- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
487

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1956 - Betongelement till bostadshus, av Ingemar Nyquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 maj 1956

487

Betongelement till bostadshus

Civilingenjör Ingemar Nyquist, Stockholm

Betongelement till bostadshus kan delas in i två
grupper, stomelement och
kompletteringselement. Med stomelement menas element till
mellanväggar, fasader och bjälklag, medan till
kompletteringselement hänföres element till trappor,
balkonger, sopnedkast, ventilationskanaler m.m.
(fig. 1, 2 och 3). Dessa senare element är
relativt lätta att standardisera. De kan tillverkas i
stora serier och lagerhållas och på grund av den
ringa vikten och det höga priset per enhet lönar
det sig att transportera dem långa sträckor. Det
är också dessa element och i viss utsträckning
några typer lätta bjälklagselement som
betong-varuindustrin i första hand inriktat sig på att
framställa. De är väl lämpade för alla typer av
bostadsbyggande och förekommer i stegrad
omfattning även i på traditionellt sätt murade hus,
där de för övrigt först introducerades.
Vid stomelementen är förhållandet däremot ett
annat. Även om man så småningom kan
åstadkomma en accepterad lägenhetsstandard och
därmed införa standardiserade stomelement
torde användningsområdena för dessa komma att
begränsas till större befolkningscentra,
åtminstone i den mån de kommer att framställas i
industriell skala. Stomelementen måste kunna
konkurrera i pris med de billigaste traditionella
stomtyperna och de kan inte belastas med några
större transportkostnader, även om de
kvalitativt sett är överlägsna gängse utföranden.

För närvarande är det i Sverige i allmänhet
samma organisationer som tillverkar och
monterar dessa element. Tillverkningen försiggår
endera i omedelbar anslutning till byggplatsen
— fältfabrik — eller i en stationär fabrik för
den egna produktionens behov. Osäkerheten
beträffande storleken av de enskilda företagens
kommande produktion medför emellertid att
investeringar i rationella fabriksbyggnader och
maskiner måste begränsas. Innan man fullt ut
kan ta steget mot industriell produktion måste
många problem lösas. Dit hör bl.a. frågorna
om byggnadstillstånd och entreprenadförfarande
vilka i sin nuvarande utformning är föga
lämpade för elementbyggeri.

En viktig och omtvistad fråga är
stomelemen-tens storlek. Eftersom de vanligen monteras med
kranar, vilka skall utnyttjas effektivt, bör samt-

691.327

Fig. 1. Hel balkong klar för montering. AB Skånska
Cementgjuter iet, Växjö.

Fig. 2. Trappelement bestående av hela löp- och vilplan
monterade i AB Göteborgsbostäders provhus i Kortedala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free