- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 86. 1956 /
662

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 14 augusti 1956 - Andras erfarenheter - Elmagnet för plåthantering på skeppsvarv, av N Lll - Kommersiella produkter ur acetylen genom högtryckssyntes, av SHl - Oarmerade betongväggars bärförmåga, av Hn - Akustisk kvalitetskontroll av läder, av J-R Törnquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

662

’ TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Parti av B & W:s
plåtslageri-verkstad, där kranen placerats.

nens förarhus, vilket således följer kranens
vridningsrörelse. Balken bäres och stöttas av en från traversvagnen
nedskjutande pivot. Balken kan vridas 360°, men
lyfthöjden är av säkerhetsskäl begränsad till 1,3 m.

Om en plåt skall lyftas nedsänkes magneterna på plåten,
varefter magnetströmmen slutes. När kranens
lyftmaskineri därefter höjer balken, lyftes plåten av magneterna.
Om flera plåtar i en stapel skulle följa med vid lyftet
beroende på för stark magnetkraft, kan magnetströmmen
minskas, så att övertaliga plåtar faller av en i taget.

Kranen är avsedd för plåttransport från riktvalsen till
uppmärkningsplanen och därifrån vidare till
kantbearbetning i olika maskiner (fig. 2).

Fördelar med en dylik magnetkran är att lyftkrokar och
plåthandskar blir överflödiga, varför lyften kan ske
snabbare. Vidare kan stora plåtar transporteras utan att
deformeras av lyftverktyget (Svetsaren 1955 h. 4). N Lll

Kommersiella produkter ur acetylen genom
högtryckssyntes. USA:s första anläggning för kommersiell
tillverkning av produkter ur acetylen genom
högtryckssynteser enligt Reppe har satts i drift 1956. Man kommer att
framställa huvudsakligen polyvinylpyrrolidon och ämnen
närbesläktade med denna, men man gör också
propargyl-alkohol, propargylbromid, butyndicl, /,4-butandiol och
smörsyralakton.

Vidare planeras tillverkning av vinylalkyletrar och
vinyl-estrar samt dessas polymerer som nu är under
kommersiell utveckling. Några sådana produkter är metylvinyleter,
etylvinyleter, dimetylkloracetal,polyvinylmetyleter och
sam-polymerisat av metylvinyleter och maleinsyraanhydrid.
Vi-nyletrar och vinylestrar ger polymerer och sampolymerisat
med ovanliga egenskaper. De förefaller lämpliga till t.ex.
lim, folier, textilappretur och gelatineringsmedel för latex
(Chemical & Engineering News 12 mars 1956 s. 1184).

SHl

Oarmerade betongväggars bärförmåga. I de statliga
betongbestämmelserna dras en skarp gräns mellan armerad
och oarmerad betong för såväl pelare som väggar. Villkoret
för att en vägg skall få räknas som armerad är att den i
båda sidorna är längs- och tvärgående armerad med
arme-ringsprocenten minst 0,4 i vardera riktningen. Om
arme-ringsmängden är mindre räknas betongen som oarmerad,
varvid de tillåtna påkänningarna blir starkt reducerade.

Vid försök med centriskt och excentriskt belastade
oarmerade och svagt armerade väggelement varierades i en serie
på 140 väggar dels slankhetsförhållandet HD, dels
breddförhållandet b/D. Efter 28 dygns lagring i fuktig sågspån
provbelastades de med centrisk last till brott. Det visade
sig därvid att väggar med b/D = 10 har samma
brotthållfasthet som väggar med b/D = 2 om lasten är jämnt
fördelad. Däremot uppstår vid ojämna upplagstryck i vissa
fall vertikala dragsprickor och då kan brottlasten bli
lägre. Vid undersökningar av svag armerings inverkan
(0,4 °/o) hindrade armeringen i viss utsträckning att
betongen effektivt bearbetades runt järnen. Det tillskott till
bärförmågan som armeringen rätteligen borde ge visade
sig därför vara illusoriskt. I en serie på 80 väggar där
hälften var oarmerade och hälften minimiarmerade blev
bärförmågan i det närmaste densamma i båda fallen.
Detta bestyrkes även av tidigare försök.

Man kan således, åtminstone vid centrisk last, vinna på

att helt slopa de vertikala järnen, ty därigenom ökas
möjligheterna att framställa god betong med maximal
sten-storlek. På så sätt ökas elasticitetsmodulen och de
plastiska långtidsdeformationerna minskas, vilket är av stor
betydelse för brottsäkerheten (Lars-Erik Larsson, vid
informationssammanträde på Byggtjänst den 16 maj 1956).

Ha

Akustisk kvalitetskontroll av läder. En icke destruktiv

metod för undersökning av läder enligt en akustisk metod
har utvecklats vid amerikanska arméns tygförvaltning.
Metoder att med ljudmätningar vid frekvenser från 1 Hz
upp till flera megaherz bestämma vissa viskoelastiska
egenskaper hos högpolymera föreningar har på senare år
funnit många tillämpningar. Här relaterade försök ingår som
ett led i ett större forskningsprogram innefattande
akustiska mätningar på naturliga och syntetiska polymerer
såsom gummi, plaster, textilier, läder och papper.

Vid experiment har man funnit att i ett läderprov
utbredningshastigheten för ljud kraftigt varierar med
förändringar av provets kemiska och fysikaliska struktur,
speciellt fibrernas orientering. Mätningar av ljudhastigheten
ger uppgifter om hur fibrerna påverkas av sträckning,
åldring och olika impregneringsmedel. Mätutrustningen
vid försöken utgjordes av en pulsad tongenerator, vilken
via en sändarkristall genererar ljudvågor genom
läderprovet vilka uppfångas av en mottagarkristall. Besultaten och
försöksmetoderna väntas få stor praktisk betydelse vid
kvalitetskontroll av såväl färdiga läderprodukter som
obearbetade hudar.

Om en ljudvåg utbredes i ett medium vars tvärsektion är
liten i förhållande till den använda ljudvåglängden gäller

E = v2 • Q

där v är ljudvågens utbredningshastighet i mediet, Q tät-

Hastighet

m/s

Fig. 1. Ljudhastigheten i tre olika typer svinläder som
funktion av provbitens bredd; upptill prov med sin
längd-utsträckning i 45° vinkel, mot fiberaxlarna, i ett sådant
prov utbredes ljudvågen utmed en sigsagväg; nedtill
ljudhastigheten i ett prov utskuret längs med fiberaxlarna,
provet visar inget beroende av bredden men ger betydligt större
l judhastigheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:40:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1956/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free