- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
336

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1956 - Slagseghetsdata och sprödbrott, av Julius Götzlinger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Skårform och omslagstemperatur1 vid användning

av-slagarbetet, — brottutseendet och — sidoutbukt-

ningen som kriterium.

spricktoppstemperaturen från + 22° till — 5°C
(fig. 5). Schaub4 har visat att tjocklekens
inverkan på omslagstemperaturen även
sammanhänger med en geometrisk effekt. Att slutligen också
plåtens övriga dimensioner inverkar på
försöks-värdena har observerats vid i USA företagna
prov i full skala med plåtar, försedda med
anvisningar i form av slitsar i plåtens mitt.
Omslagstemperaturen låg i detta fall i regel högre än den
man erhåller vid Charpy V-provet (fig. 6).

Av det nämnda framgår att slagsegheten i hög
grad beror av den provmetod man väljer. Det är
alltså egentligen inte materialets slagseghet och
omslagstemperatur som bestämmes, utan
motsvarande värden för den aktuella provstaven.
Detta väsentliga faktum har inte ändrats genom
att provmetodiken har klart definierats och
provstavens form och dimensioner har blivit
enhetligt fastställda.

Sprödbrottsrisken för konstruktionen

För konstruktionen gäller givetvis samma
fysikaliska lagar som för provstaven, vilket betyder
att risken för sprödbrott, som anges av
omslagstemperaturen, beror av material, form och
påkänning. Även om allt material i en
stålkonstruktion vore av samma beskaffenhet, vilket
naturligtvis inte är fallet, kvarstår variationerna
i formen, dvs. anvisningar, godstjocklek och
övriga dimensioner, samt i påkänningens art och
grad av fleraxlighet. Därför kan man inte tala
om omslagstemperaturen för hela
konstruktionen, utan möjligen för det ställe i en
stålkonstruktion för vilket sprödbrottsrisken är störst,
var det nu kan vara beläget.

Anvisningar, både yttre och inre, finns det i
regel gott om i en svetsad stålkonstruktion.
Härrör de från diskontinuiteter hos konstruktionen

eller från ytojämnheter, kan deras skärpa,
skår-faktorn, beräknas, mätas eller åtminstone
uppskattas. De kan dessutom bemästras genom
lämpliga konstruktiva eller tillverkningstekniska
åtgärder och farliga porer, sprickor och
slagginneslutningar kan upptäckas vid röntgen- eller
ultraljudkontroll. Vad som däremot inte kan
undvikas i en svetsad konstruktion, är
svetsningens inverkan. Denna gör sig gällande inte
enbart genom att en ny materialfaktor,
svetsgod-set, införs utan även genom att svetsningen
medför metallurgiska förändringar, t.ex.
upphärd-ning, och kvarlämnar mer eller mindre
fler-axliga spänningar (fig. 7 och 8). Genom
olämpligt val av elektrod eller svetsmetod kan tydligen
ett till synes bra stål, dvs. ett som i av svetsning
opåverkat tillstånd har låg omslagstemperatur,

Fig. 4. Plåttjocklek och omslagstemperatur*; - otätat

thomasstål,–-otätat martinstål,–förbättrat konver-

terstål, — finkornigt martinstål.

Fig. 5. Plåttjocklek och sprickstopptemperatur- 25

mm plåt (finkornig),–-plåten bearbetad till 20 mm,

- • - bearbetad till 15 mm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free