Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1956 - Den svenska rikstelefontrafikens automatisering, av Bertil Bjurel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Inom varje
riktnummerområde ansluts knutstationerna KS och
ändstationerna ÄS stjärnformigt till
den centrala riktnummerstationen
RNS, inom varje när för
medlingsområde ansluts
riktnummerstationerna till en central
närförmed-lingsstation NFS, ett flertal
nårför-medlingsområden betjänas av en
central fjärr för medlingsstation FFS.
på de olika riktnumren. I USA har man
exempelvis låtit riktnummerområdenas gränser
sammanfalla med staternas gränser. Några sådana
administrativa områden finns ej i Sverige, ett
förhållande som något försvårar för
abonnenterna att välja rätt riktnummer vid helautomatisk
fj ärrtrafik.
Ledningsnät och stationstyper
Ett krav vid helautomatisk telefontrafik är att
telefonsamtalen skall kunna kopplas upp
praktiskt taget omedelbart, dvs. ledningsnätet måste
vara tillräckligt rikligt dimensionerat. Om man
i praktiken skall realisera önskemålet om snabb
framkomlighet utan alltför höga nätkostnader,
måste man sammanföra trafiken i stora stråk.
Som bekant utnyttjas en individuell
telefonförbindelse bättre i ett stort förbindelseknippe än i
ett litet.
I de första planerna på automatisering av det
svenska telefonnätet räknade man därför liksom
i andra länder med att ansluta underordnade
telefonanläggningar till överordnade i ett
stjärnformigt arrangemang och på så sätt successivt
samla upp fjärrtrafiken för större områden till
gemensamma stora stråk. Inom varje
riktnummerområde anslöts ett antal ändstationer till
överordnade knutstationer eller direkt till en
central riktnummerstation.
Riktnummerstationerna skulle senare i sin tur stjärnformigt
anslutas till riksförmedlingsstationer, kallade
när-förmedlingsstationer, och dessa
närförmedlings-stationer i sin tur till fjärrförmedlingsstationer,
fig. 2.
En sådan uppbyggnad av ledningsnätet leder
till att vissa telefonsamtal får passera ett stort
antal mellanliggande telefonstationer för att nå
bestämmelseorten. Sålunda skulle t.ex. i
ogynnsammaste fall ett samtal mellan två ändstationer
i Sverige komma att uppkopplas via en
knutstation, en riktnummerstation, en
närförmed-lingsstation, en fjärrförmedlingsstation samt
vidare över en fjärrförmedlingsstation, en
närför-medlingsstation, en riktnummerstation och en
knutstation, fig. 3. En sådan uppkopplingsväg är
tänkbar, eftersom de automatiska
utrustningarna arbetar snabbt, men är givetvis ej rationell.
En möjlighet att reducera antalet stationer,
som ett samtal måste passera, är att vid sidan av
det stjärnformiga stamnätet även ordna vissa
mera direkta telefonförbindelser, fig. 4. Om
sådana direkta trafikvägar skall kunna anordnas,
måste man emellertid kunna utnyttja dessa
trafikvägars förbindelser väl. En ny metod för
trafikdirigering, "alternativ trafikdirigering", som
först kommit till användning i USA, gör det
möjligt att utnyttja förbindelserna i en tvärvia väl,
även om trafiken är liten. Vid denna metod
dimensionerar man nämligen de direkta trafik-
Fig. 3. Principiell
uppbyggnad av det stjärnformiga
stamnätet i Sverige; FFS
fjärrförmedlingsstation,
NFS när förmedlingsstation,
RNS riktnummer station,
KS knutstation, ÅS
ändstation.
Fig. 4. Trafikvägen kan
förkortas genom alternativa
trafikvägar vid sidan av
stamnätet;- lågspärrs-
via, –-hög spär rsvia;
bokstavsbeteckningarna är
desamma som i fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
