Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Försöksverksamheten vid Vattenfallsstyrelsens vattenbyggnadslaboratoriet, av Stig Angelin - Sysselsättningsgraden i engelskt näringsliv, av GAH - Jordens befolkning, av WS - USA:s produktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
TEKNISK TIDSKRIFT
kameral personal, kontorskostnader,
utvecklingsarbeten rörande försöksverksamheten m.m., dvs.
kostnader som inte direkt kan skrivas på visst
försökskonto utan får fördelas i efterhand.
Rena försökskostnader, såsom löner och
material till modellbyggnad, provningar och
bearbetning av försöksresultaten.
Tillsammans räknar vi med att kostnaderna för
modellförsöken i genomsnitt uppgår till ca 3 °/oo
av den totala byggnadskostnaden för varje
anläggning.
Vinst av försöksverksamheten
Tyvärr är det mycket sällan möjligt att direkt i
pengar ånge vad man vinner med
modellförsöken, eftersom man inte riktigt vet hur man
skulle ha byggt eller vad som skulle ha inträffat
om en anläggning utförts utan de ändringar som
framkommit under försöken. De direkta eller
indirekta vinsterna skulle jag emellertid vilja
indela på följande sätt.
Man uppnår en vinst i anläggningskostnad
genom att man kan prova sig fram till den mest
ekonomiska lösningen i stället för att vara
hänvisad till mer eller mindre osäkra beräkningar
eller bedömningar. Dessa vinster kan ofta bli
mycket betydande och vi är fullt övertygade om
att de redan många gånger om betalt både
anläggningskostnaden för laboratoriet och de
hittillsvarande driftkostnaderna. Man skulle kunna
definiera denna vinst så, att man ur
strömnings-synpunkt kan minska säkerhetsfaktorn till strax
över 1,0.
Man får vidare möjlighet att prova nya idéer till
konstruktioner av ena eller andra slaget, vilka
visserligen ibland visar sig omöjliga, men ofta
efter en tids försök kan visa sig innebära ett
väsentligt tekniskt framsteg. Det är en mycket
stor tillgång, att under byggnadsarbetenas gång
ha en modell där man fortlöpande kan prova
olika idéer och alternativ till utförande i
avseende på fångdammshöjder, erosionsrisker, flottning
osv. Speciellt påtagligt är detta då oförutsedda
händelser eller svårigheter uppstår, som gör att
t.ex. fångdammarnas sträckning måste ändras,
hela arbetsplanen läggas om eller liknande, samt
då man under arbetenas gång kommer
underfund med att förutsättningarna beträffande
bergläge och dylikt inte håller. Ändringar av denna
art förekommer så ofta, att det praktiskt taget
alltid flerfaldiga gånger betalar merkostnaderna
för att ha modellen stående tills
byggnadsarbetena kan helt överblickas ända fram till
idriftta-gandet.
Man får också en vinst genom att man kan
prova sig fram till en sådan utformning av
anläggningen, exempelvis beträffande strömningen
nedanför en utskovsdamm, att man får en
väsentligt ökad säkerhet mot oförutsedda skador
på själva anläggningen eller på motstående par-
ters intressen. Här gäller det ofta att
säkerhetsfaktorn måste ökas till ett värde över 1,0.
Man kan erhålla en vinst i driftresultatet genom
en lämpligare strömningsteknisk utformning,
som bl.a. ger mindre fallförluster och säkrare
driftförhållanden och i vissa fall medför minskad
risk för maskinskador.
Vid anläggningar med flottning får man vidare
effektivare och säkrare anordningar för att leda
förbi virket med mindre driftstörningar och
mindre vattenåtgång för flottningen.
Förhandlingstekniskt har man slutligen en
oskattbar tillgång vid diskussionen ined
motstående parter och inför Vattendomstolen, om man
i modell direkt kan visa hur de föreslagna
arrangemangen kommer att fungera och i
förekommande fall direkt prova ut och komma
överens om eventuellt erforderliga kompletteringar
eller ändringar. Man spar härigenom mycken tid
och har mycket lättare att träffa
överenskommelser än i sådana fall, då man inte har någon
modell till förfogande.
Sysselsättningsgraden i engelskt näringsliv. Från 1 juni
1954 till 1 juni 1955 ökade antalet i näringslivet sysselsatta
i England med ca 300 000 eller 1,3 %>. Närmast
föregående budgetår var ökningen 366 000 personer. Av ökningen
1954—1955 var 153 000 manliga, ökningen beror inte
enbart på ett större antal nytillkommande arbetare utan
också på att försvarsmakten tog mindre antal och att antalet
arbetslösa sjönk. Större delen av ökningen i den kvinnliga
sektorn kom från gifta kvinnor. Den största ökningen
jämfört med föregående period var i metallindustrin där
den uppgick till 5 °/o. Antalet sysselsatta i jordbruket sjönk
med 2 °/o. Antalet arbetslösa under januari—november
1955 var 233 000 i medeltal jämfört med 287 000 ett år
tidigare.
Antalet anmälda lediga platser var över hela året ca
dubbla antalet arbetslösa. Inom manufakturindustrin
uppgick antalet vakanser i oktober 1955 till 183 000 vilket är
15 °/o mer än ett år tidigare. Antalet sysselsatta i
Storbritannien torde komma att öka även under 1956 ehuru icke
nödvändigtvis så mycket som tidigare år. I slutet av mars
1958 väntas antalet sysselsatta inom försvaret att minska
med ca 100 000 personer. Det är föga hopp om att man
skall kunna ytterligare öka antalet timmar i arbetsveckan.
Medeltalet under hösten 1955 var 46,9 timmar per arbetare.
I denna situation synes enda möjligheten att öka Englands
nationalproduktion vara att öka produktiviteten. GAH
Jordens befolkning. FN:s statistiska avdelning har
räknat ut att sommaren 1954 i runt tal 2 655 milj. människor
levde på vår jord. Fördelningen på olika områden var
följande:
milj. invånare
Afrika .............................................. 214
Nordamerika ....................................... 233
Sydamerika ........................................ 121
Asien (utan Sovjet) ................................ 1451
Europa (utan Sovjet) .............................. 407
Oceanien ........................................... 14
Sovjetunionen ...................................... 215
ws
USA:s produktion var under de nio första månaderna
av 1955 ca 11 °/o högre än samma period 1954. Då
sysselsättningen steg med 3 °/o, ökade produktiviteten, dvs.
produktionen per arbetare, med 8 %>, vilket även är
genomsnittsvärdet för Västeuropa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
