Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 1 maj 1956 - Böcker - Jahresberichte über Holzschutz 1953/54, av Erik Rennerfelt - Zink and light metal die-casting, av SHl - High Voltage Engineering Corp. - Reseberättelser - TNC: 8. Några formella ordfrågor, av JW - Debatt. Samarbetet AB Atomenergi—övrig industri, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
435
Jahresberichte über Holzschutz 1953/54, av Günther
Becker & Gerda Theden. Springer, Berlin 1955. 219 s.
48 DM.
I det senaste bandet av denna serie årsberättelser, som
grundades 1936 av Willy Kinberg, har 916 olika
publikationer behandlats i 1 048 referat. Förff. har huvudsakligen
inriktat sig på arbeten med nya sakuppgifter i den
ständigt växande litteraturen över träskydd.
Beferaten är uppdelade efter olika ämnesområden i en
allmän del, en över de träförstörande organismerna, en
över träskydd mot insekter och svampar och en över
eldskydd. Genom ett person- och ett sakregister med
hänvisning till referatnumren går det lätt att hitta litteraturen
över ett visst område. Beferaten är avfattade på tyska och
engelska.
Med denna referatsamling har såväl forskarna som
praktikens män fått en värdefull uppslagsbok, som ger en
överblick över de senaste landvinningarna på träskyddets
mångsidiga arbetsfält. Erik Rennerfelt
Zink and light metal die-casting. Tecaid Mission No.
155. OEEC, Paris 1955. 149 s., 41 fig., tab. 600 fr.
Bapporten innehåller iakttagelser som en studiegrupp
gjort under en resa i USA våren 1954. Den innehåller
beskrivning av amerikanska pressgjutningsmaskiner,
uppgifter om de i USA använda legeringarna, amerikansk
gjuteriteknik och efterbehandling av arbetsstyckena. Vidare
diskuteras företagsledning och arbetarfrågor. I tillägg finns
en presentation av The American Die Casting Institute,
typiska tillämpningar av pressgjutning och uppgifter om
pressgjutna zinklegeringars slagseghet. SHl
High Voltage Engineering Corp., Cambridge, Mass.,
som i Sverige representeras av LKB-Produkter, Stockholm,
har givit ut en 32-sidig illustrerad broschyr "High voltage
electron-beam processing". I denna beskrivs olika
strålningstyper, användningen av elektronstrålar och för
närvarande tillgängliga elektronacceleratorer.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga i bibliotekets
läsesal för intresserade.
Eklund, B B M: Avancerad kemiteknik i USA 1953—1954.
Stockholm 1956. 165 s.
Lagerberg, G: Forskningsarbete i metallfysik och
metallografi, huvudsakligen vid MIT 1954—1955. Domnarvet
1955. 23 s., 6 fig.
TNC
8. Några formella ordfrågor
I den senaste, 9:e, upplagan av Svenska Akademiens
ordlista har verbalsubstantiven reflexion och annexion i fråga
om stavningen fått sidoformerna reflektion och annektion
"i anslutning till reflektera och annektera och i
överensstämmelse med verbalsubstantiven till andra verb på
-ktera (infektera: infektion, inspektera: inspektion)". Ordet
inf lektion finns inte upptaget i ordlistan; dess inom
matematiken vanliga användning med betydelsen omkastning
av krökningsriktning, har tydligen synts alltför fackbetonad.
Eftersom det emellertid är samma "-flektion" som ingår i
orden reflektion och inflektion står det klart att denna
stavning får anses korrekt vid sidan av den äldre formen
inflexion. — Ett liknande fall är konnektion, vilken
stavning får anses tillåten vid sidan av konnexion. Ordet, som
ej medtagits i Svenska Akademiens ordlista, innehåller
samma "-nektion" som ingår i annektion. Det förekommer
inom kartografin med betydelsen samband, sammanhang;
två konnektionslinjer på var sin kartdel visar liur dessa
delar skall läggas samman för att riktigt sammanhang
skall erhållas.
Det har frågats vilken ordform som bör föredras: från-
slag eller frånslagning. Svaret måste bli att båda formerna
är korrekta, men med viss betydelsedragning åt olika håll.
