Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1956 - Automatiska räknemaskiner för kommersiellt bruk, av O Perers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 1956
319
hålkort, stansade remsor eller magnetband som
mellan-medium.
Burroughs har utvecklat ett skrivsystem, som utnyttjar
en kombination av elektriskt och fotografiskt förfarande
xerografi (Tekn. T. 1949 s. 300). Tecknen präglas på ett
preparerat papper i form av elektrostatiska laddningar. En
matris om 7X5 siffror kan bildas på 3 [is. Bilden göres
synlig genom att papperet besprutas med bläckpulver som
fixeras genom upphettning. Tryckhastigheten blir 5 000
tecken per sekund.
Universella räknemaskiner
Några av de största universella maskinerna kostar över
5 Mkr. De förbrukar mer än 100 kVA och kräver en
golvyta av ca 30 m2. Bäknehastigheten är stor och de kan
programmeras för vitt skilda problem. Exempel på sådana
jättemaskiner konstruerade för att behandla siffermaterial
i anslutning till affärsverksamhet av olika slag är
Reming-ton Rand’s Univac, IBM:s modeller 702 och 705 samt
Ray-com. Bizmac är en stor universell maskin utvecklad av
RCA i första hand för amerikanska arméförvaltningens
räkning. Några data har hittills ej offentliggjorts.
Univac I innehåller 5 600 elektronrör och 18 000
kristalldioder, IBM typ 705 har 6 259 elektronrör och 11549
dioder, Besk använder 2 400 elektronrör.
Tillämpningsområden för dessa maskiner inom
kontorsarbetet innefattar beräkning av försäkringstariffer,
bokföring av försäkringskonton, marknadsundersökningar,
fakturering, avlöningsberäkningar, produktionskontroll,
operationsanalys osv.
Medelstora maskiner
För de ändamål där de universella räknemaskinernas
stora snabbhet och mångsidighet ej fordras finns mindre
och billigare maskiner att tillgå. Dessa maskiner används
t.ex. för beräkning av avlöningar och för kontroll av
lagerhållning. En stor bilfirma i USA planerar att köpa 30
maskiner för att kontrollera reservdelslagren i de olika
försäljningsdistrikten.
Datatron, som tillverkas av Electro Data Corp., har
tre olika in- och utmatningssystem, remsapparatur,
decimalt tangentbord och elektrisk skrivmaskin. Den franska
maskinen, Gamma 3, har en speciell mekanisk
uppbyggnad som gör de elektroniska kretsarna lätt åtkomliga,
fig. 3. Flera av dessa maskiner t.ex. IBM typ 650 använder
en magnetisk trumma som inre minne. Trumman lagrar i
detta fall 20 000 siffror med en lästid av 4,8 ms.
Små maskiner
Även de minsta typerna av automatiska siffermaskiner
ha fått alltmer ökad betydelse. Ett tecken härpå är att en
speciell konferens nyligen hållits i USA, där endast små
siffermaskiner behandlats3,4’6,7’8’8. Många mindre företag
finner att deras räknearbete ej motiverar anskaffning av
en stor maskin. Andra större företag menar att flera små
maskiner är mera effektiva än en stor. Som skäl
härför anges bl.a. mindre besvär med planering av körtider
för olika program, mindre avbräck om en maskin
krånglar, mindre kostnader för inkörning av program. För en
liten firma kan det vara lämpligare att köpa en egen liten
maskin än att hyra maskintid vid en stor centralmaskin,
som ägs av någon annan.
Specialtillverkade maskiner
När det gäller att utföra i huvudsak samma
räkneoperation hela tiden, kan ofta en speciellt för ändamålet
tillverkad maskin ställa sig fördelaktigare ur
kostnadssynpunkt än en generell maskin. Utgifterna för utbildning av
personal för maskinens skötsel sjunker även. Ett exempel
på en sådan maskin är Erma (Tekn. T. 1956 s. 204). Den
utför bokföringsoperationer för 32 000 checkkonton. Den
bokför insättningar och uttagningar, upprättar
kontobesked, håller rätt på spärrade konton, förhindrar över-
Fig. 3.
Uppbyggnaden av en av
konsolerna i
Compag-nie des Machines
Bull’s Gamma 3.
skridande av konton och sorterar checker. Saidobesked
skrivs ut med en hastighet av 600 rader per minut.
Behandlingen av en check tar en halv sekund.
Till denna maskintyp hör också maskiner för bokföring
och kontroll av reserverade platser på tåg och flyglinjer.
En centralt uppställd maskin lagrar uppgifter över vilka
platser som reserverats under en månad framåt och kan till
olika biljettförsäljningsställen lämna korrekta och snabba
besked medan kunden väntar.
Drifterfarenheter
Som ett godhetstal för siffermaskinen brukar anges
produkten av snabbhet, minneskapacitet, pålitlighet och
komplexitetsgrad. Detta godhetstal har ökats med ca 10 per år
under de senaste åren.
Under de senaste 10—12 åren har maskinernas snabbhet
ökat 10 000 gånger, minneskapaciteten 50—100 gånger och
pålitligheten ca 1 000 gånger. Maskinernas komplexitet har
varit i stort sett konstant.
De flesta automatiska räknemaskiner har någon typ av
självkontroll av räknegången. Men även utan någon sådan
inbyggd kontroll har dessa maskiner förvånansvärt hög
pålitlighet jämfört med handräkning. Ett bra resultat vid
manuell räkning är ett fel på 100 operationer men en
automatisk räknemaskin i dag gör i medeltal ett fel på 10 milj.
operationer. De maskiner som nu är under utveckling kan
väntas räkna fel en gång på 100 milj. operationer.
Trots höga kostnader har de firmor som installerat
elektroniska siffermaskiner funnit att maskinerna i allmänhet
betalar sig. Man har räknat ut att t.ex. multiplikation kan
utföras av en kontorist med räknesnurra för en kostnad
av 100 000 kr. för en milj. operationer. Med en modern
elektronisk siffermaskin t.ex. Besk är kostnaden ca 20 kr.
per milj. operationer vid multiplikation och kostnaden kan
i en icke alltför avlägsen framtid väntas reducerad till 2 kr.
för en milj. multiplikationer.
Nya framsteg
Även på siffermaskinsområdet börjar transistorn spela
en allt större roll (Tekn. T. 1955 s. 620). IBM har
konstruerat en helt med transistorer utrustad maskin med
typbeteckningen 608. Denna maskin har samma egenskaper
som typ 604. De 1 250 elektronrören i typ 604 har ersatts
med 2 100 skikttransistorer monterade på ca 700 olika
tryckta kretsar. 608 kräver 50 %> mindre volym och 95 °/o
mindre effekt än 604. Elektronrörsmodellen drar 6,2 kW
och transistormodellen 300 W. Ett mycket mindre
kraftaggregat fordras och kylfläktarna har slopats helt.
En ny version av Univac I kallad Univac II har dubbla
snabbheten och kapaciteten mot Univac I. Akustiska
minnet har ersatts med ett ferritminne för 2 000 ord och ett
magnetbandsminne med en kapacitet av 3 milj. tecken per
rulle.
Sperry Rand har fått beställning på en ny jättemaskin.
Den heter Univac Lare och beräknas kosta nära 15 Mkr.
Dess ferritminne kan lagra 20 000 tiosiffriga ord med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
