Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Funktionssäkerheten hos elektronrör, av Sture Edsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Läckströmmen Ihk från glödtråd till katod; t.v. som
funktion av potentialskillnaden Ehk mellan glödtråd och
katod, t.h. som funktion av glödspänningen Ef.
av den tid som det med normal glödspänning tar
innan gallerström uppstår.
Galleremission kan uppstå då styrgallret
antar för hög temperatur. I en yttre krets blir detta
en negativ gallerström. Gallret kyls bl.a. genom
avledning genom stiften i rörfoten samt på
slutrör även genom utstrålning av värme från de
kylplåtar (radiatorer) som normalt svetsas till
styrgallrets stag. Genom att belägga gallertrådens
yta med en metall (Ag, Au, Pt, Rh etc.) kan man
åstadkomma att galleremissionen i regel ej blir
besvärande. Den ständiga överångningen av
barium från katoden, för ibland med sig en större
tendens till galleremission efter en viss tids
drift.
Dåligt vakuum i röret medför att joniserade
partiklar uppstår, varvid de positivt laddade går
till det negativa gallret och ger en negativ
gallerström. För att hålla ett lågt gastryck i röret
använder man en metallpastill, "getter", som i sista
tillverkningssteget förgasas och bildar en
beläggning på kolvens insida. Genom att placera
denna på lämplig plats med vida kanaler mellan
den plats där gasen frigöres och den plats där
den absorberas, kan man hålla arbetstrycket i
röret lågt. Tyvärr absorberas gas endast då
katoden är varm, dvs. då röret är i drift. Av denna
anledning kan en viss gallerström uppstå då rör
som lagrats länge först sätts i drift. Denna
gallerström försvinner emellertid inom en kort tid,
vanligen ca 15 min.
Elektronström till gallret är också en orsak till
gallerström. Denna ström har motsatt riktning
(positiv) mot de förut angivna tre
gallerströms-komponenterna. Villkoret för att en sådan
positiv gallerström skall flyta är att
kontaktpotential pius gallerspänning skall vara större än noll.
Kontaktpotentialen ändrar sig emellertid under
drift, då gallertrådarnas yta överdras med ett
påångat bariumskikt. För rör ined guldpläterade
galler ligger den punkt där gallerström sätts in
(för Ici = + 0,1 /uA) vid — 0,3 till — 1,1 V. Vid
de billigare opläterade gallertrådarna blir
motsvarande gallerspänning —1,0 till — 1,5 V.
De använda gallerläckorna bestämmer i regel
följden av alla de angivna
gallerströmskompo-nenterna. Ett högt gallermotstånd kan i vissa
fall starta ett lavinartat förlopp, då någon liten
negativ gallerström förskjuter
gallerförspänningen närmare noll så att anodeffekten ökar.
Därvid kan gas frigöras ur anoden, varvid
gallerströmmen och anodeffekten ökas ytterligare osv.
Detta fenomen, som är vanligast vid effektrör,
bestämmer den högsta tillåtna resistansen i
gallerkretsen. Begynnelsetoleranserna på
gallerström är vanligen 1—5 juA vid standardrör och
vid övriga rör 0,05—0,5 /uA. Det är inte svårt att
hitta långlivsrör med gallerströmmar så låga
som 10-10 A. Även om man bortser från de tre
första gallerströmskomponenterna, bör
högohmi-ga gallerläckor ej väljas, ty den verkliga
gallerförspänningen bestämmes då av
kontaktpotentialen. För att utnyttja rören till det yttersta,
måste man därför söka använda kopplingar som
medger några mikroamperes gallerström.
Övergångsmotstånd katodskikt—katodhylsa
Mellan det bärande katodnicklet och katodens
emitterande beläggning uppstår ett gränsskikt
("interface"), bestående av bariumortosilikat3
som bildas genom reaktion mellan det kisel som
finns i katodhylsan och den bariumoxid som
finns i katodskiktet. Detta gränsskikt har
halv-ledarkaraktär varför dess elektriska egenskaper
bestämmes av antalet fria elektroner i skiktet.
Verkan av gränsskiktet beskrivs bäst som en
resistans parallellkopplad med en kapacitans.
För 6AU6 (ca 0,5 cm2 belagd katodyta) kan
värdena vara några hundra ohm och några tusen
pi-kofarad. Gränsskiktet utbildas hastigare vid
förhöjd temperatur, inen har då lägre resistans.
Läckströmmar glödtråd — katod
För att undvika att läckströmmar Ihk skall flyta i
gallerkretsen söker man jorda katoden eller
avkoppla katodmotståndet med en stor kondensator.
Då läckströmmen är av emissionskaraktär, fig.
6 t.v., kan ofta dess verkningar mildras genom
att en polariserande spänning E/lk anbringas
mellan katod och glödtråd. I de fall då katoden ej
kan jordas måste man försöka nedbringa lhk till
lägsta möjliga värden. En sänkt glödspänning är
då enda möjligheten, fig. 6 t.h. Om Ehk är noll
uppstår efter 5 000—40 000 h drift en kraftig
läckström mellan glödtråd och katod. Denna kan
dock återigen reduceras till lågt värde efter
någon tids drift med spänning mellan glödtråd och
katod. Tyvärr är risken för genomslag i
glöd-trådsisolationen störst då glödtråden ligger till
pluspolen, och detta är just den spänning soin
bäst förhindrar läckströmmar av detta slag.
Konstruktivt söker man få så låg glödtrådstem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
