Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Elförsörjning och industriproduktion i Sverige under 1955, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Indextal (1938 = 100) för,
1 total elproduktion, 2 industriell
elkonsumtion, 3 industrins
produktionsvolym.
Liksom i flertalet västeuropeiska industriländer har den
snabbt stegrade efterfrågan på stål medfört, att de svenska
järnverkens produktionskapacitet kunnat utnyttjas
fullständigt och produktionen stigit med ej mindre än 15 °/o.
Av samma orsaker har järnmalmsexporten helt kunnat
återhämtas från nedgången under 1954. Även inom
verkstadsindustrin har exporten utvecklats gynnsamt, speciellt
för den elektrotekniska industrin. Inga tecken tyder ännu
på någon avmattning av den långvariga högkonjunkturen
på världsmarknaden för massa och papper. Eftersom
produktionskapaciteten var väl utnyttjad redan 1954 har
stegringen av massa- och pappersproduktionen i stort sett
begränsats till de kapacitetsökningar, som tillkommit under
Tabell 1. Elproduktion och elförbrukning i Sverige under
1954 och 1955
1954 1955 ökning
1954—1955
MkWh MkWh °/o
Total elproduktion .............. –– 23 720 24 968 5
Vattenkraftproduktion ......... .... 22 389 21 902 — 2
Ångkraftproduktion ............ .... 1 331 3 066 130
Import ......................... 29 265
Export ......................... 188 149 — 21
Vattenmagasinens innehåll vid årets
slut ............................ .... 5 147 4 831 — 6
Total elbelastning ............... .... 23 561 25 084 6
Förluster ....................... .... 3 202 3 371 5
Elångpannor ................... 872 521 — 40
Netto elkonsumtion .............. .... 19 487 21 192 9
Industri ........................ .... 12 250 12 970 6
Transport ...................... .... 1536 1 618 5
Detaljförbrukning .............. .... 5 701 6 604 16
Tabell 2. Industrins elkonsumtion och produktionsvolym
i Sverige under 195A och 1955
Elkonsumtion ökning 1954—1955
1954 1955 Elkon- Produk-
sumtion tions-
volym
MkWh MkWh °/o °/o
Gruvindustri .................... 514 540 5 13
Metall- och verkstadsindustri ... 4 344 4 626 7 10
därav: järnverk ................. 1 463 1 603 10 15
elhyttor och legeringsverk 857 903 5
mekaniska verkstäder ... 720 772 7 6
Jord- och stenindustri .......... 591 619 5
Träindustri ..................... 298 331 11 3
Massa- och pappersindustri ..... 3 664 3 927 7 7 ’
Livsmedelsindustri .............. 504 518 3 4
Textil- och sömnadsindustri –– 343 357 4 — 5
Läder- och gummivaruindustri .. 111 122 10 2
Kemisk och kemisk-teknisk
industri ........................ 1 697 1 730 2
övriga industrier ............... 184 200 9
Industri, totalt .................. 12 250 12 970 6 6
året. Den rena konsumtionsindustrin företer en väsentligt
mindre gynnsam bild. Livsmedelsproduktionen har dock
fortsatt att stiga, men textil- och beklädnadsindustrin
kämpar med stora svårigheter och har under 1955 noterat en
kraftig produktionsminskning. Däremot synes läget inom
läder- och skoindustrin ha stabiliserats.
Elförbrukningen under 1955 har påverkats av elbristen
under den senare hälften av året. En allmän sparsamhet
och en sannolik omläggning från elvärme till bränslen har
minskat industrins elförbrukning i jämförelse med
normala förhållanden. Härigenom har industrins elförbrukning
begränsats till samma procentuella ökning som
produktionsstegringen, 6 °/o. Detaljförbrukningen har däremot,
trots höstens besparingskampanj, enligt statistiken vuxit
exceptionellt kraftigt. Sannolikt visar dock snabbstatistiken
en alltför stark stegring.
Totalt har nettoelkonsumtionen inom landet stigit med
9 °/o, trots elbristens hämmande inverkan, ökningstaken
ligger väsentligt över den normala och får betraktas såsom
ett tecken på den under året rådande toppkonjunkturen.
Den exceptionellt vackra och torra sommaren innebar ett
kraftigt avbräck för kraftverksindustrin.
Vattenkraftproduktionen under året sjönk således jämfört med 1954, trots att
flera nya kraftstationer togs i drift. För att kompensera
såväl för torkan som för den snabba
belastningsstegringen måste ångkraftverken mobiliseras under större delen
av året. Ångkraftproduktionen steg härigenom till 12 °/o
av den totala elproduktionen och blev i absoluta tal nära
dubbelt så stor som något tidigare år. En mycket
betydelsefull hjälp erhölls från Danmark, som via de nya
130 kV kablarna under Öresund ökade den inhemska
ångkraftproduktionen med 9 °/o.
Det hotfulla läget för elförsörjningen under hösten
kunde lyckligtvis bemästras, dels genom totalmobiliseringen
av produktionsresurserna och den stort upplagda
kampanjen för elsparande, dels genom en relativt god tillrinning
till vattenkraftstationerna under årets två sista månader.
Trots att vattenmagasinen vid årsskiftet var något
kraftigare sänkta än normalt, är ransoneringsrisken för
innevarande vinter överstånden.
Under 1955 togs i drift ca 270 MW ny vattenkrafteffekt
med en normalårsproduktion på ca 1 450 MkWh/år. I
Bergeforsen vid nedre Indalsälven kunde efter många
svårigheter, främst av domstolskaraktär, de båda första
aggregaten på tillsammans ca 80 MW tas i drift. Längre upp i
Indalsälven färdigställdes under året Näverede kraftstation
på 63 MW. I Ängermanälvens flodområde kunde de två
första 20 MW aggregaten i Gulsele sättas i drift.
Med offentliggörandet av Vattenfallsstyrelsens
atomkraftprogram har atomenergin definitivt gjort sitt intåg i
kraftverksindustrin. Byggandet av en 100 MW atomkraftstation
till år 1963 inleder sannolikt en ny era inom Sveriges
framtida elförsörjning med ännu oöverskådliga konsekvenser.
Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
