Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 1 maj 1956 - Transformatorolja med inhibitor, av Gösta Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\T1
142 •TEKNISK TIDSKRIFT
livslängd härvid möjligen något mindre än
normalt, och oljan måste bytas oftare genom att
in-hibitorn förbrukas snabbare, men en del
amerikanska företag har funnit att kostnaden för
oljebytena väl kompenseras av att
transformatorerna kan utnyttjas hårdare.
Filtrering genom pappersfilter och andra
jämförbara åtgärder vid oljans skötsel påverkar inte
inhibitorn. Vid behandling med blekjord och
liknande absorptionsmedel minskas däremot oljans
halt av tillsats.
Inhibitorfria oljor kan blandas ined oljor
innehållande inhibitor. Genom att blandningens
in-hibitorkoncentration blir relativt liten och den
obehandlade oljans livslängd ökas relativt litet
av inhibitorn kan induktionstiden förkortas
t.o.m. så mycket att man helt förlorar fördelen
ined inhibitortillsatsen. Är den med inhibitor
försatta grundoljan dessutom i och för sig inte
nämnvärt oxidationsbeständig, kan i något
sällsynt fall blandningen bli mindre hållbar än
någon av beståndsdelarna var för sig.
Också tillsats av inhibitorer till normal, använd
olja har provats utan föregående regenerering.
Det har visat sig att redan förefintliga
föroreningar därvid påverkat inhibitorn så att dess
varaktighet väsentligt minskat. Man har också
Fig. 3. Slamavsättningar på kylspiraler i två
transformatorer efter lika lång, forcerad provning; upptill olja med
inhibitor, nedtill olja utan inhibitor.
Fig. 4. Oljor efter lika lång, forcerad driftprovning; t.v.
olja utan inhibitor, i mitten olja med inhibitor, t.h. oljan
före provningen.
undersökt möjligheten att byta tillsatsfri,
använd olja mot ny olja, innehållande inhibitor,
utan nämnvärd rengöring före påfyllningen.
Resultaten har i allmänhet varit tillfredsställande,
men man har trott sig kunna iaktta att
induktionstiden blir kortare än med samma olja i nya
transformatorer.
För stora transformatorer har man vanligen en
omsorgsfullt organiserad övervakning med
regelbunden kontroll av oljans tillstånd. I dessa fall
kan givetvis en tillsats öka oljans livslängd.
Behovet av oljor med tillsatser är emellertid trots
detta inte tvingande stort för sådana
anläggningar. Något annorlunda är förhållandet vid små
till medelstora distributionstransformatorer,
vilka inte kan ges en organiserad övervakning. Man
borde i Sverige överväga om inte oljor med
tillsatser borde prövas i sådana transformatorer i
större omfattning.
I brytare och liknande oljefyllda apparater har
en med inhibitor försatt olja inga nämnvärda
fördelar framför en inhibitorfri men heller
knappast några nackdelar. Utomlands har man i en
del fall ansett att sot avsätts långsammare i en
olja med inhibitor, men också motsatta
observationer har rapporterats. En stort upplagd
amerikansk undersökning gav som resultat att
inhibitortillsatsen inte kunde sättas i något klart
samband ined oljans beteende i brytare. Det kan
tänkas att vissa tillsatser i någon mån ökar de
dielektriska förlusterna i oljan, men detta har
säkerligen betydelse endast i specialfall.
En nackdel med övergång till oljor med
inhibitor är att man måste hålla två oljetyper i förråd
och att man vid oljornas skötsel i drift måste
känna till med vilka oljor transformatorerna
fyllts. Denna nackdel är emellertid begränsad till
en övergångstid och mest en fråga om
organisation och anpassning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
