Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 17 april 1956 - Nya metoder - Hålremsestyrd verktygsmaskin, av GAH - Andras erfarenheter - Automatiska räknemaskiner i engelska kontor, av GAH - Såg med hårdmetalltänder, av SHl - Flytande konstgödsels sammansättning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- april 1956
381
portionell mot läget hos de olika rörelseorganen. Denna
spänning jämförs med kontrollspänningen från
styrorganet och skillnaden matas till servomotorn som efterbildar
den av kontrollspänningen angivna rörelsen.
Hittills har en maskin tillverkats för endast en rörelse,
nämligen längsmatning. Man är nu i det närmaste färdig
med en maskin med två styrda rörelser och på det
närmaste programmet finns upptaget en maskin med fem
dirigerade rörelser. Man samarbetar med en mycket stor
amerikansk verktygsmaskinfirma och väntar komma i
full produktion med maskinerna omkring årsskiftet 1956/57.
Priset på kontrollutrustningen med servomotorer är än
så länge av samma storleksordning som priset för
verktygsmaskinerna själva men avverkningshastigheten höjs
så avsevärt att man normalt för t.ex. tillverkningar av
kamskivor, pressdynor osv. räknar med en från en tiondel
till en hundradel förkortad bearbetningstid.
Noggrannheten i arbetet begränsas ej av kontrollutrustningen utan
anges helt av de toleranser som verktygsmaskinen
arbetar med (enl. Electric & Musical Instrument Corp.,
England). G AH
Andras erfarenheter
Automatiska räknemaskiner i engelska kontor. De
brittiska statsbanorna håller på att undersöka hur
automatiska räknemaskiner skall kunna användas för att
följa och reglera förflyttningen av godsvagnar inom det
engelska järnvägssystemet. Problemet att organisera
godsvagnsförflyttningar inom detta system har hittills erbjudit
mycket stora svårigheter. Man har fått avsevärda
fördröjningar beroende på att godsvagnar icke kunnat
lokaliseras och att förflyttningar icke kunnat förberedas i
tillräckligt god tid och tillräckligt snabbt.
Man överväger att använda en automatisk räknemaskin
som i sitt minne håller reda på var varje godsvagn
befinner sig för ögonblicket. Man kan därefter få
sammanställt uppgifter över läget i fråga om tillgången av
godsvagnar i olika delar av landet. Med hjälp av
uppgifter om beställda leveranser kan man dirigera
lokomotiv och godsvagnar så att de utnyttjas på bästa sätt. Man
kan även därmed avsevärt underlätta arbetet på
ranger-bangårdarna.
Inom National Physical Laboratories studeras för
närvarande möjligheterna att automatisera löneberäkningarna
för stora delar av den brittiska statliga administrationen.
Så t.ex. skall tygförvaltningen inom det brittiska försvaret
inom relativt snar framtid använda automatiska
räknemaskiner för samtliga löneberäkningar. Man har funnit
att många redan existerande räknemaskiner kan göra
arbetet. Problemet består nu i att få en bra metod att
införa primärdata i maskinen. Man överväger att låta de
vanliga tidsuren stämpla tidkorten med hål så att dessa
tidkort direkt kan matas in i hålkortsavkännande inorgan.
En stor utredning pågår om möjligheterna att
automatisera det nationella folkpensionssystemet. British Post
Office planerar att använda automatiska räknemaskiner
för att beräkna löner och skatteavdrag för sin till 112 000
personer uppgående stab i Londonområdet. Man avser
också att så småningom använda elektroniska
automatiska räknemaskiner för att beräkna telefonräkningar.
Detta är nödvändigt eftersom man funnit att man icke kan
få tillräckligt mycket folk för att hantera denna
fakturering inom en så kort tid som 10—15 år.
En stor restaurangkoncern i Londonområdet använder
redan en elektronisk apparat för samtliga sina
löneberäkningar och även för inventariekontroll. Denna maskin
som utvecklats av företaget självt har blivit en sådan
framgång att den nu hyrs ut till utomstående firmor för
beräkningsarbeten.
