Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1956 - Betongelement till bostadshus, av Ingemar Nyquist - Acceleratorplaner i USA, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 •TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. I det danska Kallton-systemet tillverkas pelare och
balkar i halvfabrikat på fabrik. Sammangjutning en sker
först efter monteringen.
Pelare
I stället för bärande skivor av betong använder
man i ett antal elementsystem pelare. Här skall
blott nämnas ett danskt. Vid detta system —
"Kallton-systemet" — tillverkas pelare och
balkar i två hälfter på fabrik där också den
erforderliga armeringen läggs in. Dessa delar
sammangjuts efter monteringen varvid man
använder sig av standardiserade specialformar som är
enkla att montera och som kan användas ett
stort antal gånger, fig. 12.
Slutord
Byggandet med betongelement utvecklar sig
synnerligen raskt. Enbart i Sverige finns nu ett
tiotal byggmetoder där stomelement av betong
ingår som en väsentlig faktor. Av dessa synes
flera ha övergått från att vara experiment till
att bli accepterade metoder som är fullt
konkurrensdugliga med gängse traditionella
utföranden.
Mycket återstår dock att göra. De frågor som
närmast behöver lösas är emellertid inte de som
sammanhänger med elementens form och
tillverkning utan snarare sådana som berör
transporter, stomkomplettering och
produktionsplanering.
Acceleratorplaner i USA. Världens kraftigaste
accelera-tor är i dag bevatronen vid University of California, i
vilken partiklar kan ges mer än 6 000 MeV energi, men
starkare acceleratorer byggs i USA, Schweiz och Ryssland. I
en amerikansk maskin, som väntas bli färdig 1960,
kommer man att kunna accelerera partiklar till 30 000 MeV.
Partikelströmmens intensitet blir kanske 100 gånger så
stor som i nuvarande acceleratorer.
AEC har nu givit tillstånd till konstruktion av två nya
maskiner, en vid Midwestern Universities Research
Association och en vid Argonne National Laboratory. Den förra
av dessa kommer att vara världens kraftigaste, den senare
skall konstrueras med tanke på att bli färdig på kortast
möjliga tid.
Vidare studerar man flera nya konstruktioner, bl.a. en
bestående av två acceleratorer, vardera för 10 000—22 000
MeV partikelenergi. Deras partikelstrålar skall riktas rakt
emot varandra varigenom energin vid partiklarnas
sammanstötning blir 25 gånger så stor som när en vilande
target bombarderas. Två acceleratorer för 10 000 MeV
partikelenergi, anordnade på detta sätt kan därför ge
samma resultat som en maskin för 250 000 MeV. Vardera
acceleratorn får 305 m diameter, och maskinen beräknas
kosta ca 100 M$ (Chemical & Engineering News 12 mars
1956 s. 1190). SHl
på att bjälklag är enklare att platsgjuta.
Sådana bjälklag medför också fördelar ur
stabilitetssynpunkt. Det finns dock ett flertal
bjälklagstyper avsedda för förtillverkning, av vilka
en del också används i traditionellt uppförda
bostadshus, fig. 9. Inom svenskt elementbyggeri
används huvudsakligen tre typer
bjälklagselement. En består av rumsstora skivor med upp
till 25 m2 storlek, fig. 10. De båda andra typerna
är långsträckta med bredder på 100 cm resp.
120 cm (fig. 11). Den ena av dessa har försetts •
med cylindriska kanaler och den andra med
kroppar av träullsplattor varigenom de blivit
lättare. I dessa bjälklagstyper lägger man inte in
elektriska ledningar. Eventuell takarmatur
förses i stället med luftledningar.
Fig. 10. AB Ernst Sundhs byggmetod tillämpad av AB
Skånska Cementgjuteriet i Kyrkbyn, Göteborg. Bilden visar
gjutbäddar för bjälklagselement.
Fig. 11. AB Göteborgsbostäders provhus i Kortedala. De
meterbreda bjälklagselementen uppläggs här på bärverk
av stål, liksom även plattorna till de inbyggda balkongerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
