Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1956 - Andras erfarenheter - Bandvågar för dosering, av C H Nygren - Böcker - Avloppsteknik, av Adam Goldschmidt - Konstruktion av linjer för moderna handelsfartyg, av N Lll - Productivity measurement, bd 1, av Sven Fajersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
•TEKNISK TIDSKRIFT
Då bandvågar används som doseringsmaskiner, kan de
kompletteras med automatisk övervakning som ger signal
eller stoppar maskinen då något fel uppstår t.ex. i
materialtillförseln eller om bandet blivit belagt med
vidhäftande material som påverkar konstruktionens vikt.
För betongblandning har tidigare försök med
kontinuerlig blandare strandat på att doseringen varit för onoggrann.
Med de bandvågar som nu finns torde detta problem vara
löst (F Voos & F Grosser i Zement-Kalk-Gips 1955 h. 8
s. 268—272). C H Nygren
Böcker
Avloppsteknik, utgiven av Svenska Kommunal-Tekniska
Föreningen. Stockholm 1955. 221 s., 137 fig. 25 kr.
De senaste årens snabbt stegrade krav på att hålla sjöar
och vattendrag rena har ställt städerna inför svåra
uppgifter i samband med avloppsfrågans lösande. För
fortbildning av vid denna del av den kommunala verksamheten
arbetande tekniker anordnade Svenska
Kommunal-Tekniska Föreningen i februari 1955 i Stockholm en kurs i
avloppsteknik. Föredrag och diskussioner vid denna har nu
sammanställts i bokform.
Inledningsvis redovisas gällande rättsregler för
avloppsföretag och möjligheterna att ta ut avloppsavgifter av
fastighetsägarna. Vidare behandlas avloppsfrågan ur
medi-cinsk-hygieniska synpunkter, särskilt infektionsriskerna vid
ytvattentäkter och utomhusbadplatser med
avloppsinfek-terat vatten.
Närmast följer en orientering om den regionala
avloppsplaneringen, t.ex. genom flodstyrelser. Dess betydelse för
avloppsföretagens driftekonomi och vattenvårdsintresset
belyses. Stort utrymme har beretts de för ekonomin
grundväsentliga frågorna om avloppsnätets ändamålsenliga
planläggning, dimensionering och utförande. Även drift- och
underhållsproblem diskuteras.
Med föredraget om recipienter introduceras den
brännande vattenföroreningsfrågan. Här behandlas bl.a. frågorna
om skador genom vattenförorening, om
recipientundersök-ningar och om klassificering av vattendragen efter
användningen. Efter ett avsnitt om avloppspumpverk följer en
fyllig översikt över metoderna för avloppsvattnets rening
samt avloppsslammets behandling och oskadliggörande.
Avslutningsvis diskuteras aktuella men ännu olösta
problem inom avloppstekniken.
Kompendiet utgör ett värdefullt tillskott till den
sparsamma svenska litteraturen inom avloppsfacket. För
innehållets vederhäftighet borgar det gjorda valet av kunniga
fackmän för behandling av de olika specialområdena. Av
värde för belysande särskilt av drift- och
underhållsfrågorna är att kursdeltagarnas diskussionsinlägg i viss
utsträckning refererats. Bokens värde förhöjes av de goda
och talrika illustrationerna.
Boken riktar sig närmast till kommunalteknikerna i
städer och större samhällen, men den kan rekommenderas åt
varje avloppstekniker. Adam Goldschmidt
Konstruktion av linjer för moderna handelsfartyg,
av Anders Lindblad. CTH:s Handl. 163. Gumperts,
Göteborg 1955. 176 s., 144 fig. 20 kr.
En rikhaltig litteratur om fartygslinjers utformning och
därmed sammanhängande problem finns numera. Mycket
av denna litteratur förekommer som uppsatser i
facktidskrifter eller som avhandlingar och meddelanden,
utgivna av olika ingenjörsföreningar och
skeppsprovnings-anstalter. Många av dessa publikationer är ganska
svårtillgängliga och en del föråldrade.
Förf., framlidne professorn vid CTH (Tekn. T. 1956 s.
