Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Stora eller små värmecentraler? av Ingmar Eneborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
683
Stora eller små värmecentraler ?
Civilingenjör Ingmar Eneborg, Stockholm
När det gäller värmeförsörjning för bostäder,
kan man konstatera, att utvecklingen sedan ett
tiotal år tillbaka går mot en centralisering till
allt större värmecentraler. På senaste tiden har
man dock i anslutning till vissa experiment med
separata uppvärmningsanordningar i varje
lägenhet ifrågasatt, om ett sådant system skulle
vara mera ekonomiskt än värmecentraler,
gemensamma för flera lägenheter eller flera
fastigheter. Dessutom anser man sig inom vissa
fastighetsförvaltningar ha funnit, att den verkliga
värmekostnaden (årlig drift- och
kapitalkostnad) för normal hyreshusbebyggelse är tämligen
oberoende av om man väljer stora eller små
värmecentraler. Det är därför angeläget att
underlag för ekonomisk utformning av större
värmeanläggningar utarbetas. På initiativ av
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag har därför
Statens Nämnd för Byggnadsforskning inom en
särskild arbetsgrupp börjat en bearbetning av
kostnadsmaterial från större pannanläggningar.
Vid stora enheter med kombinerade kraft- och
värmeanläggningar är det omöjligt att skilja på
kostnaderna för kraft- och värmeproduktion,
varför ekonomin vid dylika anläggningar ej kan
bedömas på samma sätt som vid rena
värmeanläggningar. Emellertid skall taxan för
värmeleveranserna från dylika anläggningar, som i
vårt land genomgående är kommunalägda, sättas
så, att kostnaderna blir desamma som om
kunden hade egen panncentral. Även i detta fall
fordras därför i stort sett samma underlag, som
behövs för en bedömning av panncentralers
ekonomi.
För dem som har att göra med projektering och
planering av större värmeanläggningar kan det
vara av värde att få en översikt av de faktorer,
som har betydelse, när det gäller att välja
mellan en eller flera panncentraler för ett
bostadsområde.
Av vikt vid ett sådant bedömande är
kapitalkostnad (ränta och avskrivning)
förvärmeanläggning och ledningsnät, underhållskostnader för
värmeanläggning och ledningsnät,
bränslekostnad, årsverkningsgrad, skötselkostnad
(eldningsarbete) samt värmeförluster från ledningsnätet.
En jämförelse av anläggnings- och
driftkostnader för olika stora värmeanläggningar bör grun-
697.34
das på priset per värmeenhet för i lägenheterna
levererat värme. Härigenom elimineras inverkan
av olikheter i byggnadernas värmebehov.
Anledningen till att åsikterna rörande
ekonomin vid olika stora panncentraler går starkt isär
torde bl.a. vara svårigheten att göra en
ekonomisk avvägning mellan årlig kapitalkostnad å
ena sidan och årlig driftkostnad å den andra.
Tillräckligt underlag saknas nämligen i stor
utsträckning för bedömning av t.ex. hur en ökad
automatisering påverkar bränslekostnaderna
(verkningsgraden) och skötselkostnaderna.
Kapitalkostnad för panncentral
Det kapital, som nedlägges i en panncentral,
gäller byggnad med skorsten, pannor,
eldningsanordningar, bränsleförvaringsutrymmen,
rörledningar, pumpar, automatik, instrument och
diverse andra apparater. Huvudparten torde
komma på byggnadskostnad och pannkostnad.
Rydberg1 har påvisat att kapitalkostnaden är i
stort sett proportionell mot installerad eldyta.
Visserligen ökar inte utrymmesbehovet i direkt
proportion till eldytan men
byggnadskonstruktionerna för större centraler blir i gengäld
relativt dyrare än för små. Eftersom den möjliga
specifika maximalbelastningen är högre för stora
pannor än för små, kommer kapitalkostnaden
per kcal/h installerad effekt att vara sjunkande
med växande storlek hos panncentralen. En
faktor som verkar höjande på kapitalkostnaden är
det krav, som ofta ställes på att ur
beredskapssynpunkt möjlighet skall finnas att elda med
inhemskt bränsle. Samtidigt som detta krav
tillgodoses, får man härigenom möjlighet att växla
mellan fast och flytande bränsle och kan således
elda med det bränsle, som vid varje tillfälle är
det billigaste.
Genom de alltmer ökade kraven på rökfrihet
framtvingas installation av sotavskiljare, vilket
kommer att ställa sig billigare, relativt sett, för
de större anläggningarna. Automatisering av
eldning och värmereglering kommer likaledes att
bli relativt billigare för stora anläggningar än
för små. En objektiv utredning av vilken grad
av automatisering, soin är ekonomiskt berättigad
med hänsyn till anläggnings-, bränsle- och
skötselkostnader, synes vara erforderlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
