Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 21 augusti 1956 - Hänt inom tekniken - En internationell kongress om fiskredskap - SEN-normer - TNC: 13. Ordproblem, av JW - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
679
avsedd att sammanföra specialister från olika delar av
världen som arbetar inom fiskredskapsområdet med
forskning, konstruktion eller tillverkning. Bland
diskussions-frågorna kan nämnas nätgarn, nätframställning, rationell
konstruktion av fiskredskap, fisksökningsmetoder och
användning av elektrisk utrustning.
SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
har utsänt förslag till rekommendationer för utstrålning
från rundradiomottagare, SEN R 4703. Remisstiden utgår
den 15 september 1956. Intresserade kan rekvirera
förslaget från Svenska Teknologföreningen.
TNC
13. Ordproblem
Av de i år publicerade ordproblemen har nr 112 och 114
blivit föremål för inlägg från läsekretsen.
Ordproblem 112 gällde den gamla frågan om lämplig
ersättning för den icke önskvärda termen "volymvikt". En
av TNC:s rådgivare hade föreslagit skenbar densitet eller
skendensitet; även skenbar täthet och skentäthet nämndes
som användbara termer. Genom förbiseende blev i
TNC-spalten ej nämnt att mottsvarande uttryck förekommer i
Regeln und Leitsätze fiir Buchstabensymbole und Zeichen,
utgivna år 1953 av Schweizerischer Elektrotechnischer
Verein. Däri användes för kvoten av vikt och totalvolym,
när det är fråga om porösa, skiktade eller staplade
material, på tyska namnet "Rohdichte" eller "scheinbare Dichte"
och på franska "masse spécifique apparente".
I ett nyligen erhållet brev påpekas att även engelska
normer i liknande fall använder adjektivet "apparent",
alltså motsvarigheten till vårt skenbar. British Standard
1902: 1952, Methods of testing refractory materials (dvs.
eldfasta material), uppräknar och definierar vissa för detta
ämnesområde viktiga termer, däribland "bulk density",
"apparent solid density" och "true density", svarande mot
vad TNC förslagsvis vill kalla skenbar densitet (m.m. enligt
det föregående), skenbar kompaktdensitet och
kompaktdensitet. De tre densitetsvärdena erhålles genom viktens
division med hela skrymvolymen, med kompaktvolymen pius
volymen av slutna håligheter, och med enbart
kompaktvolymen. Den skenbara kompaktdensiteten, vilket uttryck
ju fullt motsvarar "apparent solid density", kan beräknas
ur viktminskningen när provföremålet sänkes ned i vatten
så att alla öppna håligheter blir vattenfyllda.
Att i engelskan uttrycket "bulk density" för det första av
de tre täthetsbegreppen valts i stället för "apparent density"
torde bero på att man av gammalt är van vid sådana
uttryck som "bulk specific gravity". Inom TNC har termen
"skrymdensitet", som ansluter sig väl till "bulk density",
varit på tal men ej lett till rekommendation eftersom den
ansetts svårare för teknikerna att acceptera än skenbar
densitet eller skendensitet.
Den person som fäst TNC:s uppmärksamhet på de
nämnda engelska termerna känner sig själv inte tilltalad av
orden densitet och täthet över huvud taget, men har ingen
logiskt riktig term att föreslå i st.f. skenbar densitet.
Ordproblem 114 gällde namn på ett industriföretags
avdelningar och underavdelningar. Det härom till TNC
skrivna brevet utgör en bekräftelse på att den största
svårigheten här ligger i att man har så få termer att röra sig
med. Det gäller att på bästa sätt fördela orden avdelning,
sektion, byrå, kontor, grupp, och att ge dem tillräckligt
flexibel innebörd — eller ibland tillräckligt stel
specialbetydelse — för att få dem att täcka behovet.
