Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1956 - Mikrovågsrör, av Sigvard Tomner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
549
Mikrovågsrör
Tekn. lic. Sigvard Tomner, Stockholm
Under senare år har utvecklingen i fråga om
mikrovågsrör gått raskt framåt. Genom
användning av nya katodkonstruktioner i
mikrovågstrio-derna (Tekn. T. 1944 s. 1273) kan dessa rör
nyttjas vid högre frekvenser än tidigare.
Klystroner-nas (Tekn. T. 1946 s. 449) verkningsgrad har
förbättrats och de används numera även för
alstring av mycket höga effekter i såväl kontinuerlig
som pulsad drift. Pulsmagnetroner (Tekn. T.
1947 s. 733) har utvecklats för frekvenser upp
till 100 GHz. Vandringsvågrör har efter
långvarigt utvecklingsarbete tagits i praktisk
användning i radio-länkar både i Europa och USA. Bland
nytillkomna typer av mikrovågsrör må framför
allt nämnas backvågsoscillatorer
("backward-wave oscillatorn") eller Carcinotronen.
Genom att rita en rörtyps verkningsgrad som
funktion av frekvensen, fig. 1, kan man få en
viss uppfattning om dess användningsområde.
Magnetronen har den bästa verkningsgraden —
något högre för rör med fast frekvens än för
avstämbara. För alla mikrovågsrör gäller att
verkningsgraden är högre i pulsad drift än i
kontinuerlig drift på grund av att högre spänningar
kan användas. Hög verkningsgrad är självfallet
ett nödvändigt villkor för alstring av höga
effekter. För en lokaloscillator kan däremot andra
egenskaper såsom låga spänningar, avstämbarhet
och modulerbarhet vara viktigare.
Mikrovågstrioder
Elektronernas gångtid från katod till anod
begränsar användningen av trioder för mycket höga
frekvenser. Härvid spelar gångtiden från katod
till styrgaller den avgörande rollen, trots att
denna sträcka är betydligt kortare än
galler-anod-avståndet. Detta beror framför allt på att
elektronerna vid katoden icke har någon
utgångshastighet. Gångtiden T katod-styrgaller i
sekunder kan uttryckas med formeln
(dV13
T = 6,7-10’10 (j]
Här är d katod-styrgalleravståndet i cm samt i
emissionstätheten vid katodytan uttryckt i A/
cm2. En triod fungerar fortfarande relativt
tillfredsställande som högfrekvensförstärkare vid
värden på T som uppgår till % av svängnings-
621.385.029.6
tiden för den förstärkta signalen. Gångtiden T
kan minskas dels genom att sträckan d göres
mindre, dels genom att emissionstätheten i ökas.
I avsikt att öka i har sedan 1950 ett intensivt
arbete med "L-katoder" och impregnerade
kato-der, fig. 2, bedrivits. L-katoden har en kammare
innehållande barium-strontiumkarbonat.
Vol-fram-plattan, som täcker kammaren, utgör själva
katodytan. Den tillverkas genom att finkornigt
volframpulver under högt tryck pressas till en
platta av lämplig form, som sedan sintras vid
hög temperatur. Plattan, som är porös (täthet
60—70 %), svetsas till en molybdencylinder.
Aktiveringsprocessen är i princip densamma som
för vanliga oxidkatoder. Vid drift tillföres den
aktiva katodytan ständigt ny beläggning av
ba-riumoxid via porerna i plattan från förrådet i
kammaren. Den impregnerade katoden
framställes på så sätt att ett pulver bestående av
volfram eller en förening av molybden och
volfram blandas med kalciumbariumaluminat,
pressas till lämplig täthet och sintras. Den är
enklare att tillverka än L-katoden och har
kortare aktiveringstid.
Emissionstätheten för dessa nya katoder är 2
A /cm2 vid en drifttemperatur på 1 000° C och 10
A /cm2 vid 1 150° C. Ännu är emellertid icke
livslängden jämförbar med vanliga oxidkatoder och
den kan icke förbättras enbart genom att man
sänker temperaturen och reducerar strömuttaget.
Då sker diffusionen genom porerna för långsamt
och emissionen upphör.
Ur formeln för elektronernas gångtid katod-
Fig. 1. Verkningsgrad som funktion av frekvens för olika
rörtyper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
