Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1956 - Andras erfarenheter - Separering av kväveisotoper med jonbytare, av Ingrid Fogelström - Hopfogning av aluminium och koppar, av SHl - Vattenfast lim för papper, av SHl - Legeringar med liten utvidgningskoefficient, av SHl - Polybutyltitanat som bindemedel i färg, av SHl - Betmedlets fördelning vid betning av spannmål, av Torbjörn Westermark - Oxiderad stärkelse, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 mars 1956
301
kols. En separering av svavelisotoperna skulle betyda ett
väsentligt bättre utgångsläge för framställning av æP enligt
reaktionen ^S[n,/))33?, och en uppdelning av kolisotoperna
skulle innebära, att en betydligt noggrannare datering av
biologiskt material kunde göras (F Spedding, J Powell &
H Svec i Journal of the American Chemical Society 1955
s. 1393, 6125). Ingrid Fogelström
Hopfogning av aluminium och koppar. Den växande
användningen av aluminium som ledare i elmaterial har
gjort att man behöver en pålitlig metod för hopfogning av
aluminium och koppar. En sådan är brännsvetsning av
korta bitar av de båda metallerna till skarvstycken som
man sedan på fältet kan foga in genom att utföra
konventionella Al-Al- och Cu-Cu-förbindningar.
En fog mellan aluminium och koppar har goda
hållfasthetsegenskaper vid måttlig temperatur. Den förblir
sålunda duktil under åratal, om arbetstemperaturen inte
överstiger 80°C. Det har emellertid visat sig att sådana fogar
blir spröda, om de upphettas till 175°C eller mera bara
under kort tid. Orsaken härtill är en metallförening vars
bildning gynnas genom att diffusionshastigheten växer
med stigande temperatur.
Vid en undersökning har man sålunda funnit att fogar
inte försprödas vid upphettning 500 h till 125°C men blir
spröda på 24 h eller kortare tid vid 250°C och på några
sekunder vid 525°C. Det är därför av stor vikt att
diffu-sionsskiktet hålls så tunt som möjligt vid metallernas
svetsning. Det har visat sig att det inte får bli tjockare än
1 ji, och denna fordran kan uppfyllas vid brännsvetsning
(Engineers’ Digest dec. 1955 s. 556). SHl
Vattenfast lim för papper. Vid tillverkning av
förpackningsmaterial av papper, t.ex. vellpapp och papperssäckar,
har man hittills använt t.ex. ett surt, vattenfast lim,
innehållande stärkelse och karbamid-formaldehydharts. Med
detta har man inte kunnat tillverka vellpapp med stor
hastighet, men man har länge haft klart för sig att denna
olägenhet skulle försvinna, om man fick ett alkaliskt,
vattenfast lim till förfogande.
Man har nu funnit att ett sådant lim kan framställas
genom reaktion mellan resorcinol och formaldehyd i närvaro
av stärkelse. Det uppges att man med det kan tillverka
vellpapp med en hastighet av 120 m/min och att dess
vattenfasthet är fullt tillfredsställande. Vidare härdar det
snabbt och är kombinerbart med vanligt stärkelseklister
(Chemical & Engineering News 15 aug. 1955 s. 3420). SHl
Legeringar med liten utvidgningskoefficient. Material
med exceptionellt liten längdutvidgningskoefficient behövs
till vissa verktyg och instrument. Vanligen använder man
kvarts, Invar (en järn-nickellegering) och några keramiska
material. Bara Invar är metalliskt, och det ändrar sakta
form med tiden. Man uppger emellertid nu att vissa
ko-bolt-järn-kromlegeringar har mycket liten
utvidgningskoefficient som är praktiskt taget konstant mellan 20 och
60° C.
En koboltlegering med 36,6 °/o Fe och 8,9 °/o Cr har t.ex.
en längdutvidgningskoefficient på mindre än 10"8 m/m°C
inom det angivna temperaturområdet. Det meddelas att
legeringarnas utvidgningskoefficient starkt beror av t.o.m.
mycket små ändringar i deras sammansättning. Vidare har
några av dem omvandlingspunkter vid låg temperatur.
