Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1956 - Nya metoder - Akustisk och pneumatisk volymmätning, av Hans-Eric Lorentz - Svavel ur syra från petroleumraffinering, av SHl - Andras erfarenheter - Herbisans användbarhet som ogränsbekämpare, av SHl - Världsrekord i hastighetsflygning, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
455
Fig. 3. Schema för pneumatisk volymmätning; 1 pipa, 2
hålighet, 3 mikrofon, 4 förstärkare, 5 bandfilter, 6
elektronisk räknare, 7 oscilloskop, 8 manometer, 9 munstycke,
10 överströmningsventil, 11 tryckregulator, 12 tryckluft.
till tändstiftshålet. Det uppkomna ljudet tas upp av en
mikrofon, förstärkes och registreras, fig. 3.
Feltoleransen för en volymmätning med den akustiska
metoden ligger inom ± 1 %>. Denna noggrannhet är dock
inte tillräcklig när det gäller mätningar av avsättningars
volym, då dessa ofta är av storleksordningen några cm3.
Den pneumatiska metoden bygger helt enkelt på
tryckmätning. Formeln för gasernas allmänna tillståndslag kan
skrivas pV — m RT. Av denna framgår att, om
temperaturen (T) hos och vikten (m) av gasen i ett givet rum är
konstant, dess volym är en funktion av gasens absoluta
tryck. Om man tar bort en viss viktsmängd gas från ett
rum och mäter trycket före och efter denna operation kan
man lätt beräkna rummets volym.
I praktiken utförs mätningarna på följande sätt.
Cylindern förbindes genom ett med avstängningsventil försett
rör med en behållare med känd volym (Vy). Denna
innehåller luft av trycket p2, skilt från trycket i cylindern.
När förbindelsen mellan cylindern och behållaren öppnas,
utjämnas trycket och sluttrycket blir pa. Med dessa data
får man cylindervolymen
Vx = EIZLPI . vy
pi-ps
Med känsliga instrument kan en mycket hög grad av
noggrannhet uppnås; volymen hos avsättningar kan således
bestämmas med en noggrannhet av ± 0,01 °/o.
Med de akustiska och pneumatiska mätmetoderna har
man funnit en väg att snabbt bestämma cylindervolymer,
verkliga kompressionsförhållanden, avsättningars storlek i
förbränningsrum m.m. Metoderna kan få betydelse även
på andra områden än den rena
förbränningsrumsforsk-ningen. Det är t.ex. möjligt att med den akustiska metoden
bestämma kolvarnas vändläge på ± 0,25° vevvinkel när
(G A Weinert: "Pneumatic and sonic measurement of
combustion chamber volume", New York 1955).
Hans-Eric Lorentz
Svavel ur syra från petroleumraffinering. I USA har
man utarbetat en ny metod för återvinning av svavel ur
den svavelsyra som använts till tvättning av
petroleum-destillat och därför innehåller betydande mängd
organiska ämnen. Ekonomiskt utnyttjande av sådan syra löser
ett av petroleumindustrins svårare avfallsproblem då det
inte är lätt att oskadliggöra de betydande mängder
avfallssyra som erhålles. Sådan syra från andra grenar av
organisk-kemisk industri skall upparbetas enligt samma metod.
Den orena syran förs in i en förbränningskammare
genom ett sprutmunstycke i vilket den finfördelas med
tryck-luft. Vid förbränningen erhålls svaveldioxid, koldioxid och
vattenånga. Gaserna passerar genom en dammsamlare,
kyls i en avgaspanna och tvättas med svag syra. De kyls
ytterligare till ca 25°C, förs genom en dimseparator och
torkas. Därefter oxideras svaveldioxiden katalytiskt i en
konverter, och den erhållna svaveltrioxiden absorberas
varvid 98—99 »/o svavelsyra fås (Industrial Chemist juli 1955
s. 353). SHl
Andras erfarenheter
Herbisans användbarhet som ogräsbekämpare.
Bis-(etylxantogen)disulfid finns i handeln under namnet
Her-bisan och används som ogräsbekämpare (Tekn. T. 1953
s. 397). För att undersöka om det vid besprutning på
bladverket kan skada kulturväxter genom spridning i dessa har
man framställt föreningen med den radioaktiva isotopen
svavel 35 och bestämt dess beteende på blad
autoradiogra-fiskt och med GM-rör.
Man har härvid funnit att Herbisan sprutat på jorden
innan växterna kommit upp inte absorberas så mycket att
det kan påvisas med vanliga metoder för bestämning av
radioaktivitet. Man har vidare provat besprutning av 16
kulturväxter och i dessa har förflyttning av bekämparna
i bladen iakttagits bara hos vitkål och blomkål. De delar
av bladen, som visade radioaktivitet utanför det
ursprungliga kontaktområdet, föreföll emellertid normala varför
det är tänkbart att bekämparen sönderdelats till för
växten oskadliga produkter.
Herbisan är effektivt mot såväl två- som enhjärtbladiga
ogräs; ca 85 °/o av de förra och ca 75 °/o av de senare
dödas. Det kan sprutas innan kulturväxterna kommit upp
och har då fördelen att det inte absorberas av dem.
Sprutar man det på bladverket, sprids det inte i de flesta av
de vanligaste kulturväxterna varigenom skadorna på dessa
blir starkt begränsade, medan ogräset avlider. Rester av
bekämparen i skörden lär inte medföra förgiftningsrisker
(R Langston i Agricultural & Food Chemistry 10 okt. 1955
s. 849—851). SHl
Världsrekord i hastighetsflygning. Ett brittiskt
flygplan Fairey "Delta 2" har i mars 1956 med en
medelhastighet av 1 822 km/h slagit det tidigare hastighetsrekordet vid
flygning på rak bana 1 318 km/h, som i augusti 1955
sattes av en amerikansk F-100 "Super Sabre". Det nya
rekordet innebär alltså en ökning med inte mindre än 37 %>.
Fairey "Delta 2" (jfr Tekn. T. 1956 s. 45) har en motor
av typ Rolls-Royce Avon med efterbrännkammare.
Flygplanstypen beställdes av det brittiska Ministry of Supply
för provflygningar i överljudsområdet och är alltså ett
experimentflygplan. Det saknar beväpning och kan därför
inte utan vidare jämföras med serietillverkade
krigsflygplan i tjänst. Rekordet visar emellertid hur språngartat
snabbt den tekniska utvecklingen har gått sedan
svårigheterna i det transsoniska området har övervunnits (jfr
Tekn. T. 1954 s. 191).
Rekordflygningen gjordes i två vändor över en 14,4 km
Fig. 1. Det brittiska experimentflygplanet Fairey "Delta 2".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
