Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1956 - Sten Westerberg †, av Henry Brahmer - Nya metoder - Elektronisk databehandling i flygbolag, av Olof Perers - Elektrisk vridmomentmätare, av FÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
559
Sten Westerberg †
Med Sten Westerbergs bortgång den 14 maj 1956 har
Svenska Teknologföreningen förlorat en av sina
märkligaste medlemmar. Under nära tio år, 1930—1940, med
ett kort avbrott, tillhörde han ledningen inom föreningen,
omgiven med ett alltjämt stigande förtroende, från
ledamotskap av styrelse och presidium fram till
ordförandeposten 1937—1940. Krönet på hans Teknologföreningsbana
nåddes genom ärebetygelsen, hedersledamotskap, år 1947.
Sitt ordförandeskap utövade Sten Westerberg med den
verve, som en varm känsla för teknologiskt kamratskap
medför och som eldar den som i ingenjörsyrket ser en
kallelse till skapande i fosterlandets tjänst. Hög var därför
hans tanke om ingenjörernas betydelse, någon gång med
en underton av vemod över en på vissa håll märkbar brist
på förståelse för hans patos. Mot denna bakgrund bör ses
det tema som varierades vid ett av årsmötena under hans
ordförandetid: "Ingenjören och samhället."
Begreppet teknisk forskning började appliceras i det
allmänna medvetandet i mycket genom hans framträdande.
Det var något av pionjärgärning då han vid ett av
Industriförbundets årsmöten i slutet av 1930-talet talade för sina
industrikolleger om den enorma betydelsen av
systematiskt skapande på detta område och det blev utan tvivel
en av impulserna, och den icke minst betydelsefulla, till
den Malmska kommitténs förslag till främjande med det
allmännas stöd av forskning av denna art. Att Westerberg
blev ledamot av Statens Tekniska Forskningsråd, det
första i sitt slag i riket, föll sig nära nog självklart. Han
verkade från rådets tillkomst 1942—1947.
Får man betrakta IVA såsom en förlängning av
Teknologföreningen kan man även där spåra det förtroende han
inom dess krets mött, dels genom utmärkelsen såsom en
av dess förste hedersledamöter, dels såsom ordförande i
akademiens industriella råd, dess oumbärliga
stödorganisation.
I egenskap av kemist och industriledare, verksam inom
jästindustrin, som han ägnat sin så att säga ordinarie
mannagärning, utövade han inom Sveriges Kemiska
Industrikontor ordförandeskapet 1942—1950 och blev även här
tilldelad hedersledamotskap. Av stor och betydelsefull
omfattning var därutöver Sten Westerbergs insats inom flera
av landets betydande industriföretag och storbanker.
Men nog om arbetsinsatser! Det mest minnesvärda för
teknologer inom och utom föreningen var Sten
Westerbergs djupt förankrade känsla för teknologiskt
kamratskap. Med sann övertygelse, med sprudlande humör och
hjärtats godhet omfattade han vänskapens och
kamratskapets höga värden och han såg i Teknologföreningen
framför allt bäraren av kamratskapets ideella innehåll, lika
tungt vägande som de objektiva fackintressena, förening-
ens andra ledstjärna. Sten Westerberg var i kretsen av
sina teknologiska kolleger i sitt verkliga esse, och hans
vänliga och kloka ledarskap under ordförandetiden
uträttade ibland under av samförstånd. Man gick så långt att
man en gång ändrade stadgarna för hans skull för att få
ha honom kvar i ordförandestolen utöver gängse
mandattid.
Sten Westerbergs frikostighet och gästfrihet är
legendariska, därom kan åtskilliga föremål, fonder och fester till
Teknologföreningens fromma vittna. Och hans gästabud
på hans älskade, sköna och konstuppfyllda Beatelund hör
till de oförglömliga minnena. Den närmaste festen i tur
skulle ha ägt rum den 8 juni i år, då alla hans
årskam-rater var inbjudna såsom gäster för att på Beatelund fira
egenskapen och värdigheten av femtio år såsom
ingenjörer.
Sten Westerberg hann inte bli "jubelingenjör" vid det
tillfället. Han är det dock i hjärtat, i anda och sanning, för
alla i hans oräkneliga skara av teknologkamrater och
vänner. Henry Brahmer
Nya metoder
Elektronisk databehandling i flygbolag. Förelöparen
till ett elektroniskt databehandlingssystem för registrering
av flygbiljettsbeställningar omfattande hela USA prövas i
Buffalo, USA. Provet gäller två metoder: dels
fjärrmanövrering av en central räknemaskin, dels användning av
hålkort för registrering och behandling av
platsreservationer. Biljettförsäljaren i Buffalo kan direkt från en central
maskin ("reservations computer") i New York, belägen på
ca 500 km avstånd, få uppgift om lediga platser och
aktuella avgångs- och ankomsttider lika enkelt som ett
biljettkontor i New York.
Med hålkortsystemet kan man använda befintliga
maskiner för sortering och utskrift av data av ekonomiskt eller
annat intresse, t.ex. passagerarlistor. När flygningen
innebär planbyte eller uppehåll på olika ställen kan man med
hålkortsmaskinen reservera plats och meddela alla berörda
stationer passagerarnas namn.
Fördelen med systemet är att det praktiskt taget
eliminerar risken för mänskliga fel och ökar snabbheten vid
behandlingen av reservationerna (Aviation Week 19 mars
1956 s. 65). Olof Perers
Elektrisk vridmomentmätare. För kontinuerlig mätning
och registrering av vridande moment fordras i de flesta
fall ett enkelt och robust mätdon som är oberoende av
varvtal och rörelseriktning hos den axel som överför
momentet. Mätdonet bör ej heller innehålla kontakter eller
släpringar vilkas övergångsmotstånd kan variera och
orsaka mätfel. Mätvärdet bör även kunna avläsas direkt på
ett instrument.
Den enklaste metoden för att bestämma vridmoment är
att mäta vridningsvinkeln på en viss längd av den
momentöverförande axeln. Mätningen kan utföras med två på visst
avstånd från varandra på axeln monterade mätgeneratorer
med tandhjul i stället för polhjul, fig. 1. De stationära
fältmagneterna har en magnetiseringslindning och en
mät-lindning.
Då hjulen roterar genereras en växelspänning i
mätlind-ningen. Överför axeln ett vridmoment uppstår en
fasförskjutning mellan de två generatorernas växelspänningar,
vilken är proportionell mot den mellanliggande axeldelens
torsionsfjädring. Då polhjulen är mångtandade blir den
elektriska fasvinkeln halva polantalet gånger så stor som
den mekaniska vridningsvinkeln.
Kopplas generatorerna mot varandra erhålles en
resulterande spänning vars storlek är beroende av
torsions-fjädringen och av generatorernas spänning. Då den
senare är proportionell mot varvtalet ger den resulterande
spänningen ett mått på den genom axeln överförda effek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