333), ansåg därför att ett behov förelåg av en bok som
gav en sammanfattning om de senaste årtiondenas
modell-försöksresultat i fråga om linjerna för vanliga
fartygstyper. Bokens omfattning måste begränsas, och typer av
mindre fartyg, såsom trålare, bogserbåtar och små
kustfartyg har sålunda icke behandlats. Linjernas utformning
för krigsfartyg berörs ej heller, med undantag för jagare,
vilken fartygstyp tillhör närmast högre fartområde efter
"Cross Channel"-fartyg och har många problem
gemensamma med dem. Med "Cross Channel"-fartyg förstås
snabba passagerarfartyg avsedda för trafik mellan
England och kontinenten eller liknande ruter.
I bokens första båda kapitel ges anvisningar för val av
huvuddimensioner och fyllighetskoefficienter. Sambandet
mellan fart och blockkoefficient åskådliggöres i flera
diagram, varav ett också visar de områden, "humps", inom
vilka besvärande våginterferens förekommer och där
blockkoefficienten bör minskas.
Sedan följer fem innehållsrika och instruktiva kapitel om
spantarealkurvor och andra konstruktionsdata till fartyg
med olika fyllighet, grupperade efter blockkoefficientens
storlek: 0,81—0,76, 0,75—0,71, 0,70—0,66, 0,66—0,60 och
under 0,60. Till de fylligare resp. skarpare fartygstyperna
visas bl.a. varianter av möjliga spantrutor.
"Cross Channel"-fartyg, som därefter behandlas, har
vanligen en fart av 20—25 knop, varför deras formgivning
blir väsentligt olika de föregående typernas. I kapitlet
om jagare med 30—40 knops fart framhålles bl.a. denna
fartygstyps vanligen ringa medeldjupgående, ca 3 m, och
därför jämförelsevis stora förhållande mellan bredd och
djupgående, numera oftast 3,3—3,9. Boken avslutas med
kapitel om hylsor och axelbärare samt om roder och
akterstävar.
De många bilderna är tydliga och väl utförda, och boken
innehåller ett rikhaltigt material, som bör vara av stort
värde för såväl fartygskonstruktörer som för
skeppsbygge-riundervisningen vid tekniska högskolor. N Lll
Productivity measurement, bd 1: Concepts. OEEC, Paris
1955. 143 s. 350 fr.
År 1953 inrättades inom OEEC ett självständigt organ för
produktivitetsfrågor, kallat European Productivity Agency
(EPA). Föreliggande skrift utgör ett av projekten i EPA:s
arbetsprogram. Första volymen ägnas åt själva
produktivitetsbegreppet och omfattar sex studier av olika
författare, vari detta begrepp analyseras ur skilda synvinklar,
och där problemen att mäta produktiviteten ingående
diskuteras.
I inledningen söker utgivaren G Deurinck ge en
sammanfattning av de efterföljande uppsatserna. Han finner, att
det inte ges någon standardformel, som kan tillämpas på
alla fall och tänkbara situationer. Det är alltså helt
naturligt, att i de båda volymer som kommer att följa, den ena
skall behandla produktivitetsmätningar på företagsnivå,
den andra mätningar på samhällsnivå.
I första kapitlet, utarbetat inom den franska Comité
National de la Productivité under ledning av Jean Fourastié,
inventeras en mängd vanligen använda
produktivitetsbegrepp. Innebörden klarlägges och ett systematiskt urval
av meningsfyllda och användbara begrepp presenteras.
Nästa kapitel, författat av den nu avlidne Laszlo Rostas,
utgör en synnerligen klar och koncis framställning av
mätningsproblemen. In- och ut-faktorers ("Input- och
output-faktorers") mätbarhet i monetära respektive fysiska
enheter diskuteras. Det viktigaste produktivitetsbegreppet är
enligt förf. arbetets produktivitet, en uppfattning som
delas av flera av medförfattarna, bl.a. därför att arbetaren
till skillnad från övriga produktionsfaktorer även är
konsument.
Irving Siegel tar upp frågan om kvalitetsförändringar och
nya produkter. Problemet med heterogena produkter löses
här på så sätt, att produkterna tänkes framställda genom
homogena enhetsoperationer, som direkt kan jämföras.
Gerhard Fürst definierar produktiviteten som
förhållandet mellan ut- och samtliga in-faktorer och behandlar
olika metoder att bestämma nettoförädlingsvärdet.
Ett svenskt bidrag återfinnes i kapitel fem. Erik Ruist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
