- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
291

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Grundvattenförhållandena vid Vivstavarv under dämningen vid Bergeforsen, av Bengt Gustafsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 mars 1956

291

Med dessa åtgärder hade man hjälpligt klarat
fabrikens försörjning för stunden. För att nå
tillfredsställande förhållanden vid Vivstavarv
måste andra åtgärder tillgripas. De inträffade
källsprången visade, att åsen under det låga
markplanet vid Vivstavarv och under vattenytan
i fjärden är täckt med ett tjockt lager lera, som
hindrade grundvattnet att strömma ut i fjärden.
Detta medförde, att trycket i åsen steg, och att
vattnet letade sig ut dels under vägbanken på
ås-ryggen, vilken är täckt av ett tunnare lerlager,
dels ur holmarna, där åsgruset går i dagen över
havsvattenytan.

För att klarlägga vattenståndsförhållandena
utökades den tidigare utsatta serien med
observationsrör vid Vivstavarv. Det konstaterades, att
vägbanken stod under ett artesiskt tryck, så att
grundvattenytan steg upp till ca 1 m över havets
nivå vid holme 1 och till ca 1,5 m över havets
nivå vid havsstranden, fig. 5. Man måste då
åstadkomma en avlastning av det artesiska trycket.
Normalt sker detta vid dammar med hjälp av
filterbrunnar, som avbördar några tiotal 1/s. Det
stod emellertid klart, att man här hade att göra
med betydligt större vattenmängder, kanske upp
till 1 000 1/s vid full dämning.

Avbördning

En förutsättning för att så stora vattenmängder
skall kunna avbördas med rimliga anordningar
är, att kontakt kan nås med grovt grus nära
markytan och nära havsstranden. Den korta tid,
som stod till buds, gjorde det än mer angeläget
att åtgärderna kunde få en rimlig omfattning.
Det gällde att snabbt leta rätt på lämplig
angreppspunkt. Härvid kom en ren tillfällighet till
hjälp. På planet mellan byggnaderna och
stranden hade i gamla tider funnits en pump, där
vivstavarvsborna hämtat vatten.
Rekognosceringsborrningar ansattes vid den gamla
brunnsplatsen och det visade sig snart, att här fanns en
gruskulle, som nådde upp till endast några meter
under markytan. Traktorer och grävmaskiner

Fig. 4. Erosionsskydd kring vägbanken till
Vivstavarvs-holmarna; upptill plan, nedtill sektion. Skyddets
utformning angiven av C G Wenner.

dirigerades till platsen, och efter några dygn
hade man fått upp en grop med gruskontakt på
ca 300 m2 yta. Från gropen upptogs ett dike till
Klingerfjärden. Under korsningen med tuben
lades en kulvert med 1,2 m diameter.

Den förbättrade avbördningen hade omedelbar
verkan. Så snart diket till Klingerfjärden
upptagits sjönk vattnet på planet undan, och efter
hand som grävningsarbetet fortskred,
rapporterades förbättringar på de utsatta punkterna.
Efter ett dygn sinade källsprången längs
vägbanken och på holme 1. Marken kring skolan
och i herrgårdsparken torrlades och området
återtog sitt vanliga utseende. Efter ytterligare
några dygn fanns ej längre vid Vivstavarv något
hinder för fortsatt dämning. Den ur gropen
avbördade vattenmängden bestämdes till 300 1/s.

Vid fortsatt dämning kunde man vänta sig en
fortsatt ökning av grundvattenströmmen. Det
inträffade hade visat, att någon höjning av
grundvattenståndet nere vid Vivstavarv icke kunde
tillåtas. Redan i naturligt tillstånd är detta
område mycket vattenkänsligt i synnerhet för höga
vattenstånd i havet. För att dämningen skulle
kunna fortsättas till full höjd, måste man
därför vidta förebyggande åtgärder.

Fig. 5. Hydraulisk längdprofil genom det
vattenförande gruslagret vid olika dämningar
ovanför dammen vid Bergeforsen samt före
och efter avbördning genom grusgrop. Enligt
beräkningarna skulle det artesiska trycket
pressa upp grundvattenytan vid vägbanken
till 1—1,5 m över havsytan om ej
motåtgärder vidtogs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free