Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 22 maj 1956 - Böcker - Productivity measurement, bd 1, av Sven Fajersson - Holzbauwerke, av Bengt Norén - Kurzschlussfestigkeit von Drehstrom-Anlagen, bd 1 & 2, av J Bubenko - Fachrechnen in der Galvanotechnik, av U T—h - Metallurgical thermochemistry, av G Björling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
505
behandlar där "Produktivitet, effektivitet och löner". Det
mått han använder är produktion per arbetstimme. Denna
kan beräknas på en mängd olika sätt, beroende på vilken
nivå och vilket syfte mätningen hänför sig till. Svårigheten
att få ett sammanfattande mått på ett företags
produktivitet belyses.
En index för industriell effektivitet, definierad som
förmågan att till lägsta möjliga kostnader framställa en given
produkt med produktionsfaktorerna och deras priser
kända med undantag för faktorn företagsledning, konstrueras
i det sista kapitlet av B Walstedt. I slutet av skriften
finner man dessutom ett antal instruktiva numeriska
exempel på produktivitetsmätningar.
Som man kan vänta sig, när ett antal framstående
experter från olika håll angriper ett och samma problem, har
resultatet blivit en stimulerande och idérik framställning
av produktivitetsbegreppet. Produktivitet har blivit ett av
våra dagars lösenord på samma sätt som hittills
rationalisering och mekanisering varit det. Det har emellertid på
ett ofta lättsinnigt sätt brukats i sammanhang där det
inte alls hör hemma. Föreliggande skrift rensar på ett
berömvärt sätt undan en mängd felaktiga föreställningar och
ger värdefulla anvisningar om hur och när
produktivitetsmätningar kan göras, men också om de begränsningar,
som ett produktivitetsmått med nödvändighet måste ha.
Det stigande intresse som även i vårt land visas
produktivitetsfrågorna gör att en skriftserie som den här anmälda
fyller ett behov och är väl värd att läsas, både i de kretsar
där man mera teoretiskt sysslar med hithörande frågor
och ute i företagen, där man är angelägen om att finna
en praktisk lösning på problemen. Sven Fajersson
Holzbauwerke, av Bernhard Wedler. Ernst & Sohn,
Berlin 1955. 87 s., 88 fig. 5,80 DM.
Denna bok, vars första upplaga utkom 1941, är till två
tredjedelar en sammanställning av gällande tyska normer
för träbyggnad och till en tredjedel kommentarer till dessa
normer. I kommentarerna förtydligas normerna och ges
anvisningar på deras tillämpning. I flera fall beröres
dessutom forskningsresultat som legat till grund för
bestämmelserna.
Av normerna innehåller DIN 1052 (allmänna
träbyggnadsnormer) t.ex. tillåtna laster på träförband av olika slag,
tillåtna spänningar i trä och bestämmelser för
knäcknings-beräkningar. DIN 1074 omfattar bestämmelser för
beräkning och utförande av träbroar. DIN 4074 behandlar håll- =
fasthetsklassificering av byggnadsvirke i tre klasser. Ny
för upplagan är DIN 104 som behandlar träbjälklag.
Boken är utan tvivel värdefull även för svenska
träbyggare inte minst därför att våra bestämmelser på området i
mångt och mycket följer tyska föreskrifter. Bengt Norén
Kurzschlussfestigkeit von Drehstrom-Anlagen, bd 1 &
2, 2:a uppl., av E Pogreitz. Praktisches Wissen, Graz 1955.
131 s., 68 fig. 15 DM.
Med stigande elförbrukning, större installerad effekt i
kraft- och transformatorstationer, högre
överföringsspänningar och ökad sammankoppling av fördelningsnät ökar
kortslutningsströmmens storlek i näten.
Anläggningsingenjörerna måste därför ofta granska de befintliga
anläggningarnas förmåga att klara de ökade anspråken vid fel.
Förf. genomgår i detta verk i kronologisk ordning de
frågor, som uppstår vid kortslutningsberäkningar vid dylika
praktiska fall.
I det första avsnittet sammanfattas data över
ställverks-apparaters, transformatorers och ledningars termiska och
dynamiska hållfasthet vid kortslutning samt enligt
VDE-normer ställda fordringar. Vidare redogöres för
möjligheter till begränsning av kortslutningsströmmens storlek
och åtgärder för att minska skadeverkan på anläggningar.