Man har funnit att koboltlegeringar med 8,6—9,2 %> Cr
har mycket liten utvidgningskoefficient vid
rumstemperatur; för några är den t.o.m. mindre än för smält kvarts
och vanlig Invar vid — 60 till + 60°C. Vid avkylning
omvandlas de emellertid till en martensitisk form med
mycket större utvidgningskoefficient. Omvandlingen börjar
redan vid — 10°C; denna temperatur sjunker med
stigande kromhalt. Återbildning av högtemperaturformen börjar
vid ca 590°C och blir inte fullständig förrän över 870°C
(Engineers’ Digest nov. 1955 s. 511). SHl
Polybutyltitanat som bindemedel i färg. Enligt
undersökningar utförda i Australien kan man erhålla en färg,
som har god resistens mot korrosion och värme, av en
butyltitanatpolymer kombinerad med fint zink- resp.
aluminiumpulver. En beläggning på stål, bestående av ett
tunt skikt zinkfärg och två skikt aluminiumfärg, lär ha
bättre hållbarhet på en yta med 250—300°C temperatur än
något annat provat skyddsskikt. Följande exempel på
färgernas sammansättning anges:
Aluminiumfärg °/«
aluminium, extra fina flagor ...................... 29
butyltitanatpolymer ................................ 31
etylcellulosa, 10 °/o lösning ......................... 5
lacknafta (mineralterpentin) ....................... 35
Zinkfärg
zinkstoft, fint ...................................... 55
glimmer, våtmald .................................. 2,5
butyltitanatpolymer ................................ 23
etylcellulosa, 10 °/o lösning ........................ 2,5
lacknafta (mineralterpentin) ........................ 17
(Paint Manufacture april 1955 s. 146—150; ref i EPA
Technical Digest No. 91.) SHl
Betmedlets fördelning vid betning av spannmål. Man
har använt radioaktivt kvicksilver för att avgöra om vissa
betmedel sprids jämnt till alla korn vid betning av
spannmål. Betmedlet är försatt med ett kraftigt färgämne, men
alla korn blir ej färgade härav. Erfarenheten från
jordbruket visar emellertid att det kvicksilverhaltiga betmedlet
bör vara jämnt fördelat.
Märkning skedde med ^Hg, som har 48 dygns
halveringstid och statistiskt utvalda korns radioaktivitet mättes med
GM-rör efter behandlingen. Sedan korrektion anbragts för
olikhet i kornstorlek beräknades en spridningskoefficient.
Då denna visat sig uppgå till blott ett par procent efter
något dygns lagring, står det klart, att man ej kan lita på
färgämnet som märkämne. Den jämna spridningen sätts
delvis i samband med betmedlets ångtryck vid betningens
utförande.
Spårmetodens känslighet vid denna undersökning
framgår av att varje enskilt korn i genomsnitt har en
kvicksilvermängd, som ej överstiger 10~6 g men ändå ger en
noggrant mätbar aktivitet (O Lindström i Lantmannen
1955 s. 760). Torbjörn Wester mark
Oxiderad stärkelse. Man kan betydligt förändra
egenskaperna hos stärkelse genom att i större eller mindre
utsträckning oxidera den med perjodat. Sedan man nu
funnit en metod att regenerera perjodatet elektrolytiskt kan
oxiderad stärkelse framställas i industriell skala till
rimligt pris. Härvid kan man använda natriummetaperjodat
vid 0°C. För att uppnå fullständig oxidation måste man
använda 1,5 mol perjodat per anhydroglykosenhet.
önskar man mindre oxidationsgrad behöver bara teoretisk
mängd perjodat användas.
Vid oxidation av högst 4 %> av anhydroglykosresterna
fås ämnen som liknar några välkända stärkelseprodukter.
Mera oxiderade produkter förklistras emellertid inte på
samma sätt som vanlig stärkelse. Kornen sväller i viss
grad vid upphettning till 90°C, och koncentrerade
disper-sioner (10 °/o) övergår härvid till geler. Ju större
oxidationsgraden är, desto längre tid tar i allmänhet
gelatineringen.
Man anser att de relativt litet oxiderade produkterna
kommer att bli mest användbara. De bör kunna utnyttjas
som kolloidala förtjockningsmedel och skall då ha ca 5 °/o
oxidationsgrad. Mera oxiderade produkter är för mycket
nedbrutna i vattenlösning för detta ändamål, men de kan
användas till formsprutning. De härvid erhållna
halvtransparenta plastföremålen har gynnsamma
hållfasthets-och hårdhetsegenskaper, men man måste finna ett sätt
att minska deras känslighet för fukt.
Genom hydrolys kan man erhålla lågmolekylära produk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
