Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 29 maj 1956 - Funktionssäkerhet hos teletekniska komponenter, av Thore Boström och Arvid Olert - Statistiska frågor i funktionssäkerhetsanalysen, av Rolf Moore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 maj 1956
535
för kondensatorer aktuell driftspänning, båda
uttryckta i procent av nominella värden.
Undersökningen omfattade ca 1 500 000 komponenter,
använda i ca 2 500 olika tillämpningar. Det
framgår av kurvorna, att en sänkning av
utnyttj-ningsgraden från exempelvis 100 till 50 % kan
medföra en tiofaldig förbättring av
driftsäkerheten.
När man klarlagt de väsentliga orsakerna till
driftfel hos komponenter, kan man angripa
problemet att eliminera eller minska dessa fel. De
riktlinjer, som man därvid går fram efter, kan i
korthet sammanfattas på följande sätt:
strängare kvalitetskontroll under och efter
tillverkningen ;
stickprovskontroll kan ej godtas förrän den
hundraprocentiga kontrollen visat, att
produktionen håller konstant hög kvalitet;
noggrann undersökning av vilka maximala
driftpåkänningar (elektriska, klimatiska,
mekaniska etc.), som komponenten utsätts för;
utprovning av komponenten på
laboratoriestadiet för nämnda påkänningar och bestämning av
förhållandet mellan påkänning och livslängd;
användning av lägsta möjliga utnyttjningsgrad
med hänsyn till kostnad, vikt och volym osv;
"miniatyrisering med måtta" är en god regel.
Litteratur
1. Electronic equipment construction. Stanford Research Institute,
San Francisco 1950.
2. Greenidge, R M C: The case of reliability versus defective
com-ponents. Proc. Electronic Components Symposium, Pasadena 1953.
3. Eliason, O C: Component unreliability in military equipment.
Proc. National Electronics Conference, Chicago 1952.
4. Dummer, G W A: Maintainability of services equipment. J. Rrit. /
IRE 1955 h. 6 s. 283.
5. Dummer, G W A: Fixed resistors, London 1956.
6. Henninger, P: Entwicklungslinien auf dem Gebiet der
elek-trischen Bauelemente der Nachrichtentechnik. Frequenz 1953 dec.
s. 345, 1954 jan. s. 7.
7. Sheer, G H: Reliability in complex electronic equipment. El.
Engng 1955 dec. s. 1062.
8. Harris, V & Tall, M M: Prediction of electronic equipment
reliability. El. Engng 1955 nov.
9. Spayth, F J: Contact phenomena as related to miniaturization.
Proc. Electronic Components Symposium, Pasadena 1953.
10. Spayth, F J & Heil, V E: Electrical contacts. El.
Manufac-turing 1954 sept. s. 92, 1954 okt. s. 122.
11. Second symposium ön electro-magnetic relays. Oklahoma
Institute of Technology. Princeton 1954.
12. L’Onde Électrique 1955 mars, specialhäfte.
13. Nottebrock, H: Bauelemente der Nachrichtentechnik, bd 1—3.
Rerlin 1949.
14. Peterson, V: Metod för att påvisa felaktigheter hos elektriska
kopplingselement samt apparat för tillämpning av metoden. Svenskt
Pat. nr 153 181.
15. Rbotherton, M: Capacitors, their use in electronic circuits.
New York 1946.
16. Mårtensson, E: Diodprovare. Svenskt Pat. nr 154 539.
17. Warner, D F: Application of tantalum electrolytic capacitors.
IRE Träns, ön component parts 1955 nov.
18. Rockett, F: Precision polentiometers use new materials.
Electronics 1954 okt. s. 144.
Statistiska frågor i funktionssäkerhetsanalysen
Civilingenjör Rolf Moore, Sollentuna
Såväl funktionssäkerheten hos den elektroniska
apparaturen som den därmed sammanhängande
felförekomsten är till sin natur statistiska
begrepp. Dessutom vilar all planmässig
tillverknings- och leveranskontroll på statistiska
metoder. Grunderna för statistiken och enklare
statistiska metoder kan studeras nödtorftigt i ett
litet häfte av Waldelius1 eller mer stringent i
Cramérs kända bok på svenska4. Vissa större
verk kan på grund av sin utförlighet och
fullständighet vara mera lättillgängliga2-3 och en
utmärkt bok5 finns för den som är intresserad av
statistikens matematiska sida.
Sannolikhetsbegreppet
Med sannolikheten för att en apparat äger en
viss egenskap menas hur ofta man
genomsnitt-ligen finner en apparat med denna egenskap, då
man i slumpmässig ordning tar ut apparater ur
ett enhetligt parti. Innebörden av begreppet
sannolikhet klargöres närmare med ett exempel.
Man har ett stort parti elektronrör, N, tillhö-
519.2 : 621.396.69.019.3
rande samma tillverkningsserie, av vilka en viss
andel misstänkes bestå av felaktiga. Bland de
N rören tar man godtyckligt ut ett mindre antal
och finner därvid att en viss bråkdel p av dem
är felaktiga. Upprepar man denna uttagning gång
på gång med olika antal uttagna rör, finner man
att p pendlar kring ett visst värde pm och i
allmänhet ligger närmare detta värde ju större
andel som tas ut för prov i varje omgång. Denna
sats kan ej bevisas teoretiskt men är bekräftad
av erfarenheten. Det erhållna värdet pm kan
betraktas som ett gränsvärde, erhållet genom
stickprov på materialet och kallas den experimentella
sannolikheten eller a-posteriori-sannolikheten att
ur ifrågavarande material erhålla felaktiga rör.
Känner man från början antalet felaktiga rör F
bland de N rören säger man att den teoretiska
eller a-priori-sannolikheten att erhålla felaktiga
rör vid slumpmässig uttagning ur partiet är
F/N. Man har nämligen F likvärdiga möjligheter
att bland de N rören få tag i ett felaktigt.
Erfarenheten visar, att det experimentellt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
