Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 15 maj 1956 - Användning av radioisotoper inom ångtekniken, av Knut Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Skillnadstryckmätning med kvicksilvermanometer i
stålrör; indikering av kvicksilverytan med a y-strålare och
b GM-detektor; A och B med y-strålande flytkropp, C med
strålningskälla och detektor fastsatta i längs röret
förskjutbar hållare.
Fig. i. Mätning av strömningshastighet
med radioaktivt preparat på propeller;
a vattenrör, b blykåpa, c radioaktivt
preparat, d propeller, c GM-rör, f
förstärkare, g oscillograf. A och B
preparatlägen i vilka strålning träffar
detektorn.
Streckad i figuren är så inlagd den fördelning som
erhålles om man har ett återspridande material nära
strålningskällan. Denna fördelning är till sin natur en fototopp
som lagras på Compton-fördelningen. Mätkretsen kan göras
känslig endast för strålning med energivärden mellan A och
B i fig. 2 med en elektronisk enkanalsanalysator. Förskjuts
nu mätinstrumentets nollutslag till Compton-fördelningens
värde (den heldragna linjen) vid fast montering av
preparatet i förhållande till detektorn, blir mätarens utslag helt
beroende av den återspridda y-strålningen.
Man kan alltså utan att skärma detektorn för den direkta
strålningen från preparatet mäta enbart den återspridda
strålningens belopp, vilket är en entydig funktion av
materialets tjocklek vid given orientering av mäthuvudet
(innehållande detektor och preparat) i förhållande till den
undersökta väggen. Tack vare att man slipper skärmning
kan mäthuvudet göras mycket lätt. Instrumentet har två
mätområden: 0—6 mm och 3—21 mm. En
mätnoggrannhet av 4 %> erhålles vid en mättid av 10 s. Det har visat
sig att man lätt i ett 100 mm rör med 6 mm godstjocklek
kan upptäcka ett 6 mm hål som inifrån borrats genom
rörväggens halva djup.
Nivåmätning
Nivåmätning med ett radioaktivt preparat som
strålningskälla är i många fall den lämpligaste metoden vid
ångpanneanläggningar, speciellt när mycket höga tryck
förekommer. Sådana nivåmätare kan utföras på många sätt4,
t.ex. med preparat och detektor fast monterade på samma
höjd varvid man kan avgöra om nivån i kärlet ligger över
eller under denna höjd, med fast detektor och flera på
olika höjd monterade preparat för kontinuerlig
registrering av nivån samt med ett servosystem, bestående av
preparat och detektor monterade i en hiss som automatiskt
uppsöker nivån i kärlet.
Som exempel kan en metod för bestämning av
skillnadstryck nämnas1. Tryckfallsmätaren består av ett U-rör av
stål innehållande kvicksilver (fig. 3). Stålrör är ur
säkerhetssynpunkt mycket lämpligare än glas vid de
förekommande höga trycken. Olika metoder att med en y-strålare
bestämma kvicksilverytans läge kan användas.
I fall A och B används preparatet i form av en flytkropp
och dess läge registreras med en fast resp. förskjutbar
detektor. I fall C är preparat och detektor fast monterade i
förhållande till varandra och kan förskjutas längs
manometerröret. Metoderna B och C är noggrannast; en
bestämning av kvicksilverytans läge kan göras på 0,1 mm
Volymhastighet och strömningshastighet
För bestämning av vattnets volymhastighet och
ströni-ningsriktning i stig- och fallrör vid högtrycksanläggningar
har ett förfarande utvecklats, vilket har fördelen att inga
som helst genomföringar i rören fordras. I röret (fig. 4)
finns en propeller, vars axel sammanfaller med röraxeln.
Om den är lätt och väl lagrad blir dess rotationshastighet
proportionell mot strömningshastigheten i röret. På
propellerns ena blad är ett radioaktivt preparat anbragt
(1 mC ""Co). Röret är omgivet av en skärmande blykåpa
med en smal kanal, så att strålningen från preparatet
endast i de två lägena A och B träffar detektorn e. Denna är
över förstärkaren / ansluten till en oscillograf g.
I de två lägena A och B inträffar en kraftig ökning av
räknehastigheten i detektorn. På oscillografen syns de
motsvarande impulsgrupperna (fig. 5). Avståndet mellan
två på varandra följande toppar i läge A är ett mått på
propellerns rotationshastighet, varvid tidsmarkeringen på
oscillografen ger omräkningsfaktorn. Av det inbördes läget
hos topparna A och B [B är svagare och motsvarar alltså
preparatläget B, där preparatet befinner sig längre från
detektorn) följer direkt rotationsriktningen och därmed
vattnets strömningsriktning i röret.
Undersökningar vid KTH har visat att man även kan
åskådliggöra resultatet som Lissajou-figurer på en
oscillograf, varvid man enkelt kan bestämma rotationsfrekvensen
ur den frekvens hos tonfrekvensgeneratorn, för vilken
bilden blir stillastående.
Vatten-ångblandningofs sammansättning
Förutom tryckfalls- ocli strömningshastighetsdata är
kännedom om sammansättningen av tvåfassystemet
vattenånga i en ångpannas skilda delar av utomordentlig
betydelse för bedömning av omloppsbilden ocli dess
inverkan på anläggningens verkningsgrad och säkerhet.
Sådan kunskap kan erhållas, om man kan fastställa
täthetsfördelningen i olika tvärsnitt av systemet under
varierande driftbetingelser. Gammastrålande radioisotoper
Fig. 5. Oscillogram vid mätning av strömningshastighet
enligt fig. 4; a tidsmarkering, b impulsgrupp från GM-röret.
A och B impulsgrupperna vid pre par at låg ena A resp. B i
fig. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
