Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1956 - Automatiska räknemaskiner för kommersiellt bruk, av O Perers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 1956
315
Automatiska räknemaskiner
för kommersiellt bruk
Tekn. lic. O Perers, Linköping
681.142-83
De tänkbara tillämpningarna för automatiska
räknemaskiner inom ett affärsföretag omfattar vitt skilda områden
av databehandling. Siffermaterialet som skall behandlas
och antalet operationer som skall utföras varierar i hög
grad även inom samma företag. Tillämpningsområdena
måste studeras både individuellt och i kombination med
varandra för att man skall finna lämpligaste
behandlingsmetod. En räknemaskin för vetenskapliga beräkningar
konstrueras i allmänhet för relativt få ingångsdata (sällan
mer än 1 000—10 000 talvärden), som skall behandlas
enligt ett långt och komplicerat räkneprogram. I motsats
härtill gäller för databehandlande maskiner att mängden
ingångsdata är stor (storleksordningen 106). Dessa skall
behandlas enligt enkla repetitiva logiska eller aritmetiska
regler. Av en sådan maskin krävs stor snabbhet och
pålitlighet.
Våren 1955 var ca 2 800 elektroniska siffermaskiner i
bruk i världen, bearbetande problem i anslutning till
affärsverksamhet av olika slag. Dessa maskiner
representerar en investering av ca 1 200 Mkr. Ytterligare 1 700
maskiner av olika storlek var då beställda till ett beräknat
värde av 960 Mkr.
Här har sammanställts data för 37 olika räknemaskiner
som använts eller kan användas för beräkningsarbete
inom affärsvärlden, tabell 1 och 2. Uppgifter angående
priser, leveranser och beställningar avser läget 1955.
Olika maskintyper
De automatiska räknemaskinerna har ursprungligen inte
kommit till på grund av ett direkt behov från
affärsvärlden utan de har utvecklats för att göra räknearbete
åt tekniker och vetenskapsmän. De har senare modifierats
för att kunna möta affärslivets krav. Även bland de typer
som utvecklats för rent kommersiella beräkningar finns
stora skillnader i konstruktionen. En maskin för
beräkning av försäkringstariffer avviker avsevärt från en
maskin som kontrollerar avbetalningsaffärer i ett stort
varuhus eller en maskin som håller rätt på reserverade platser
en månad framåt för ett stort flygbolags alla linjer.
Gemensamt för de automatiska kontorsmaskinerna är att
de är av siffertyp samt att de kräver stor minneskapacitet,
oftast åstadkommen genom yttre minnen (Tekn. T. 1955
s. 273).
Fig. 1. En dubbel, magnetisk minnestrumma i en
specialbyggd automatisk räknemaskin för registrering av
plats-beställningar i ett flygbolag.
Fig. 2. Ferritminne.
Dessa minnen kan vara akustiska fördröjningsledningar,
katodstrålerör, kondensatorer, roterande magnetiska
trummor, magnetband eller matriser av ferritkärnor (Tekn. T.
1955 s. 9). Maskiner sådana som IBM typ 702 medger t.ex.
anslutning av upp till hundra yttre magnetbandsapparater.
Varje sådan enhet kan avläsa eller inskriva 15 000
numeriska eller alfabetiska tecken per sekund. En rulle
magnetband kan lagra 5 milj. tecken. Raycom, Raytheons
universella maskin använder ett ca 75 cm brett magnetband,
som rymmer 31 transversella kanaler. Tecknen lagras i
serie i varje kanal dvs. längs bandet, en rulle på 900 m
innehåller 34 milj. decimala siffror. Data kan in- och
utläsas med en hastighet av 56 000 decimala siffror per
sekund.
Reservisor är en specialbyggd maskin som i USA
användes för att registrera platsreservationer hos ett flygbolag.
Den har en dubbel magnetisk trumma (fig. 1), som roterar
med 1 200 r/m och är i gång 22 h/dygn. Två timmar varje
natt behövs för rutinunderhåll.
På Tape Drum, utvecklad av Brush Co, registreras data
på ett stationärt magnetband medan in- och
avspelnings-huvudena sitter på en roterande trumma. Bandets
livslängd är starkt beroende av om det är i kontakt med
trumman eller ej. I detta fall lyftes bandet genom att en
luftström pressas in mellan trumman och bandet. På ett
stycke av bandet motsvarande trummans halva mantelyta,
en "sida", kan lagras ca 200 000 binära siffror. Bandet
matas fram en sida i taget.
Remington Rand’s Univac I använder sju
kvicksilvertankar i ett snabbt minne. Där lagras 1 130 "ord" om
var-deras 91 binära siffror med en lästid mellan 0,0404 och
0,404 ms. Varje kanal i en tank lagrar 10 ord. Elecom 125,
File processor, har fem akustiska fördröjningsledningar
där det fördröjande mediet är kvarts.
Elektrostatiska minnesrör medger mycket snabb
inskrivning och avläsning. På varje minnesrör i Besk (Tekn. T.
1955 s. 281) lagras 512 binära siffror. Minnesrören i IBM
typ 702 kan lagra 1 024 binära siffror per rör. Sextio rör
kan här lagra 10 000 decimala siffror med en medellästid
av 0,023 ms.
Flera av de senaste maskinkonstruktionerna använder
matriser av ferritkärnor som snabba minnen, fig. 2.
Kärnminnet till IBM typ 705 har en lagringskapacitet på 20 000
tecken med en lästid av 0,017 ms. Minnet till Raycom
innehåller 104 000 ferritkärnor och lagrar 2 000 "ord" med
en lästid av 0,010 ms.
In- och utenheter
Anordningar för in- och utmatning av data är särskilt
betydelsefulla i maskiner för bokföringsoperationer. Där
är den tid som åtgår för prepareringen av informationen
för maskinen och den efterföljande utskriften av
saidobesked, fakturor, checker och andra dokument mycket
större än tiden för de aritmetiska operationerna. I många
fall är maskinarbetet i huvudsak sortering, kollationering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
