Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1956 - Allmänventilationen i Stripa gruva, av Orvar Larsson - Sveriges urantillgångar, av GAH - 26 % av Norrlands vattenkraft - Vakuumbromsar på godsvagnar - Transport- och hanteringskostnaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
TEKNISK TIDSKRIFT
Temperatur Temperatur
Fig. 7. Temperaturen i gruvan före och efter fläktinstalla-
tionen; nedströmmens temperatur––den 21 augusti
1953, - • - den 15 februari 1954, - den 23 augusti 1955
(fläkten igångsatt);–– beräknad temperatur vintern
1955—1956.
noterades en skillnad på 8,5° C under en vecka,
då högsta temperaturen i dagen var 0°C och den
lägsta —22° C. Temperaturdifferensen på
nivåerna under 310 m var dock endast några tiondels
grader mellan sommar och vinter. Luftens
relativa fuktighet var i regel 100 % i hela gruvan.
Temperaturmätning den 23 augusti 1955 visar
att man med fläkten lyckats höja
sommartemperaturen i de delar av gruvan som ligger över 157
m nivån. På de djupaste nivåerna har
temperaturen sjunkit någon grad på grund av den
ökade luftomsättningen. En
temperaturutjäm-ning har erhållits.
Av mätningar i augusti 1953 och augusti 1955
(fig. 7) framgår verkan av den ökade
luftomsättningen sommartid och den uppvärmning av
berget som erhållits. Hur mycket värme som
ackumulerats i det fasta och lösa berget över
200 m nivån har ej beräknats, då stora delar
inom de gamla brytningsområdena ej kan
besökas. Om man under den kommande vintern låter
endast en mindre luftmängd strömma genom
gruvan vid mycket låga temperaturer är den
värmemängd, som ackumulerats från sommaren,
tillräcklig för att hindra allvarligare isbildningar.
Genom att reglera fläkten (och därmed
luftomsättningen) med temperaturen i dagen som
impulsgivare — skall alla arbetsplatser erhålla en
temperatur betydligt över 0°C.
På grund av fläktventilationen har en viss
upp-torkning av gruvan åstadkommits. En relativ
fuktighet på omkring 90 \% har uppmätts i
gruvans centrala del under vårvintern. Detta har
haft till följd, att vissa svampbildningar inom
några områden har upphört. Vilken betydelse
upptorkningen har under en längre tidsperiod
återstår dock att bedöma.
Slutord
Anläggningen har i vissa fall motsvarat de
högsta förväntningar. Erfarenhet har vunnits,
som kan komma liknande ventilationsobjekt till
godo. Priset på hela anläggningen kan
uppskattas till omkring 10 öre/t av den nu kända
malmkvantiteten. När brytningen i framtiden
koncentrerats till djupare nivåer kan man även där
erhålla en god ventilation. Förutsättningen härför
i en djupare gruva är alltid att
ventilationsplanerna görs upp i samband med
brytningsplanerna. De lokala ventilationsåtgärderna kan nu
utföras enhetligt, då en stabil riktning på
luftströmmarna erhållits.
För att bedöma det ekonomiska resultatet måste
många faktorer tas med i beräkningen.
Betydande tidsvinst efter skjutningarna har erhållits och
ett bättre klimat är att vänta.
Den största vinsten ligger dock på lång sikt,
nämligen i att risken för yrkessjukdomen silikos
bör vara minimal inom den närmaste
tidsperioden.
Sveriges urantillgångar. Sverige har i de uranhaltiga
skiffrarna mycket stora ehuru låghaltiga tillgångar på
uran. Torium saknas däremot helt i Sverige. Utesluter man
Skånes, Ölands, Östergötlands och Jämtlands skiffrar som
endast i enstaka fall torde ha uranhalter överstigande
100 g/t och begränsar sig till de i allmänhet mera
lättillgängliga förekomsterna i Västergötland (Billingen) och
Närke (Kvarntorp), där uranhalten går upp till 200 g/t
och ibland högre, överskrider dessa tillgångar sannolikt
1 Mt uran. Räknar man med att endast 15 °/o härav av
tekniska och ekonomiska skäl kan utvinnas skulle man
vid en med nuvarande teknik möjlig utnyttjningsgrad där
1 t uran motsvarar 10 000 t kol få en energimängd
motsvarande sammanlagt 1 500 Mt kol.
Om uranet i stället nyttjas i regenerativa reaktorer blir
siffran 100 gånger så stor. Med nuvarande
energiförbrukning på ca 24 Mt/år kol skulle denna energikälla räcka
några tusen år (enl. 1955 års Atomenergiutredning i
betänkande den 15 mars 1956). G AH
26 % av Norrlands vattenkraft är i dag utbyggd; 1960
skall totalt 39 %> av hela Norrlands utbyggnadsvärda
vattenkraft ha tagits i anspråk.
Vakuumbromsar på godsvagnar skall införas i
England. Programmet avser modernisering av över en miljon
godsvagnar, varigenom hastigheten på godstågen skall
kunna ökas till 100 km/h. Man beräknar att man därmed
skall spara 2 000 lokomotiv.
Transport- och hanteringskostnaderna utgör 40—50 %>
av en varas saluvärde; själva frakten tar 5 °/o, och resten
är hanteringskostnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
