Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Värmekällor för byggnader, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
681
Värmekällor för byggnader
Det värme som behövs för uppvärmning av våra
byggnader kan erhållas på många olika sätt,
antingen ur primära energikällor, till vilka i detta
sammanhang kan räknas solenergi, vindenergi
och vattenkraft via elström, bränsleenergi och
atomenergi, eller ur sekundära värmekällor,
såsom varma avloppsgaser eller varmt
avloppsvatten. Elenergin, som genom ångkraftproduktionen
delvis utgörs av förädlad bränsleenergi, kan
utnyttjas antingen för direkt uppvärmning med
elvärmeelement eller för drift av en
värmepumpanläggning, varvid en del av värmeenergin tas
från omgivningen, så att den nyttiga
värmeenergin blir större än den tillförda elenergin.
Valet av värmekälla blir främst beroende av de
ekonomiska faktorerna, varvid man bör ta
hänsyn såväl till rena bränsle- eller energikostnader
som till ränte- och amorteringskostnader samt
kostnader för underhåll och skötsel. Vid val av
uppvärmningssystem får man emellertid inte
uteslutande rätta sig efter dagens situation utan
man måste söka bilda sig en uppfattning om
utvecklingen på området under byggnadens hela
livstid. Valet kan också påverkas av sanitära
skäl, varvid man särskilt får ta hänsyn till
luftens förorenande genom rökgaser. Slutligen
inverkar också bekvämligheten vid skötseln, vilken
faktor varit huvudansvarig för oljeeldningens
segertåg på bostadsuppvärmningsområdet.
Av de uppräknade primära energikällorna
synes den direkta solstrålningen knappast kunna
utnyttjas ekonomiskt i vårt på vintern solfattiga
land. Vindenergin skulle möjligen kunna komma
i fråga i speciella fall. Elenergin från
vattenfallen räcker inte på långt när för de stora
effektbehov soin representeras av
byggnadsuppvärmningen men kan möjligen användas i speciella
fall.
Tillgängliga sekundära värmekällor bör
givetvis utnyttjas i största möjliga omfattning.
Särskilt för uppvärmning av industribyggnader kan
det ofta finnas möjlighet att utnyttja varmt
avloppsvatten eller varma avloppsgaser. Om
värmekällan inte har tillräckligt hög temperatur
för uppvärmningsändamål kan man koppla in
en värmepump i systemet. En möjlighet som
inte heller får förbises är utvinning av värme ur
bortgående ventilationsluft (Tekn. T. 1954 s.649).
Eftersom värmebehovet för ventilationen i vissa
fall kan uppgå till 50 % av den totala
värmeförbrukningen, kan stora energibelopp återvinnas
ur avgående varm ventilationsluft.
620.91 : 697
Den helt dominerande delen av värmebehovet
måste i varje fall för närvarande täckas genom
utnyttjande av bränsleenergi. Av såväl
nationalekonomiska som privatekonomiska skäl är det
därvid av vikt att bränsleförbrukningen blir så
låg som möjligt. Man måste då sträva efter
högsta möjliga verkningsgrad och lägsta möjliga
värmeförbrukning. En ökad verkningsgrad och
även möjligheter att använda billigare bränslen
får man i fjärrvärmeanläggningar. Därvid har
man även möjlighet att alstra billig elenergi. Man
får dock inte bortse från att fjärrdistribution av
värme kan medföra i storleksordningen 5 %
värmeförluster.
En minskning av värmeförbrukningen får man
genom att sänka onödigt höga
rumstemperaturer, och i värmebesparande syfte verkar
individuell betalning av värmekostnader, baserad på
värmemätare eller separata värmesystem i
lägenheterna. Det sistnämnda kan ganska lätt
förverkligas genom användning av gas eller
elektricitet för uppvärmningen.
Vid användning av elenergi utan värmepump
kan man tillämpa olika metoder. Gäller det en
ny anläggning kan man ha elvärmeelement
utplacerade i de olika rummen, eventuellt i
kombination med tillförsel av ventilationsluft. Om
säkerheten mot avbrott i elleveransen är stor,
kan man då bygga bostäder utan skorstensstock,
värmepanna och värmeledning. En sådan
anläggning särskilt med automatiskt reglerade
elvärmeelement är mycket bekväm. Här kan även
framhållas att oljeeldning är i lika hög grad
beroende av en säker elleverans.
Även befintliga varmvattenanläggningar kan
emellertid elektrifieras, varvid man kopplar in
en elektrisk vattenvärmare i värmesystemet och
utnyttjar detta på samma sätt som förut. En
sådan kombination av varmvatten- och
elvärmesystem kan för övrigt erbjuda vissa fördelar, då
det har större ackumuleringsförmåga än ett
enkelt elvärmesystem och man därigenom får
större möjligheter att utnyttja elström till lägre
taxor. Det kan även tänkas vara ekonomiskt
riktigt att bygga in en varmvattenackumulator föi
att kunna utnyttja billig nattström.
Värmepumpen, som möjliggör ett bättre
utnyttjande av elenergin, har på senare år fått stor
spridning för uppvärmning av mindre
byggnader, särskilt i USA, och det förefaller inte
osannolikt att den även skulle kunna komma till
användning här i landet. Med värmepumpen tar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
