- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
324

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1956 - Böcker - Praktisk metallografi, av SHl - Värmebehandling av grått gjutjärn, av Victor Almborg - Wicklungen elektrischer Maschinen und ihre Herstellung, av T Schanche - Electric power stations, bd 2, av Lr - Kupfer und Kupferlegierungen, av Tage Egnefors - Die elektrische Beleuchtung von Eisenbahnfahrzeugen, av T Airas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

TEKNISK TIDSKRIFT

Bokens illustrationsmaterial är prydligt och instruktivt,
dess papper, tryck och utstyrsel i övrigt är av mycket god
kvalitet. SHl

Värmebehandling av grått gjutjärn. Sveriges
Mekan-förbund, Stockholm 1954. 16 s., 9 fig. 5 kr.

Då en kortfattad handbok med praktiska uppgifter om
temperaturer och hålltider vid värmebehandling av
gjutjärn hittills saknats på svenska språket har föreliggande
handledning utarbetats inom Sveriges Mekanförbund av
kommittén för kvalitetsförbättring av gjutjärn.
Grundmaterialet har hämtats från litteraturen, olika svenska gjuterier
samt värmebehandlingsförsök som utförts vid
Mekanför-bundets gjuterilaboratorium.

I var sitt kapitel behandlas alltefter ändamål och
utförandesätt fyra olika slag av värmebehandling, nämligen
mjukglödgning, avspänningsglödgning, härdning och
anlöpning samt speciella värmebehandlingsmetoder. Kapitlet
om mjukglödgning ger anvisningar för gjutjärn med
per-litisk struktur samt gjutjärn som delvis stelnat vitt. Som
speciella värmebehandlingsmetoder ges allmänna
anvisningar för bainithärdning samt ythärdning.

I handledningen som är tryckt på konsttryckpapper
kompletteras texten med tydliga strukturbilder och diagram
samt talrika referenser.

Praktikens folk har ofta svårt att tillgodogöra sig de
uppgifter som lämnas i uppsatser om dessa problem, ,då de
i allmänhet är alltför teoretiskt upplagda. Därför kan
denna handledning rekommenderas för tekniker vid gjuterier
och verkstäder liksom även för gjutgodsköparens
laboratorium, värmebehandlingsavdelning, konstruktionskontor
och inköpsavdelning. Victor Almborg

Wicklungen elektrischer Maschinen imd ihre
Her-stellung, 2:a uppl., av F Heiles. Springer, Berlin 1953.
270 s., 257 fig., 43 tab. 32,40 DM.

I den första upplagan, som utkom 1931, var tyngdpunkten
lagd på det praktiska utförandet och provningen av
lindningarna. I den nya upplagan har detta ändrats så att den
rena lindningsteorin har fått en bredare behandling,
samtidigt som stoffet omgrupperats.

Efter en kort resumé av verkningssättet för de vanligast
förekommande elektriska maskinerna behandlar förf. teorin
för normalt förekommande lindningar för såväl
kommutatormaskiner som växelströmsmaskiner inkluderande
pol-omkopplingsbara maskiner. Ca 20 s. behandlar
delspår-lindningar. Varje del avslutas med ett avsnitt om det
praktiska utförandet av de behandlade lindningstyperna. Sista
delen av boken ägnas isolering, stagning, bandagering och
provning av lindningar. Slutligen finns ett tillägg om
omkoppling och omlindning av elektriska maskiner.

Förf. har lagt vikt vid att få en praktisk bok, utan för
mycket formler, varför boken genomgående är försedd
med tabeller. Framställningen är klar. Det är självfallet
omöjligt att inom dessa 257 s. få med allt om lindningars
teori och praktiska utförande. Den i stort sett utförliga
litteraturförteckningen är därför till stor hjälp om något
speciellt lindningsproblem skall lösas. Hänvisning i texten
till litteraturförteckningen är endast gjord i några enstaka
fall.

Bilderna i boken är bra och visar modernt utförande av
lindningar etc. Den enda anmärkningen mot bokens
utstyrsel torde vara att inte samma sorts papper är använt
genomgående.

Boken torde lämpa sig bäst för de ingenjörer som vill
ha en praktisk grund för studiet av maskinlindningar. Då
ju en stor del av boken behandlar det praktiska utförandet
av lindningar torde även de som redan behärskar
lindningsteorin ha nytta av att studera den. T Schanche

Electric power stations, bd 2, 4:e uppl., av T H Carr.
Chapman & Hall, London 1955. 832 s., 659 fig. 80 sh.

