Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 19 juni 1956 - Utveckling av svetssäkra allmänna konstruktionsstål, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1956
585
Utveckling av svetssäkra allmänna
konstruktionsstål
Civilingenjör Cyrill Schaub, Fagersta
Stålförbrukningen per man och år anses vara
ett mått på ett lands industriella potential.
Effektiv utnyttjning av den till buds stående
stålkvantiteten fordrar, att myndigheter och övriga
bestämmande organ uppmärksamt följer den
tekniska utvecklingen samt successivt moderniserar
gällande föreskrifter för beräkningsnormer och
säkerhetsfaktorer. En eftersläpning på denna
punkt är farlig och betyder en sänkning av
landets industriella kapacitet och konkurrenskraft.
Effektivt samarbete i dessa frågor mellan olika
organ inom landet samt även internationellt
länderna emellan skulle kunna bli av stor fördel för
alla parter. Vidare ställs den enskilda
verkstadsindustrin och där i första hand konstruktören
inför uppgiften att utforma konstruktionen så,
att en ekonomiskt optimal materialutnyttjning
erhålles.
Hur mycket arbete, nedlagt i konstruktion och
tillverkning, som därvid högst betalar sig,
framgår av relationen mellan stålpris per ton och
arbetskostnad per mantimme1. Kvoten anges i
mantimmar per ton inbesparat stål. I kostnad per
mantimme måste alla pålägg inräknas. Detta tal
är i USA ca 20, i Västtyskland ca 80 samt i
Sverige ca 50. Detta innebär, att man i USA har
betydligt mindre möjlighet att genom ökad
arbetsinsats spara stål än i Europa. En jämförelse
mellan typiskt amerikanska och europeiska
konstruktioner bekräftar detta påstående.
Att å andra sidan driva stålbesparingen för
långt, innebär nya faror i form av ökat antal
stålkvaliteter och -dimensioner. Stålverken får
därigenom order med "plottriga" specifikationer,
dvs. mindre kvantiteter per kvalitet och
dimension. Detta medför sämre verkningsgrad, längre
leveranstider eller större lagerkostnader, högre
stålpriser och i sista hand en ekonomisk förlust.
Lejonparten av stålförbrukningen världen runt
utgöres av handelsstål och allmänna
konstruktionsstål i hållfasthetsintervallet sträckgräns
20—35 kp/mm2 och brottgräns 35—60 kp/mm2.
Analysmässigt utgörs de allmänna
konstruktionsstålen av mjuka kolstål med kolhalter upp
Föredrag i Tekniska Fysikers Förening den 19 april 1956.
669.14.018.29 : 539.512
till ca 0,3 %. För dessa stål blir kravet på
svets-barhet allt mer framträdande samtidigt som
fordringarna på bättre hållfasthets- och
seghetsegenskaper växer. Detta sammanhänger med
svetsteknikens snabba utveckling inom
verkstadsindustrin. Svetsfogar möjliggör nämligen
tillverkning av konstruktioner med betydligt
mindre materialåtgång än de tidigare använda
nit- och bultförbanden.
Tillverkningskostnaderna blir även lägre.
Helsvetsade fartyg, byggnadsverk, behållare,
tryckkärl, rörledningar, maskin- och
apparatkonstruktioner är nu vardagsmat. Svetsningen
lämnar konstruktören fritt arbetsfält i det att
lämpliga former och mjuka övergångar kan
åstadkommas genom hopfogning av stålplåt,
plattstål, stångstål samt olika öppna och slutna
profiler. Med svetsning kan man framställa t.ex.
bärande balkar av önskad dimension och variabel
form, vilka inte kan erhållas genom varmvalsning
eller smidning. Emellertid ställer svetsningen
vissa krav på grundmaterialet. Dessa krav kan
sammanfattas under begreppet svetssäkerhet.
Svetssäkerheten
Ett som svetssäkert ansett stål skall fylla ett
antal till sin natur komplicerade fordringar för
att det, använt i svetsade stålkonstruktioner, inte
skall ge upphov till defekter och brott varken vid
tillverkningen i verkstaden eller vid
konstruktionens användning i drift. I grova drag kan man
ånge fordringarna på följande sätt:
Materialet skall efter normal svetsning vara
obenäget för upphärdning i den påverkade
övergångszonen svets-grundmaterial.
Martensitbild-ningen och den därav eventuellt orsakade
sprickbildningen bör således vara undertryckt.
Det skall ej bidra till porositet eller
varmsprickor i svetsgodset under godsets stelnande eller
krympning.
Det skall ej uppvisa för hög
anvisningskänslighet varken vid statiska eller dynamiska
påkänningar, dvs. vara obenäget för plötsliga
spröd-eller långsamma utmattningsbrott även vid
konstruktionens arbete under ogynnsamma
belastningar och temperaturer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
