Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1956 - Energiförsörjningen till år 2000, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
•TEKNISK TIDSKRIFT
Energiförsörjningen till år 2000. Världens
energiförbrukning har de senaste hundra åren stigit med ca 2 °/o
per år. Sedan 1950 har ökningen skett ännu snabbare.
Kol, olja, naturgas och vattenkraft svarar nu för ca 90 °/o
av energiproduktionen. Förbrukningen av dessa
energiformer har de senaste hundra åren ökat med 3,5 °/o per år.
Världsproduktionen fördelade sig 1952 på olika
energikällor enligt följande:
1012 kWh °/o
Kol ................................. 12,0 41,4
Brunkol, torv ....................... 1,3 4,5
Olja ................................ 7,7 26,5
Naturgas .............’............... 2,7 9,3
Vattenkraft ......................... 0,4 1,4
Ved etc. ............................ 4,9 16,9
Totalt ............................... 29,0 100,0
Av denna energimängd bortgick nära 2!z som förluster, till
större delen värmeförluster i förbrukningsledet. Nyttigt
värme och nyttig kraft utgjorde endast ca 10 • 1012 kWh.
Dessa fördelades på olika förbrukare enligt följande:
Nyttigt värme Nyttig kraft Totalt
1012 kWh 1012 kWh 1012 kWh
Jordbruk .............. — 0,3 0,3
Transport ............. — 0,8 0,8
Industri ............... 5,2 0,6 5,8
Hushåll ............... 2,9 0,4 3,3
Totalt ................. 8,1 2,1 10,2
Energiförbrukningen följer nära den industriella
produktionen. Den årliga ökningen om 2 °/o i energikonsumtionen
har motsvarats av en årlig ökning om 3 °/o i
industriproduktionen. När det gäller att bedöma den framtida
utvecklingen måste hänsyn tas till att 2/s av jordens befolkning
lever i föga industrialiserade områden. Trots att länder
som Kina och Indien gör allvarliga ansträngningar att öka
sin industriella kapacitet kommer de närmaste årtiondena
utvecklingen att bestämmas av den industriella
expansionen i de redan nu högt utvecklade länderna i Nordamerika,
Europa och Sovjetunionen. Dessa täcker för närvarande
ca 85 °/o av världsproduktionen och ökningen är där ca
7 % årligen. Industrisektorns andel i världens
energikonsumtion torde komma att öka med minst 5 °/o årligen.
Det totala energibehovet 1975 och 2000 kan enligt dessa
antaganden beräknas till:
1952 1975 2000
1012 kWh 1012 kWh 1012 kWh
Jordbruk .............. 0,3 0,5 1
Transport ............. 0,8 2,5 8
Industri ............... 5,8 18 60
Hushåll ............... 3,3 6 15
Totalt ................. 10,2 27 84
Verkningsgraden vid framställning av elektricitet ur
bränslen uppges nu till i medeltal ca 22 °/o men är i nya
anläggningar 35—40 °/o. Medelvärdet kan väntas stiga till
över 30 °/o omkring 1975 och till ca 40 °/o omkring år 2000.
Vid produktion av nyttigt värme uppges genomsnittliga
verkningsgraden vara ca 50 °/o men kan antas stiga till
60 °/o resp. 70 °/o år 1975 och 2000.
Med dessa antaganden om verkningsgraden kan
energibehovet omräknas till ekvivalenta mängder kol, varvid
hänsyn måste tas till fördelningen på kraft och värme.
Energibehovet 1952 motsvarar 3 600 Mt kol, 1975 skulle
det motsvara 7 500 Mt och år 2000 20 000 Mt kol.
Den kända mängden av kol och brunkol utgör för
närvarande omkring 6 • 1012 t. Den mängd fasta, fossila
bränslen, som slutligen kommer att utvinnas, torde dock komma
att stanna vid ca 3 • 1012 t.
Världens oljereserver är betydligt svårare att uppskatta.
Hittills har man genom allt effektivare
prospekterings-metoder kunnat kartlägga en reserv, som täcker några
decenniers produktion framåt. Hur stor den totala reserven
kan vara beräknas enklast genom att anta att bela
jordytan är oljeförande. En sådan beräkningsgrund ger en
oljemängd, som motsvarar 0,2 • 1012 t kol. Naturgas före-
kommer vanligen tillsammans med olja och den
användbara mängden kan beräknas motsvara 0,1 • 1012 t kol.