I den följande avdelningen anges gången av beräkningen
av kortslutningsström samt reaktanser och resistanser i
kortslutningsbanan.
I ett separat häfte sammanställs diagram och tabeller över
anläggningarnas dimensioneringsdata. Användningen av
diagrammen illustreras med flera exempel.
Boken är praktiskt inriktad och kan hjälpa
anläggningsingenjörer vid kontroll och planering av ställverks- och
nätanläggningar. J Bubenko
Fachrechnen in der Galvanotechnik, 2:a uppl., av
Bernhard Gaida. Leuze, Württemberg 1956. 117 s. 6,90 DM.
I boken behandlas mycket elementära beräkningar inom
metallisk ytbeläggning t.ex. beräkning av ytor,
utspädningar, strömvärme, enkla exempel på mängdberäkningar vid
korrigering av felaktiga bad och erforderlig tid för
utfällning av viss tjocklek. Med boken följer en facit. U T—h
Metallurgical thermochemistry, 2:a uppl., av O Kuba-
schewski & E Ll Evans. Metal physics and physical
me-tallurgy bd 1. Pergamon, London 1956. I distribution I R
Maxwell & Co. 410 s., 100 fig., 30 tab. 55 sh.
Termodynamiken är inte bara bokstavligen en dynamisk
vetenskap; dess snabba expansion och växande betydelse
för den teoretiska och praktiska metallurgin illustreras av
en ny upplaga av denna innehållsrika handbok i
metallurgisk termokemi. Skenbart skiljer sig andra upplagan
inte mycket från den första. Sålunda har sidantalet
bara ökat med 11 °/<>, men satsytan i den nya upplagan är
dessutom ca 10 %> större. Därjämte har man övergått till
en klarare och mera lättläst stil. Antalet litteraturreferenser
är obetydligt utökat till 675, men ett stort antal är utbytt
mot nyare ur litteraturen efter 1950.
Boken består till något mera än hälften av text; resten
är tabeller m.m. Av textdelen upptas en tredjedel av
grunderna för den metallurgiska termodynamiken, medan förff.
i återstoden beskriver metoder för bestämning av termiska
data och jämvikter. I den teoretiska delen fäster man sig
särskilt vid ett nyskrivet stycke om slagg-metalljämvikter,
vilka är av stor praktisk betydelse. Här diskuteras bl.a.
desoxidation av stål med aluminium och inverkan av
legeringselement på syrets aktivitet i flytande stål. Även i
andra delar av boken behandlas praktiska problem sedda
genom vetenskapsmannens glasögon, t.ex. reduktion av
magnesia med kisel, omsättning mellan magnesiumklorid
och vätgas, desoxidation av stål med kisel och mangan,
magnesias reducerbarhet, oxidation av legeringar av
platina och guld samt bestämningar av fasgränser ur
termokemiska data.
I den del, som handlar om metoder, kommer förff:s stora
erfarenhet och goda litteraturkännedom väl till pass. Här
beskrivs t.ex. olika kalorimetriska metoder för bestämning
av specifika värmen, omvandlings- och reaktionsvärmen
m.m. samt studiet av jämvikter dels vid närvaro av
gasfas, dels mellan flera kondenserade faser. Metoder för
beräkning av bildningsvärmen, entropier och fria energier
diskuteras och anvisningar ges för
högtemperaturbestän-diga material.
Tabellerna, som verkar vara genomgående reviderade,
omfattar bildningsvärmen, entropier, smältvärmen,
ångtryck, entalpier och fria bildningsenergier för de flesta
element och föreningar, som förekommer såväl inom den
grundforskande som praktiskt producerande metallurgin.
Man kan finna data t.ex. för NpCl4, Tc207 och YN (men
letar dock förgäves efter NaN03 och H2S04, som har stor
användning även inom pyrometallurgin). I en ny
intressant tabell anges termokemiska data för binära metalliska
system med stora homogenitetsområden. Tabelldelen har
särskild referenslista, större än bokens i övrigt. Då samma
talserie användes i båda listorna, uppstår lätt misstag.
Detta arbete kan sägas utgöra en viktig grundpelare i
den bro som håller på att slås över den klyfta, som av
lättförståeliga skäl finns mellan den med praktiska
problem arbetande metallurgen och den med termofysikaliska
och termokemiska problem sysselsatte forskaren. Man vill
hoppas att det kommer fram flera arbeten av liknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
