Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 31 juli 1956 - Nya metoder - Borttagning av svavelväte ur luft från en rayonullsfabrik, av SHl - Sprängning av kol under vattentryck, av E R-s - Bestämning av produktströmmars dielkonstant i kemiska fabriker, av SHl - Formning av lackerade metallband med nylonvalsar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Sprängning av kol under vattentryck ("pulsed
infusion shotfiring" ).
andra. Luften förs in nedtill, möter ett tätt regn av
vätskedroppar i tornet och tas ut upptill. För att hindra vätska
att rinna ned i lufttilledningen och gå förlorad tar man
upp den i ett antal rännor vid tornets botten (fig. 1).
Vätskan från tornet rinner i en öppen ränna till ena
ändan av en lång, smal, 3 m djup behållare vid vars
botten luft pressas in i fina blåsor genom en nylonväv.
Tryckfallet i denna är ca 70 p/cm2. När vätskan flyter genom
behållaren förs det bildade svavelskummet mot
utloppsändan där det tas ut över en överfallskant. Hålls
vätskenivån konstant några centimeter under kanten, avgår
skummet utan hjälp.
Anläggningen har utnyttjats nästan kontinuerligt under
ett år. Luftens svavelvätehalt har minskats från 300 till
10—20 ml/m3 och samtidigt har 50—70 ml/m3 kolsvavla
avlägsnats. Ungefär 3,5 mol svavelväte absorberas per mol
tillsatt natriumhydroxid. Med hydroxid eller soda utan
katalysator kan man absorbera högst 0,3 mol per
ekvivalent (D C F Pratt & A Rutherford i Chemistry &
In-dustry 8 okt. 1955 s. 1281—1286). SHl
Sprängning av kol under vattentryck. En ny metod
för utvinning av kol benämnd "pulsed infusion shotfiring"
har nyligen utexperimenterats vid Nobelavdelningen inom
ICI. Vid den använder man vatten och kol samtidigt för
att minska damm- och rökbildningen vid skjutning och
utesluta varje möjlighet för uppkomsten av
koldammexplosioner.
Först borras ett hål ca 1,5 m djupt ungefär mitt i
kol-flötsen (fig. 1). Därpå införs laddningen till borrhålets
botten. Sedan sticker man i borrhålets öppning in ett
till-loppsrör. Detta fastsätts centriskt i en plugg, som täpper
till resten av borrhålets öppning. Genom röret förs vatten
in under högt tryck (70 kp/cm2) till dess borrhålet är
fyllt. Vanligast i drift är dock tryck på 20—28 kp/cm2.
Vattnet tränger nu in i det omgivande kolet och fyller alla
öppningar och sprickor. Under detta tryck sker
skjutningen med en sprängkapsel för undervattensbruk.
Deto-nationens tryckimpuls överförs till hela vattenmassan, som
på ett mjukt sätt bryter sönder kolet.
Man har funnit att den tillgängliga sprängämnesenergin
utnyttjas effektivare med denna teknik än vid torr
skjutning på konventionellt sätt. Kolet bryts dessutom sönder
i större stycken, och mängden mycket finkornigt kol
minskas betydligt. Vidare luckras hårt kol upp vilket
möjliggör användning av automatiskt arbetande brytnings- och
lastningsmaskiner, som tidigare endast kunnat utnyttjas
vid brytning av mjukt och skört kol.
Ett speciellt sprängämne måste utexperimenteras för
denna teknik. Det kallas Hydrobel och har sådan samman-
sättning att det arbetar fullt tillförlitligt under högt
vattentryck. Vid prov har det visat sig att skjutningen gått
perfekt även sedan sprängämnet varit utsatt för ett
vattentryck av 70 kp/cnr under 24 h. Det bästa för sprängning i
vatten tidigare tillåtna sprängämnet tålde endast ett tryck
av 1,4 kp/cm2.
Den nya metoden används nu ständigt i ca 15 engelska
kolgruvor och i början av mars 1956 hade ca 70 000
skjutningar företagits (ICI Magazine mars 1956 s. 75). E R-s
Bestämning av produktströmniars dielkonstant i
kemiska fabriker. Masspektrometrar, ultraviolett- och
infra-rödspektrometrar och kontinuerligt arbetande
refraktometer används i dag i petroleumraffinaderier för kontroll
av destillationsapparaternas arbete och produkternas
kvalitet. Det senaste tillskottet i denna arsenal är instrument
med vilka produktströmmars dielkonstant kan mätas
kontinuerligt i fabriken. Orsaken till att man använder sådana
komplicerade och dyrbara instrument i driften är att de
ger apparatföraren upplysningar i så god tid att han kan
reglera apparaterna på bästa möjliga sätt.
Anatysrappor-ter från laboratoriet skulle komma för sent.
1 USA utnyttjas nu bestämning av dielkonstanten för
kontroll av produktens renhet vid tillverkning av aceton, för
mätning av toluenhalten i hydroformeringsdestillat, för
kontinuerlig registrering av aromathalten i tillflödet till en
apparat för extraktion med svaveldioxid och för
kontinuerlig registrering av ändringen i en smörjoljas
viskositets-index vid extraktion. Det uppges att så stor förbättring av
driften uppnåtts att investeringen i de nya instrumenten
lönar sig (Chemical & Engineering News 12 mars 1956
s. 1263). SHl
Formning av lackerade metallband med nylonvalsar.
Ett besvärligt problem har varit att forma profiler av ett
på ena sidan lackerat metallband. Man kan visserligen
undvika svårigheterna genom att forma bandet före
lackeringen, men denna blir då mycket dyrare. Man har
tidigare format bandet mellan härdade stålvalsar, men
skador på lackeringen har härvid inte kunnat undvikas.
Man har emellertid funnit att om man använder valspar
bestående av en stålvals och en nylonvals, som löper mot
den lackerade ytan, kan tunna metallband formas till
profiler utan att lackeringen skadas. Metoden kan
användas för upp till 1,15 mm stålband, 1,5 mm koppar- och
mässingsband och 2,3 mm aluminiumband.
I ett fall formar man ett 0,9 mm lackerat mässingsband
till en profil som används till ramar kring glasskivorna i
televisionsapparater. Bandet passerar genom ett
tandem-valsverk med en hastighet av 18—30 m/min och formas
härvid i flera steg (fig. 1). Luft blåses mot varje valspars
in- och utgångssida för att damm och smuts inte skall
samlas mellan bandet och nylonvalsarna.
Fig. 1. Formning av metallband med nylonvalsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
