- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
552

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1956 - Mikrovågsrör, av Sigvard Tomner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

552

•TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 6. Högeffektmagnetron för 2 MW vid 10 cm våglängd;
vågledarfönster och katodisolering år gjorda i keramik.

nom användning av Heil-kanon har man trots
den dåliga verkningsgraden lyckats åstadkomma
effekter av storleken 1—3 W vid 4 000 MHz.
Mo-dulationslineariteten kan förbättras om en andra
resonator med lämpligt avpassad impedans
kopplas till rörets egen resonator. Genom
användning av en isolator i belastningsledningen (Tekn.
T. 1955, s. 717—719) kan reflexklystronen göras
mindre känslig för reflektioner från filter eller
antenn.

Magnetroner

Magnetronen3-4 har principiellt förändrats
mindre än övriga typer av mikrovågsrör. Utvecklingen
har gått mot högre effekter och högre
frekvenser. Man kan numera med hjälp av magnetroner,
tabell 1, åstadkomma effekter upp till 5 MW i
pulsdrift och frekvenser upp till 100 GHz. Vid
användning av magnetroner i radarstationer är det
självfallet av stor vikt att frekvensen snabbt kan
ändras. Tre olika metoder har hittills använts
vid konstruktion av avstämbara magnetroner:

en eller flera avstämbara resonatorer som på
lämpligt sätt är kopplade till magnetronens
resonanssystem,

kapacitiv avstämning som påverkar
kapacitan-sen hos varje enskild resonator i magnetronen
vanligen via de s.k. "strap"-ringarna,

induktiv avstämning genom motsvarande
inverkan på den enskilda resonatorns induktans.

Livslängden för magnetroner är icke
jämförbar med livslängden för de flesta andra
elektronrör. Detta beror på att katoden blir hårt
ansträngd då emissionen är 10—50 A/cm2 vid
pulsdrift. Den utsättes också för kraftigt
jonbombardemang. När en magnetron har kommit igång
behöver man icke längre någon yttre glödeffekt.
Den värme, som tillföres katoden genom
bombardemang av återvändande felfasiga elektroner
är tillräcklig för att hålla katodtemperaturen
uppe. Problemet består egentligen i att hindra
katodens temperatur från att bli för hög.

Som katod har tidigare använts vanliga
oxid-katoder. Numera har dessa ersatts med andra
mot elektron- och jonbombardemang mera tåliga
konstruktioner. Av dessa har olika slag av
cylindriska impregnerade katoder av samma
principiella slag som beskrivits i det föregående, fig.
2, visat sig vara bäst. Fortfarande torde dock en
livslängd på 1 000 h anses vara ett gott värde för
de flesta magnetroner. Även när det gäller
hög-effektmagnetroner strävar man efter att ersätta
glas med keramik, fig. 6. Härvid är det framför
allt de låga förlusterna i keramiken som spelar
roll.

Genom grundläggande arbete vid University of
Michigan och vid General Electric i USA har
helt nyligen framkommit magnetroner, som är
elektriskt avstämbara. Frekvensen är direkt
beroende av resonatorspänningen och lineariteten
är god. Samtidigt har emellertid verkningsgraden
sjunkit från 50 % till 10 % för rör för 3 000
MHz. Effekter på 1—5 W har erhållits ur rör
som kan avstämmas inom området 2 000—4 000
MHz.

Vandringsvågrör

Denna rörtyp skiljer sig från de tidigare genom
att den icke har några resonanskretsar. I stället
utnyttjar man energiutbyte mellan en
elektron-stråle och en vandrande våg. Således matas en
signal in på ena änden av en spiral (fig. 7) och

Tabell 1. Data för några olika magnetronrör.

Typ

Funktion

Frekvens Anod- Anod-
Magnetspänning ström fält
MHz kV A G

Puls- Relativ Uteffekt
längd
pulsas längd kW

6410 Fast frekvens — pulsad .. 2 800 71 130 — 2,0 0,001 5 000
6403 Avstämbar — pulsad..... 3 430—3 570 59 80 — 2,0 0,0014 2 000
CV 76 Fast frekvens — pulsad .. 3 000 30 35 2 300 2,0 0,001 450
5607 Avstämbar — 2 460—3 610 5 0,4 3 600/2 050 — 1 0,8
4J50 Fast frekvens — pulsad .. 9 400 22 27 — 2,0 0,002 225
Experimenttyp Avstämbar — pulsad..... 9 000—9 600 22 21 — 1,0 0,001 140
Experimenttyp Avstämbar — cw ........ 9 000—9 700 2 0,15 3 000 — 1 0,035
Qk 389 Fast frekvens — pulsad .. 24 000 15 18,0 — • 0,15 0,0007 50
Experimenttyp Fast frekvens — pulsad .. 50 000 — — — — 0,0002 100
Experimenttyp Fast frekvens — pulsad .. 94 000 — — 25 000 — 0,0002 10

— Uppgift saknas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free