Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 21 augusti 1956 - När, var och hur korroderar aluminium, av Göte Renman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
665
När, var och hur korroderar aluminium?
Civilingenjör Göte Renman, Västerås
Ingen metall eller legering — inte ens den
ädlaste — är fullständigt resistent mot alla
medier, som den kan utsättas för. Den korroderar,
varmed menas att metallen förstörs genom
kemisk eller elektrokemisk reaktion med ett
omgivande medium.
En metalls korrosionsgrad eller resistens mot
korrosion kan därför enbart preciseras i
relation till ett visst medium. Utom av dettas
kemiska sammansättning beror korrosionens grad
och typ av t.ex. mediets temperatur,
strömningshastighet, syresättning, halt av dispergerade
partiklar, bakterier och mikroorganismer.
Tillåtlig korrosionsgrad står i samband med
metallens funktion, önskade livslängd, pris m.m.
Därför kan man i ett speciellt fall välja en
metall, som man vet kommer att frätas upp på kort
tid, medan i ett annat fall en metall kan
förkastas på grund av en obetydlig ytförändring, t.ex.
missfärgning.
Korrosionstyper
Aluminium hör till de oädla metallerna, dvs.
det har negativ normalpotential, och det borde
därför vara mycket korrosionsbenäget. I luft,
vatten eller andra ämnen, som kan avge syre,
överdras metallen emellertid snabbt med ett
mycket tunt oxidskikt (ca 0,01 |j, tjockt). Detta,
som är synnerligen tätt, hårt, slitstarkt och väl
vidhäftande, hindrar i många fall metallens
korrosion. Det nybildas också lätt på ställen där
ytskador uppstått eller t.ex. vid bearbetning,
hantering eller svetsning. Då det är genomskinligt
har den oxiderade ytan metallens färg.
På grund av aluminiumhydroxidens amfotera
karaktär påverkas oxidskiktet inte av medier
med neutral, svagt sur eller svagt alkalisk
reaktion. Vid pH 5—9 har nämligen olika typer av
aluminiumhydroxid minsta löslighet, och denna
växer med fallande eller stigande pH under 5
resp. över 9. I luft, vatten och många
saltlösningar är aluminium därför passiverat genom
att det skyddas av ett beständigt oxidskikt.
Aluminiums korrosion består oftast i
punktangrepp, men också allmän avfrätning,
skiktkorrosion, korngränsfrätning, spännings- och
nötningskorrosion kan förekomma. Aluminium i
Bearbetning av föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 18
januari 1956.
620.193 : 669.71
kontakt med andra metaller eller icke-metaller
kan vidare angripas genom galvanisk korrosion,
spaltkorrosion eller avlagringsangrepp.
Punktangrepp
Liksom på andra metaller (t.ex. rostfritt stål),
vilkas korrosionsbeständighet beror på ett
skyddande ytskikt, uppstår ibland punktangrepp på
aluminium. Aluminium används nämligen i
medier mot vilka oxidskiktet ger praktiskt taget
fullt skydd utom på ett fåtal ställen där
punktangrepp uppstår.
Detta är en typisk elektrokemisk process1. Den
bildade gropens botten är anod, dvs. det ställe
där metallen går i lösning, medan gropens
väggar och kant är katod. På vissa metaller, t.ex.
järn och koppar, täcks ytan av ett elektriskt
ledande oxidskikt, som utgör katod. Då
aluminiumoxid är oledande är det inte fullt utrett var
katodreaktionen sker. Mycket tyder dock på att
den utspelas vid felställen och svaga punkter i
oxidskiktet, vilka uppkommit genom närvaro av
utskilda fasta faser i metallen.
Punktangrepp på aluminium av
handelskvalitet (99,3 % Al) börjar i aggressivt vatten med
bildning av ett flertal små gropar eller kanaler2,
vilka med tiden förenas till en större grop.
Dennas utvidgning tycks också ske genom att
små-kanaler tränger längre in i materialet och
luckrar upp det. Angreppet på metallen sker
huvudsakligen i korngränserna. På hårdvalsat material
med kornorientering i valsriktningen kan
punktangreppen därför få en något mera markerad
utbredning än på texturfritt glödgat material.
Aluminiums känslighet för punktangrepp och
dettas utbredning påverkas av metallens renhet3.
Högrent aluminium med 99,99 % renhetsgrad
samt aluminium-mangan- och
aluminium-magnesiumlegeringar av aluminium med samma
renhet har större korrosionsbeständighet än
aluminium och dess legeringar med mindre renhet.
Vid tillsats av järn eller kisel ökar korrosionen
på högrent aluminium. 0,1 % järn medför stark
ökning av korrosionen i vatten, medan
ytterligare tillsats har mycket mindre inverkan på
korrosionshastigheten men ökar antalet
frätgropar. Av kisel fordras 0,3 % för att en
märkbar ökning av punktangreppet skall uppstå;
0,5 % Si medför avsevärt starkare angrepp, me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
