- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
362

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1956 - Utveckling genom personlig insats, av Bo Casten Carlberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Ekonomiavdelningen måste mera inrikta sig på att
"sälja" siffrorna. Den måste bli ett aktivt stöd i
företagsledningens arbete och i den ekonomiska planeringen och
kontrollen inom företagets olika delar.

de sekreterare. Detta påverkar väsentligt chefens
möjligheter att få en bättre administration.

Det blir slutligen ofta naturligt att bilda en
ekonomikontrollgrupp för att träna folk, som i de
olika enheterna kan sammanhålla
ekonomikontrollen och instrumenten för utvecklingsarbetets
planering och uppföljning.

Arbetsledningen

Få personkategorier inom företaget är så helt
bundna av att få hjulen att snurra runt som
ar-betsledarna. Det gäller för dem att få fram
material och ritningar, att ge instruktioner och
hålla personlig kontakt med de många
medarbetarna inom avdelningen.

Dock ger det särskilt god utdelning, när man
kan få arbetsledaren aktivt engagerad i
utvecklingsarbetet inom den egna avdelningen. Det blir
därvid främst fråga om arbetsförenkling och
omkostnadskontroll. Det är arbetsledarna, som
särskilt känner arbetsmetoderna och dess problem
och som kan påverka utgifterna för väsentliga
omkostnadsposter.

I arbetsförenklingen blir det arbetsledarens sak
speciellt att ställa problemen. Han kan ofta
stödjas i analysarbetet av arbetsstudieingenjören.

För att få i gång en effektiv insats beträffande
omkostnadskontroll måste i regel ett aktivt
personligt stöd ordnas från ekonomiavdelningen.

En "kostnadsingenjör" eller "kostnadsförman",
som behärskar både arbetsledarnas och
ekonomifolkets språk, behövs här för att nå resultat.

Storleksordningen av de resultat är
förbluffande, som kan nås om man får i gång
arbetsledarna aktivt i en genom stabsfolket väl understödd
aktion i fråga om arbetsförenkling och
omkostnadskontroll.

Genom koncentrerad träning inriktad på att få
fram arbetare med erforderligt yrkeskunnande
kan upplärningstiderna minskas starkt. Ett
väsentligt steg också mot arbetsledarens bättre
administration blir den koncentrerade träningen,
då den frigör mera av arbetsledarens tid från det
ständiga upplärningsarbetet.

Stabskrafternas insats

Bättre administrationen för några stabskrafter,
nämligen kamrern, arbetsstudieingenjören och
försäljningsplaneraren, betyder mycket för
företagets samlade utvecklingsresultat.

Kamrern

I de flesta företag är det naturligt att kamrern
— eller ekonomichefen — får mycket av
utvecklingsadministratörens funktion. Vi måste då i
regel höja ekonomiavdelningens verkningsgrad
och träna kamrerarna härför, fig. 1. För att få
detta till stånd kanske det ibland blir en fråga
om nästa generation, men det måste komma.

En större del av kamrerns tid måste inriktas på
att få bokslutssiffrorna utnyttjade. Nu går oftast
förhärskande tiden åt till att producera
siffrorna. Att bli ett stöd i företagsledningsarbetet i
topplånet, inom administrationens mellanled och
inom arbetsledningen är huvuduppgifter för
ekonomiavdelningen.

En grund för klarare inriktning och ökad kraft
för utvecklingsarbetet i företaget kan läggas
genom en indelning av företaget i olika
resultatsenheter med intäkts- och kostnadsbudget och
med därtill fogad inre kostnadskontroll.
Ekonomifolket måste därför spridas ut mera till
linjens olika enheter för att där hjälpa till att få
redovisningens siffror aktivt nyttjade.

En ekonomikontrollgrupp kan bildas för att
träna de krafter, som handhar
ekonomikontrollen inom de olika resultatsenheterna. Det blir
här särskilt en fråga om budgetering, översyn av
rapporterna ur nyttjandesynpunkt samt en
beräkning av normtal för de administrativa
enheternas resultat, med vilka de verkliga
arbetsresultaten kan jämföras. Kamrern har
naturligen en sammanhållande uppgift i detta arbete.

Till kamrerns stora område hör också
förenklingen av kontorsarbetets metoder, både i sin
egen och i övriga avdelningar. En
kontorsanalytiker till kamrerns förfogande i betydligt flera
fall än vad som nu finns skulle vara en god
investering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free