I brevet avrådes från "byrå" inom privata företag;
"byrå verkar byråkrati". Inom de statliga verken kan en
byrå vara en mycket stor enhet, som under sig har
avdelningar m.m. Titlarna byråchef, byrådirektör m.fl. hör
samman med sådan förnämlig innebörd av ordet byrå.
Brevet påpekar också att en del självständiga företag kal-
lar sig för byrå, t.ex. Jönköpings Juridiska Byrå, AB
Industribyrån, Alfa Skrivbyrå. Därtill kommer att långt ifrån
alla industriföretag är så organiserade, att de har skilda
avdelningar för konstruktion och försäljning och därför
skulle ha nytta av den i TNC-spalten föreslagna
namndubbleringen med hjälp av efterlederna -kontor och -byrå,
t.ex. krankontor (för konstruktion) och kranbyrå (för
försäljning) .
Brevskrivaren föredrar vidare att med "sektion" förstå
enbart enheten närmast under avdelning; därav skulle
följa att det ej bleve möjligt att tala om kontorssektion
och byråsektion. I fråga om enheten "grupp" anför han
att detta ord inte användes som benämning i det enskilda
fallet utan endast som klassificerande term i allmänhet.
Så gott som alla de invändningar som göres i brevet är
välkända från de gångna årens TNC-diskussion och torde
delas av många. Det besvärande är att namnmöjligheterna,
som i praktiken visat sig alltför starkt begränsade, på detta
sätt ytterligare kringskäres — och det var motsatsen som
åsyftades i TNC-spalten. JW
Problemhörnan
Problem 6/56 lydde: "En elektrodynamisk högtalare, vars
membran må anses svänga som en stel kolv, matas
samtidigt med två växelströmmar av olika frekvens v1 och v2,
varvid antas = 100 Hz och v2 = 3 000 Hz. Den totala
svängningsamplitud som vt alstrar hos membranet är 0,5
cm. Med hur stor del av ett tonsteg kommer den högre
tonen att sväva på grund av Doppler-effekten?"
Högtalaren kan uppfattas som en 3 000 Hz avgivande
ljudkälla, vilken själv befinner sig i svängning med
frekvensen 100 Hz. När membranet svänger utåt med den
lägre frekvensen, undergår den högre frekvensen en
skenbar ökning osv.
Den lågfrekventa rörelsen kan skrivas
x = i- • 0,5 sin 2 jt-100 t
varav hastigheten
— = v = 50 jt eos 2 jt • 100 t
dt
med maximivärdet
Ymax =50 JT = 157 cm/s
När membranet härvid passerar jämviktsläget under
utåt-rörelse, har den höga frekvensens tonhöjd ökats med
faktorn
(l - ~ 1 ^ (l + -^p) = 1,00462
där c är ljudets hastighet, ca 340 m/s. Tonhöjden blir
sålunda 3 000 + 13,9 Hz. Vid motsvarande inåtsvängning
utsändes tonen 3 000 —13,9 Hz. Svävningsfrekvensen blir
sålunda 27,8 Hz. Ett heltonsteg i den liksvävande skalan
1 2
har intervallet ]/ 2 f=« 1,122, vilket vid 3 000 Hz svarar mot
frekvensskillnaden 366 Hz. Svävningen uppgår sålunda till
27,8 :366 = 0,072 heltonsteg. Denna svävning är tillräckligt
stor för att uppfattas som en tydlig distorsion hos tonen
3 000 Hz.
Ovanstående är återgivet efter lösningar som insänts av
U Olsson, L E Lindfors och sign. üg.
Problem 7/57. En kopplingsplint A är försedd med två
strömställare a± och a2. På en annan kopplingsplint B
finnes två lampor b± och b2. A matas från ett växelströmsnät;
A och B är sammankopplade med två enkelledare.
Anordningen fungerar så, att man med a1 kan tända och släcka
lampan b1 och med a2 tända och släcka lampan b2, varvid
dessa funktioner är oberoende av varandra. — Angiv
apparaturens kopplingsschema! A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
