Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Insyn i skog vid flygfotografering, av Tore Kvarnbrink och Anders Thunberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
TEKNISK TIDSKRIFT
erhölls uppgifter på höjd, krongräns och största kronradie.
Några data beträffande kronans form i övrigt stod ej att
få. Formen är dock väsentlig i detta sammanhang. En i
stort sett cylinderformad gran skymmer en större del av
markytan än en konformad med samma höjd och
kronradie. Eftersom man i provträdsprotokollen angett största
kronradie, måste dessa värden reduceras varvid olika
reduktionskoefficienter för olika diameterklasser valdes.
Några uppgifter till ledning för modellträdens gruppering
kunde ej erhållas. Modellskogen byggdes upp strängt
symmetriskt. Modellträden utfördes i skala 1 :200.
Trädkronorna göts av paraffin på stammar av spik. Modellträden
fästes i en plexiglasplatta. På grund av ljusbrytning i
plexi-glaset uppkommer ett visst fel vilket måste tas hänsyn till.
Den färdiga modellen upptog en yta av 25 X 35 cm. På
denna var utplacerade 578 modellträd i sex olika
storleksgrupper, fig. 1.
Flyghöjden valdes till 2 000 m. Det innebar att de
lampor, som skulle belysa skogsmodellen, placerades 10 m
över denna. Fotograferingen utfördes med en
vidvinkel-kamera. övertäckningen valdes till 60 %>. Lamporna
placerades på 6 m avstånd från varandra. Den "markyta", som
skulle undersökas, omfattade 9 X 15 m. På grund av
sym-metriskäl var det emellertid tillfyllest att undersöka blott
en del av denna yta eller 3,0 X 7,5 m. Inom denna yta
ut-lades ett system av punkter i vilka skogsmodellen
placerades och belystes, fig. 3.
Vid arealberäkningen på de framkallade fotopapperen
användes planimeter och rutpollett. Omkring femhundra olika
exponeringar gjordes och av dessa arealberäknades ca 350.
Undersökningen av enkelbilden gjordes utmed en linje
från bildcentrum till ena hörnet av en vidvinkelbild.
Hur procenttalet stereosynlig markyta varierar i
modellen undersöktes för fyra olika övertäckningsfall, varav två
redovisas här (fig. 6). Det visade sig att modellskogens
Fig. 4.
Jämförelse mellan i övre
kurvan total
markyta
tillgänglig för
stereoinsyn samt,
nedre kurvan,
solbelyst
stereo-insyntillgånglig
yta.
Fig. 5. Samband mellan
stereoinsyn inom en viss
yta och relativ skugglängd
(skuggans längd dividerad
med det skuggande
föremålets längd).
Fig. 6. Stereoinsyn i °/o av total areal för olika delar av
bilden vid fotografering, upptill med sidvinkelkamera och
60 »/o övertäckning, nedtill med norvinkelkamera och 65 °/o
övertäckning samt vidvinkelkamera och 80 °/o
övertäckning.
orientering i förhållande till lamporna ej hade någon
praktisk betydelse.
Slutord
Det är icke möjligt att med ledning av denna
undersökning göra några allmänna uttalanden om hur
flygfotografering över skog skall utföras. Giltigheten av
undersökningen är alltför begränsad. Det synes emellertid framgå
att vidvinkelkameran ger en allt för låg insyn vid 60 °/o
övertäckning och att normalvinkelkameran är den
lämpligaste för flygfotografering över skog. Sidoövertäckningen
40 »/o torde som regel vara tillfyllest.
Relativ skugglängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