Den andra delen av detta omfattande engelska bokverk

(jfr Tekn. T. 1954 s. 940) innehåller först en detaljerad
genomgång av konstruktionen av kondensor- och
matar-vattenanläggningarna i normala kondenskraftverk.
Turbo-generatorernas karakteristiska egenskaper genomgås även i
detalj, varjämte förhållandevis stort utrymme ägnats åt
reaktorer, medan transformatorerna behandlas mera
styvmoderligt. För övrigt behandlas ställverken inklusive
kablar, lokalanläggning, skyddsutrustning och belysningen.
Avsnittet om kondenskraftverken avslutas med kapitel om
idrifttagning, personalorganisation och stationskostnader.
På samma sätt som kondenskraftverken genomgås
vattenkraftstationer, dieselanläggningar och gasturbiner, givetvis
dock på ett förhållandevis mycket begränsat utrymme.
Boken avslutas med ett kort avsnitt om andra typer av
kraftstationer, bl.a. vindkraftverk och atomkraftverk.

Uppläggningen och innehållets utformning i andra delen
överensstämmer helt med bokverkets första del. Boken är
skriven för engelska förhållanden och tyngdpunkten ligger
på avsnitten om kondenskraftverk.
Mottrycksanläggning-arna, som förekommer i ringa utsträckning i
Storbritannien, har ej alls behandlats. Kapitlet om
vattenkraftstationer torde ej ge något nytt för svenska vattenkrafttekniker.
Även avsnittet om gasturbiner ger ej mycket mer än vàd
som enkelt kan inhämtas i tidskriftslitteraturen. Liksom i
övriga kapitel är dock litteraturförteckningen värdefull,
trots att den inskränker sig till brittiska tidskrifter.

Bokverkets värde för svenska förhållanden ligger i dess
koncentrat av det brittiska erfarenhetsmaterialet för
konstruktion av kondenskraftverk. Liksom fallet var med den
första delen kan därför även den andra delen
rekommenderas till svenska ångkraftkonstruktörer. Lr

Kupfer imd Kupferlegierungen, 3:e uppl., av H Keller
& K Eickhoff. Werkstattbücher 45. Springer, Berlin 1955.
52 s., 22 fig. 3,60 DM.

Föreliggande häfte behandlar förekomst, framställning,
egenskaper och bearbetning av koppar och
kopparlegeringar, varjämte även något om de mest aktuella
användningsområdena nämns. I samband med en kort historik
behandlas bl.a. även kopparns betydelse och
storleksordningen på förbrukningen. Av legeringarna har största
utrymmet ägnats mässing, som är den mest förekommande
legeringen.

I häftet, som är en nybearbetning av tidigare upplaga,
har förf. tagit hänsyn till de senast utarbetade normbladen
för kopparlegeringar. Häftet är överskådligt uppställt och
kan av fackmannen begagnas som en uppslagsbok.

Tage Egnefors

Die elektrische Beleuchtung von
Eisenbahnfahrzeu-gen, av E Aumüller. Springer, Berlin 1955. 181 s., 122 fig.
21 DM.

Den axeldrivna generatorn tillsammans med ett
ackumulatorbatteri är alltjämt den dominerande kraftkällan
för vagnsbelysning. Drygt hälften av föreliggande bok
ägnas detaljerna i detta klassiska system: batterier, deras
laddning och skötsel, generatorer med drivanordning såväl
med remmar som med kuggväxlar samt
spänningsregulatorer av kolstapel-stegkontakt- och svängkontakttyp.
Transduktorreglering beröres även, exemplifierad med två
tidigare publicerade utföranden.

Provning och mätning av anläggningar i drift behandlas
i ett särskilt kapitel. Häri ges även en mycket god
handledning för grafisk beräkning av laddningsförhållanden i
drift efter given tidtabell.

Kapitlen om lysrörsbelysningens uppbyggnad,
egenskaper och matningsanordningar, ävensom avsnittet om
belysningsanordningar vid strömförsörjning från
kontaktledning är i huvudsak beskrivande och baserade på tyska
erfarenheter. Utöver bokens huvudämne beröres i korthet
några värme- och luftkonditioneringssystem. I ett
tilläggsavsnitt finns förteckning över använda måttenheter jämte
elektro- och belysningstekniska grundformler. Vidare ges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free