Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Apparatuppbyggnad för hög funktionssäkerhet, av Hilding Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Exempel pä apparatuppbyggnad med tryckta
kretsar; överst botten till ljudnivåmätare före och efter
komponentmonteringen, nederst monterade bottnar för
radiomottagare.
volymvikt varigenom enheterna i många fall blir
för tunga.
På senare tid har i viss utsträckning
uppbyggnaden av apparaterna baserats på folieteknik
(tryckta kretsar, Tekn. T. 1947 s. 743; 1944 s. 9).
Speciellt konstruerade komponenter för denna
teknik, såsom rörhållare, potentiometrar m.m.,
finns i marknaden. Man framställer även vissa
komponenter såsom spolar i spiralform,
kondensatorer, omkopplare,
transformatorlindning-ar, vågledarsystem (micro-strip) enligt denna
teknik.
Ur apparatbyggnadssynpunkt erbjuder
folietekniken en hel del fördelar, fig. 3.
Ledningsdragningen blir mer stabil än med
konventionell trådläggning, vilket bl.a. är av
betydelse i kretsar, där ledningsdragningen
påverkar trimningen. Man kan därför i viss
utsträckning använda förtrimmade kretsar, vilket
underlättar tillverkningen och därmed ökar
funktions-säkerheten.
Felkopplingar är uteslutna och man kan
påräkna säkrare lödförbindningar, dvs. lägre
felfrekvens på grund av kallödningar. Även
kontrollen av lödningen underlättas.
Folietekniken medger också montering av
komponenterna med automatiska maskiner. Denna
utveckling är önskvärd då den mänskliga
faktorn därmed elimineras i största möjliga
utsträckning. Erfarenheten visar att man därmed
också får en jämnare produkt.
I USA har utvecklats ett förfarande för
helautomatisk tillverkning av
elektronikkomponenter, "Tinkertoy"-teknik (Tekn. T. 1954 s. 105).
Denna teknik som likväl ännu icke i större
utsträckning accepterats av elektronikindustrin
kompletterar folietekniken och ger som resultat
en kompakt uppbyggnad av apparaten. Som
skydd mot fuktangrepp och mekaniska
påkänningar kan de automatiskt sammanbyggda
enheterna gjutas in i plastmassa. Vid fel i en dylik
enhet, som praktiskt taget är omöjligt att
reparera, ersättes enheten med en ny, vilket
förenklar servicearbetet.
Fast monterad markbaserad materiel utsätts för
stötar och vibrationer i samband med
underhållsarbeten. Mobil utrustning utsätts för
mekaniska belastningar av olika slag. Det är
olämpligt att montera dessa utrustningar stumt i
deras bäddar då accelerationerna i bäddarna
härvid förs över odämpade till utrustningarna. Man
måste här använda stötdämpare av olika slag.
Vibrationerna i t.ex. flygplan omspänner ett brett
frekvens register (upp till några tusen Hz)
varför risken för resonanssvängningar i
stötdäm-parna är stor.
Ser man på den uppbyggnadsteknik, som i dag
önskas och accepteras av kunden-köparen,
finner man en påtaglig skillnad mellan å ena sidan
den militäre beställaren — som är föga betjänt
av tillförlitlig utrustning om den inte samtidigt
är tekniskt jämförbar eller helst bättre än
fiendens — och å andra sidan t.ex. flygbolagen som
beställare. Den militäre beställarens
installationsvolymer är starkt begränsade, men
utrustningen blir allt mer komplex varför extrem
mi-niatyrisering till varje pris fordras.
Flygbolagen kräver tillförlitlighet vid låga
anskaffnings* och driftkostnader, vilket återspeglas
i deras beställningar. Enligt rekommendation
från flygbolagens serviceorgan, Aeronautical
Radio, Inc., i USA bör dessa i dag använda:
uppbyggnad i funktionsenheter varvid emellertid
ingjutna enheter bör undvikas då det är svårt att
byta trasiga komponenter, tillräckligt spatiös
uppbyggnad för att fläktar ej skall fordras samt
endast försiktig användning av halvledare
eftersom kortslutningsfel i dessa är svåra att
upptäcka.
I dessa tillämpningar bör man också undvika
tryckta komponenter, hermetiskt inneslutna
reläer samt subminiatyrrör och fastlödda
elektronrör. Subminiatyrrör spar endast föga utrymme
och är i förhållande till miniatyrrören mindre
utvecklade.
Konstruktören av flygburen apparatur måste ta
hänsyn till lufttryckvariationerna på olika
flyghöjder. Flygning på hög höjd (över ca 10 000 m)
medför, om apparaterna ej har monterats i
omgivning med visst minsta lufttryck, att kylning
med t.ex. fläktar minskar i effektivitet och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