Den brittiska tygförvaltningen inom försvaret avser också
att använda räknemaskiner för att hålla reda på sitt in-
ventarium. Maskinen som avses arbeta med magnetiska
remsor som huvudminne skall innehålla uppgift på
samtliga detaljer som lagras inom tygdepartementets domäner,
hålla kontroll över att lagringsgränserna icke överskrids
neråt eller uppåt, automatiskt utfärda nya beställningar,
utföra beräkningar av värdet av lagrat material samt ge
underlag för avskrivningar på detta material.
Man anser att nu tillgängliga automatiska räknemaskiner
är fullt kapabla att göra de arbeten som här behövs. Det
största problemet är av organisatorisk natur och rör
särskilt inmatningen av lämpliga data och organiserandet av
denna inmatning så att man undviker onödig
transkribe-ring av data från order, lönekort, tidkort osv. GAH
Såg med hårdmetalltänder. Då sågar med
hårdmetall-tänder slits relativt litet och därför förblir skarpa längre,
möjliggör de enklare träbearbetning och sparar tid
samtidigt som skärpningskostnaden blir relativt liten. De har
bl.a. använts för sågning av björkfaner till ryggar och
sitsar vid tillverkning av stolar för teatrar och skolor.
Tidigare användes cirkelsågar av snabbstål, men de fick
skärpas så ofta att deras diameter snart blev för liten.
Vid användning av sågar med hårdmetalltänder kunde
man nöja sig med skärpning en gång i månaden. Tolv
3 mm faner eller 24 med 1,5 mm tjocklek kunde skäras på
en gång. Man väntar att en ny såg med hårdmetalltänder
skall kunna användas ett år (Industrial Woodworking
iwars 1955 s. 32. Ref. i E.P.A. Technical Digest No. 511).
SHl
Flytande konstgödsels sammansättning. Fastän många
olika råmaterial kan användas vid tillverkning av flytande
konstgödsel (Tekn. T. 1956 s. 270) begränsas valet genom
att man måste ta hänsyn till vattenlöslighet, tillgänglighet,
pris och koncentrationen av näringsämne. Följande
råvaror kan därför komma i fråga:
Minsta garanterade
halt N—P2O5—KsO
»/o
Vattenfri ammoniak ....................................................82—0—0
Ammoniaklösning ...................................24—0—0l
Ammoniak-ammoniumnitratlösning ....................41—0—O1
Ammoniak-karbamidlösning ....................................33,5—0—0l
Karbamid ...........................„..............46—0—0
Ammoniumnitrat ..........................................................35—0—0
Ammoniumnitratlösning ............................................21—0—0
Karbamid-ammoniumnitratlösning ......................32—0—0
Fosforsyra, 75 °/« ........................................................0—54,3—0
Monoammoniumfosfat ................................................12,1—61,6—0
Diammoniumfosfat ......................................................21—53,8—0
Kaliumklorid ..................................................................0—0—62,5
1 Exempel på lösning med viss koncentration.
Olämpliga på grund av ofullständig eller liten löslighet är
superfosfat, fosforsyra enligt våta metoden, kalciumfosfat,
kalciumnitrat, ammoniumsulfat och kaliumsulfat. För dyra
i förhållande till näringsämneshalten är fosfat och nitrat
av natrium och kalium. Kaliumsulfat och kaliumnitrat
används dock om kloridjon av någon orsak inte kan
tolereras.
Salterna måste vara fullständigt lösliga inte bara vid
rumstemperatur utan också vid en temperatur nära
lösningens fryspunkt; över 0°C får i alla händelser ingen
kristallisation börja. Lösningarnas pH bör vara 6,5—7,0. För
att de inte skall angripa mjukt stål för starkt måste
nämligen pH vara minst 6,5 och för att de inte skall avge
ammoniakångor får deras pH inte överstiga 7,0. Dessutom
avtar fosfatens löslighet med stigande pH.
Gödselns pH bestäms av förhållandet mellan tillsatta
mängder ammoniak och fosforsyra; det påverkas inte alls
eller mycket litet av övriga ämnen. Man kan neutralisera
fosforsyran med ammoniak-ammoniumnitrat- eller
ammoniak-karbamidlösning i stället för med ammoniak. Den
mängd av dessa lösningar som behövs bestäms givetvis av
deras ammoniakhalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