Den energi som kan nyttiggöras ur oljeskiffrar och
liknande fyndigheter uppskattas till 0.15 • 1012 t kol.
Världens tillgångar på vattenkraft beräknas kunna ge
7 • 1012 kWh/år vid full utbyggnad. Detta motsvarar 4 • 10s
t/år kol vid 22 °/o verkningsgrad på koleldade
ångkraftstationer och 2,5 • 109 t/år vid 40 % verkningsgrad.
De konventionella energireserverna beräknas ge:
109 t kol
Kol och brunkol ................................. 3 000
Olja och gas ..................................... 300
Oljeskiffer och tjärsand ......................... 150
Vattenkraft per år ............................... 2,5
Vattenkraften kommer omkring år 2000, även med
optimistiska antaganden om utbyggnadstakten, icke att kunna
motsvara mer än 10" t/år kol, dvs. 5—10 °/o av den totala
energiförbrukningen.
Vid denna tidpunkt kommer energireserverna vid
konstant förbrukning att förslå ytterligare ett par hundra år.
Fortsätter förbrukningen däremot att stiga i samma takt
som förut kommer reserverna att förbrukas inom ett sekel.
Med den erfarenhet, som finns i dag, kan man i ett steg
ur ett ton uran utvinna lika mycket värmeenergi som ur
10 000—30 000 t stenkol. Om uranet användes i flera steg
med mellanliggande kemiska behandlingar för att
tillvarata bildat plutonium och avlägsna reaktionsprodukterna
kan denna siffra höjas till 50 000, möjligen 100 000 t
stenkol. Med användning av regenerativa reaktorer stiger
värdet ytterligare så att ett ton uran motsvarar ca 1 Mt
stenkol.
Enbart den västliga världens tillgångar på rikbärande
uranmalm har uppskattats motsvara 1—2 Mt uran.
Världens energiresurser i form av atombränsle är sålunda
väsentligt större än reserverna av konventionella bränslen.
Framför allt torde atomenergin snabbt kunna konkurrera
med kolet i de högindustrialiserade områden, där redan
nu en ökning av kolutvinningen vållar svårigheter.
För att bedöma den roll, som atomenergin framdeles kan
få, måste energibehovet i olika former analyseras. Den
uppskattade energikonsumtionen år 1975 och 2000 kan
även uppdelas på olika former:
1952 1975 2000
1012 kWh 1012 kWh 1012 kWh
Stationär kraft ......... 1,0 5 19
Värme .................. 8,1 19 56
Mobil kraft ............. 1,1 3 9
Totalt .................. 10,2 27 84
Av dessa behov kommer den rörliga kraften sannolikt till
största delen att tillgodoses med flytande bränslen medan
en del av det behövliga värmet — 2 • 1012 kWh år 1975 och
kanske 7 • 10" kWh år 2000 — kommer att erhållas från
kol i metallurgiska processer. Andra värmebehov
motsvarande 17 ■ 1012 kWh 1975 och 49 • 1012 kWh år 2000 kan
täckas med andra energikällor. Detsamma gäller den
stationära kraften. Sålunda föreligger valfrihet beträffande
sättet att täcka sammanlagt 22 • 1012 kWh 1975 och 68 • 1012
kWh år 2000.
Med ledning av de olika ländernas utbyggnadsplaner kan
antas, att atomenergin kommer att tillgodose högst 10 °/o
av världens energibehov 1975. Om elkraftsproduktionen
är den enda allmänt konkurrenskraftiga formen för
atomenergins användning kan andelen ännu år 2000 vara högst
20 o/o. Om däremot även nyttigt värme kan framställas till
låg kostnad kan teoretiskt högst 75 °/o av energibehovet år
2000 mötas med atomenergi.
Nu kända tillgångar på atombränslen kan möta en
kraftigt stegrad efterfrågan århundraden framåt. Vid denna
tidpunkt bör metoder för utnyttjande av solenergin ha
kunnat skapas, kanske har man t.o.m. lärt sig att
behärska de termonukleära processer, som alstrar solens
energi (1955 års Atomenergiutredning i betänkande den
12 mars 1956). G AH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
