Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 5 juni 1956 - Nya metoder - Elektrisk vridmomentmätare, av FÖ - Pressfogning av aluminiumfolier, av SHl - Skyddsatmosfär i direkteldad värmugn för stål, av SHl - Ljuskälla med rekordhög luminans, av Stellan Dahlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
•TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Princip för
mät-generator; i polhjul, 2
fåltmagnet, 3 mätlindning.
4 magnetiseringslindning.
Fig. 2. Principschema för torsionsmätdon; G, och Gt
mät-generatorer.
ten. Ar axelns varvtal konstant kan
avläsningsinstrumen-tet graderas i vridmomentenheter.
Kopplas en frekvensberoende kompensator efter
generatorerna, fig. 2, så att den resulterande spänningen blir
oberoende av varvtalet, blir spänningen endast proportionell
mot vridmomentet, och avläsningsinstrumentet kan då
graderas i kpm. Vill man mäta både driv- och
broms-moment kan mätspänningen vid tomgång kompenseras
med ett spänningsdon och momentet mätas med ett
visarinstrument med nollpunkten mitt på skalan.
Mätdonet kan göras så noggrant, att två vinkelminuters
torsionsfjädring ger fullt utslag på instrumentet (SEV
Bulletin 1955 s. 1241—1243). Fö
Pressfogning av aluminiumfolier. Enligt uppgift kan
man med fördel använda en ny metod för pressfogning av
0,005—0,2 mm aluminiumfolier i form av ark eller tuber.
Förfaringssättet kan också användas vid försegling av
förpackningar med omslag av aluminiumfolie.
Det är väl känt att avlägsnande av oxidskiktet från
aluminium är nödvändigt för att man skall erhålla hållbara
fogar. Detta sker vanligen genom skrapning eller slipning
av ytan, men en sådan metod kan inte tillämpas på en
aluminiumfolie med mindre än 0,05 mm tjocklek. Är
folien inte mjukglödgad, uppstår dessutom svårigheter
genom att den är överdragen med det smörjmedel som
använts vid valsningen.
Det nya förfarandet är grundat på iakttagelsen att goda
fogar kan erhållas utan förbehandling av aluminiumytor,
om fogningen sker under lämpligt tryck vid 360—500°C.
Vid denna temperatur har aluminium visserligen
benägenhet att fastna på det material genom vilket trycket utövas,
men man har funnit att denna svårighet kan undvikas
genom användning av kol med grovt eller medelgrovt korn
till pressverktygen (Engineers’ Digest mars 1956 s. 86).
SHl
Skyddsatmosfär i direkteldad värmugn för stål. Vid
upphettning av stål i en ugn, direkteldad med stadsgas, är
det tänkbart att man kan hindra glödskalsbildning genom
att hålla en reducerande atmosfär i ugnen. Detta kan upp-
nås genom ofullständig förbränning av bränslet.
Undersökningar har visat att ingen märkbar minskning av
glöd-skalsbildningen uppstår vid en ugnstemperatur på ca
1 100°C förrän atmosfärens koloxidhalt överstiger 12 %
(fig. 1). Vid ytterligare ökning av den avtar
glödskalsbild-ningen snabbt och upphör helt och hållet vid 16,5 °/o CO.
Tidigare har man dock inte kunnat uppnå tillräckligt hög
temperatur i en direkteldad ugn vid mer än 6 °/o CO i
atmosfären. I en brittisk ugnskonstruktion, kallad
Equi-verse, har emellertid detta hinder undanröjts i huvudsak
genom användning av regeneratorer i vilka luften
förvärms med avgaserna under förbränning av i dem
ingående koloxid och väte.
Apparaterna är specialkonstruerade, varigenom man
uppnått mycket effektivare värmeöverföring än i vanliga
regeneratorer. Då vidare temperatur och
strömningsbetingelser automatiskt hålls konstanta, lär värmeåtervinningen
bli praktiskt taget fullständig. Ugnsatmosfärens
sammansättning regleras automatiskt så att den passar materialet
och arbetstemperaturen. Denna kan också regleras
automatiskt.
Genom att inget glödskal bildas ens vid flera timmars
upphettning till 1 300°C i denna värmugn uppnår man
enligt uppgift att ämnet snabbt når önskad temperatur
även vid liten temperaturdifferens. Vidare hålls ugnen ren,
matriser, verktyg och valsar slits mindre; ingen förlust av
metall genom oxidation uppstår, och ingen förändring av
materialets egenskaper genom korngränsoxidation sker.
Avkolningen sägs bli liten (enl. Incandescent Heat Co.
Ltd., Smethwick, Birmingham). SHl
Ljuskälla med rekordhög luminans. I en i USA
uppfunnen ny typ av glödlampa utgörs glödkroppen av en
rund skiva, fig. 1, vilken är jämnt lysande och sålunda
särskilt lämplig som ljuskälla för projektions-,
kopierings-och mätapparater. Skivan, som har ca 8 mm diameter,
uppvärms med högfrekvens (3,5 MHz) från en kring
lampan placerad spole med 13 varv. Inga strömförande
ledningar behöver därför dras genom glaskolven. Däremot
finns i det nuvarande utförandet en kylslinga för en
ström-samlande cylinder. Slingans tilledningsrör måste föras ut
genom glaset.
En lampa av denna typ jämfördes i en 16 mm
filmprojektor med en vanlig projektionslampa på 1 000 W,
varvid en ljusström på 2 000 ln uppges ha erhållits från
hög-frekvenslampan mot 800 ln för den vanliga lampan.
Fig. 1. Glödskalsbildning och ugnsatmosfärens
sammansättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
