenstånd och vattenföringar får en flottningsbar
strömning i och nedströms luckläget och dels att
bemästra de för luckans manövrering
uppträdande belastningarna, fig. 10.
För att få klarhet i belastningarna samt för att
kontrollera att det icke uppstår några skadliga
undertryck, som kan ge upphov till
vibrationer i luckan, har omfattande tryckmätningar
gjorts för de olika luckorna. De hittills
idrift-tagna luckornas dimensioner varierar mellan
10 X 10 m och 16 X 5,2 m och har alla erbjudit
olika problem att lösa (Tekn. T. 1954 s. 569). För
närvarande pågår försök med luckor av samma
typ för regleringsdammen i Malgomaj och
ut-skovsdammen vid Stornorrfors kraftstation.
Försök har även utförts för ett flertal olika
planluckor för att studera sugkraften på luckornas
undersida vid öppning eller stängning samt för
att prova ut en sådan form på luckans undre
profil att dessa belastningar minskas så långt det
är möjligt. För avstängning av omloppstunneln i
Harsprånget i samband med
dämpningsupptagningen utfördes sålunda en planlucka, som blev
utsatt för maximalt ca 60 m vattentryck och som
i nödfall även måste kunna manövreras vid
detta tryck. Genom försöken kunde luckans
underkant utformas på sådant sätt att sugkrafterna
blev ca 400 t i stället för med den ursprungliga
formen ca 1 200 t. En sådan minskning av
belastningarna hade givetvis en avgörande betydelse
vid dimensioneringen av såväl själva luckan som
lyftmaskineriet.
Provisorisk avstängning med bågsättar
En annan avstängningstyp som på sistone varit
föremål för intensiva modellstudier är bågsättar.
Dylika används ofta som provisorisk avstängning
t.ex. framför intag, tunnlar och
utskovsöppning-ar. De är mycket lämpliga att använda under en
utskovsdamms byggnad när utskovströsklarna
skall gjutas mellan tidigare färdigställda
dammpelare. Då man skall stänga sänks de bågforinade
balkarna — bågsättarna — med upplag mot
gej-derbalkar på pelarnosarna genom det
strömmande vattnet till en i botten iordningställd tröskel.
Staplade på varandra bildar de så småningom en
provisorisk valvdamm framför
utskovsöppning-en. fig. 11.
Den hittills använda bågsättstypen har
emellertid inte varit användbar annat än i lugnvatten
eller vid ganska begränsad vattenhastighet. När
vattenföringen uppgick till ett visst gränsvärde
eller däröver kunde inte sättarna sänkas, utan
de stannade ett stycke ovanför den tidigare
sänkta sätten och svängde upp och ned.
Genom försöken har en lämpligare
balksek-tion utprovats som, om den utrustas med
"vingar" av lämplig form och placering, kan
användas vid praktiskt taget alla tillfällen, fig. 12.
Bågsättar med sex vingar har med gott resultat
använts vid Bergeforsen och Lasele 1955. På
grund av den torra sommaren blev dock aldrig
vattenföringen så hög att man fick något verkligt
prov på deras användbarhet. De nya bågsättarna
är, trots betydligt större styvhet och högre höjd
per sätt, billigare än den äldre typen.
Flottning
Ett mycket stort antal försök rörande flottning
har utförts vid laboratoriet. Eftersom en del
flottningsförsök rörande åtgärder på dämnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
