Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1956 - Hantering av pulver i kemiska processer, av SHl - Europas textilindustri — och Asiens, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
•TEKNISK TIDSKRIFT
fast bädd, mäter apparaten direkt de inre
krafter som beror av det hanterade materialets
täthet och bäddens djup. Torsionsmekanismen
verkar vanligen på ett pneumatiskt
sändarinstru-ment.
Apparaten kan bara användas i en rörlig bädd.
Dess utslag är nästan oberoende av den fasta
fasens kornstorlek. Den kan användas för
automatisk reglering (fig. 15) varvid det av
känseldonet påverkade sändarinstrumentet ger impuls
till ett registrerande regleringsinstrument som
manövrerar en utloppsventil över en hydraulisk
cylinder.
Med en /-strålare och en detektor kan man
kontinuerligt registrera variationer i den fasta
fasens nivå i ett kärl oftast lika lätt och exakt som
vid hantering av vätskor. Strålningskällan kan
vara placerad inuti kärlet ovanför detektorn
som sitter utanför kärlet på motsatt sida. Den
registrerade strålningen passerar då snett
genom kärlet. När den fasta fasens nivå stiger i
kärlet växer dess absorption av strålningen, och
ändringen av detektorns utslag kan utnyttjas
för reglering av nivån.
Periodisk kontroll
Instrument för periodisk nivåkontroll används
vanligen tillsammans med ett alarmsystem och
inte i samband med automatisk reglering. De har
vanligen ett enkelt mekaniskt eller elektriskt
känseldon. Man använder t.ex. ett böjligt
membran förbundet med en motviktsmekanism som
verkar på en brytare. När materialet i ett kärl
utövar tillräckligt stort tryck på membranet
utlöses brytaren.
Avlänkningen hos en pendlande kon, placerad
vid materialets yta, kan man också utnyttja för
att påverka en brytare. På liknande sätt används
ett elastiskt spröt som böjs av det fasta
materialet när detta nått en viss nivå. Elektrisk
kontakt kan utnyttjas för material som har
tillräcklig elektrisk ledningsförmåga. För isolerande
material kan man använda en kondensator vars
kapacitet ändras när pulver kommer mellan
elektroderna. SHl
Litteratur
1. Rasmuson, A: Fluidiseringsprincipen och dess användning i
organisk industri. Tekn. T. 79 (1949) s. 33—38.
2. Berg, C: Hypersorption design. Chera. Engng Progr. 47 (1951)
s. 585—591.
3. Sittig, M: Catalytic process mechanics. Petroleum Proc. 1954
s. 1048—1055.
4. Mekler, V, Schutte, A H & Whipple, T T: Continuous
contact-coking costs less than older processes. Petroleum Engr 26 (1954)
juli 15 s. CIO—C13.
5. Shirk, R M & Årdern, D B: Mechanical design features in
catalytic cracking. Petroleum Engr 26 (1954) juli 15 s. PO—C35.
6. Berg, C: Design of process systems utilizing moving beds. Chem.
Engng Progr. 51 (1955) s. 327—334.
7. Berg, C: Advancement in fuel production from oil shale. Chem.
Engng Progr. 52 (1956) s. 22J—26J.
8 Nemmers, R J: Building better petroleum products. Compr. Air
Mag. 61 (1956) s. 45—51.
Europas textilindustri — och Asiens. Den arbetskraft,
som sysselsätts i Västeuropas textilindustri, kan
uppskattas till ca 3 miljoner personer. Inräknas med den
sammanhängande industrier, blir siffran ca 5 miljoner. Av
världens textilfiberproduktion bearbetar den nära 20 °/o av
råbomullen, mer än 43 °/o av råullen, mer än 25 °/o av
rayonsilket och nära 35 °/o av rayonullen.
Europas bomullsindustri äger ca 43 %> av världens
spinnmaskiner och 37 °/o av dess vävstolar. Motsvarande siffror
för ylleindustrin är 60 resp. 55 °/o. Konstfiberindustrin
producerar mer än 30 °/o av världens rayonsilke och mer än
40 o/o av dess rayonull. Den totala exporten från
OEEC-länderna värderades 1954 till 3 600 M$. Värdet av
exporten till länder utanför OEEC uppskattades till 2 000 M$.
Under senare hälften av 1954 och första kvartalet 1955
var textilindustrins produktion (konstfibrer frånräknade)
något större än under föregående år, men den avtog under
andra kvartalet 1955. Skillnaden mellan produktionsindex
för textilindustrin och hela industrin har vuxit ytterligare;
den var. 13 enheter 1953, 20 enheter 1954 och 33 enheter
första hälften av 1955. Situationen är sämst för
bomullsindustrin, medan konstfiberindustrin har utvecklats
tillfredsställande.
Antalet anställda i textilindustrin har minskat i de flesta
länderna under 1954—1955. Lönerna har stigit ungefär lika
mycket snabbare än levnadskostnaderna som inom andra
industrigrenar. Trots att man skrotat en del föråldrad
utrustning överstiger industrins produktionsförmåga avsevärt
behovet.
Växande ansträngningar att förbättra den europeiska
textilindustrins lönsamhet har gjorts, med uppmuntran från
staten i Belgien, Holland, Storbritannien och Västtyskland.
Industrins modernisering hindras emellertid mycket av
liten vinstmarginal som begränsar självfinansiering och
genom åtgärder som försvårar upplåning av erforderligt
kapital. I vissa länder, nämligen Österrike, Belgien,
Irland, Italien och Storbritannien, uppmuntras investering i
allmänhet, medan den i Sverige försvåras. Särskilda
åtgärder för gynnande av textilindustrin har dock ingenstans
vidtagits.
Den försämring av den europeiska bomullsindustrins läge
som uppstått beror på osäkerhet om de amerikanska
råbomullspriserna, som lett till återhållsamhet vid inköpen.
Härigenom har produktionen blivit ojämn vilket lett till
onödigt höga omkostnader. En annan orsak, som förefaller
allvarligare åtminstone på längre sikt, är emellertid
konkurrensen från de asiatiska länderna.
I Pakistan har t.ex. en inhemsk bomullsindustri snabbt
utvecklats. Den gynnas av låga arbetslöner och tillgång på
billig, inhemsk råbomull. Då den har som mål att fylla
landets hela behov minskar den starkt Japans
exportmarknad vilket återverkar på den europeiska industrin genom
att japanerna måste försöka öka sin försäljning inom
andra områden.
I Indien produceras råbomull till priser som betydligt
understiger världsmarknadens. Härigenom ökas den
indiska industrins konkurrensförmåga därför att staten lagt
en exportavgift på råbomull. Skillnaden mellan det
inhemska priset och exportpriset har visserligen minskat
sedan början av säsongen 1955—1956, men i september
1955 var den alltjämt mer än 15 %> av det inhemska
priset. Indiska bomullstyger har gjort sig gällande särskilt
i Storbritannien där de kan importeras tullfritt.
Den japanska bomullsindustrin, som till stor del
förstördes under kriget, har återuppbyggts och har därvid skaffat
sig en mycket modern utrustning. Den förfogar över en
utmärkt arbetarstam och betalar mycket lägre löner än
den europeiska. Den konkurrerar därför framgångsrikt på
de asiatiska marknaderna. Dess export på Europa är ännu
liten, men man kan vänta att den skall växa snabbt där
den inte hindras av höga tullar (OEEC:s Textile
Com-mittee: "The textile industry in Europé." Paris 1956).
SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