Detta gäller också många andra ord, t.ex. intag(ning),
på-lägg(ning), avslut(ning). Den långa formen är den bästa
oin man tänker på själva förloppet: intagandet,
påläggandet, avslutandet, medan den korta formen ibland syftar på
resultatet av detta skeende, t.ex. intag som gjorts på ett
klädesplagg, 10 %> pålägg, avslut i en affär, och ibland kan
få helt konkret innebörd, t.ex. ett intag för luft, pålägg
på en smörgås.
I överensstämmelse härmed passar den korta formen
frånslag bäst om man inte tänker på
frånslagningsförlop-pet utan bara på sluttillståndet, som om allt hade skett i
ett ögonblick; "det blev frånslag", "ljuset slocknade på
grund av frånslag i kraftverket". Den långa formen leder
tanken bättre till förloppet i tiden; men den är också
användbar i samma betydelse som frånslag, t.ex. i de
anförda exemplen. Detta gör att man kan säga såväl
frånslags-magnet som frånslagningsmagnet, medan
frånslagnings-förlopp och frånslagningstid är att föredra framför
motsvarande kortare — och därför kanske mera attraktiva —
ordformer. Ofta torde det vara svårt att avgöra vilken
form som skall anses vara den bästa, och då är tolerans
av nöden. — Vad som här sagts om frånslag(ning) gäller
givetvis även om tillslag(ning).
I TNC 12 s. 31 ges råd för valet mellan förledsformerna
sid- och sido-. Tvekan kan också uppstå i valet mellan
v il- och vilo-. I Svenska Akademiens ordlista finner man
23 sammansättningar med förleden vilo-, men endast 3
med vil-. Typiska fall med vilo- är vilodag, viloläger,
vilorum, vilostad, viloår; de tre vil-fallen är: vilsoffa,
vil-stadium (jämte vilostadium), vilstol. Från TNC-arbetet kan
även noteras: vilkontakt, vilkoppling, vilmöbel,
vilspän-ning, vilström. När det är fråga om tekniska begrepp och
teknisk språkstil kommer med rätta den korta formen
mer och mer i bruk. Någon betydelseskillnad, såsom
mel-lan-sid- och sido-, föreligger ej. An så länge föredrar man
den gamla formen vilofriktion, men skulle säkerligen fort
vänja sig vid vilfriktion, och av fonetiska skäl liksom med
hänsyn till lättlästheten kommer man väl även i tekniska
sammanhang att tillsvidare säga och skriva viloläge,
vilotid, vilotryck i st.f. villäge, viltid, viltryck. JW
Debatt
Samarbetet AB Atomenergi—övrig industri
Vid en socialdemokratisk tjänstemannakongress i
Stockholm den 15 april 1956 meddelade handelsministern att
den proposition som inom kort skall föreläggas riksdagen
om arbetet på atomenergiområdet i Sverige i huvudsak
kommer att följa 1955 års atomenergiutrednings förslag. De
betänkligheter angående framför allt AB Atomenergis
dominerande ställning som framförts av olika
remissinstanser (Tekn. T. 1955 s. 375) kommer sålunda icke att
beaktas.
Mot denna bakgrund kan det därför vara av intresse att
studera hur man inom AB Atomenergi ser på frågorna om
samarbete mellan bolaget och den övriga inhemska och
utländska industrin. I sitt den 3 april 1956 avgivna yttrande
över 1955 års Atomenergiutrednings betänkande skriver
bolagets styrelse bl.a. följande:
"Enligt förslaget bör bolaget bibehålla sin halvstatliga
form, vilket bör kunna bidraga till ett förtroendefullt
samarbete mellan staten och det enskilda näringslivet. Med
hänsyn till de begränsade resurser, inte minst ur
personal-synpunkt, som för närvarande står till buds, har
utredningen rekommenderat att utvecklingsverksamheten
rörande den praktiska atomenergiverksamheten, under det
skede betänkandet närmast behandlar, i huvudsak
koncentreras till bolaget. En förutsättning för att en dylik
koncentration skall kunna ge bästa resultat är att
bolaget verkligen betraktas som ett samarbetsorgan som ägs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
