Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Stora eller små värmecentraler? av Ingmar Eneborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Kapitalkostnad för ledningsnät
Kapitalkostnaden för ledningsnätet är givetvis
i hög grad beroende av systemets konstruktion.
För de storlekar på ledningsnät som nu
förekommer i vårt land torde pumpvarmvattensystem
vara förmånligast. Utomlands förekommande
andra värmemedier (t.ex. ånga) torde hos oss bli
aktuella först vid betydligt större
distributionssystem än de nuvarande, t.ex. vid
atomvärmeverk. Om pumpvarmvattensystemet och
isoleringen dimensioneras för optimal ekonomi2-3,
blir kapitalkostnaden för ledningsnätet per
kcal/h maximaleffekt omvänt proportionell mot
bebyggelsetätheten och något ökande med
stigande maximaleffekt.
Avskrivnings- och underhållskostnader
för värmeanläggning och ledningsnät
En viss osäkerhetsfaktor vid bedömning av
avskrivnings- och underhållskostnaden är
pannornas livslängd. De mindre anläggningarnas gjutna
sektionspannor torde enligt mångas erfarenhet
ha en livslängd av 20—30 år, förutsatt en
sakkunnig skötsel. Däremot är meningarna delade
rörande livslängden hos smidda pannor.
Fabrikanterna torde numera ha rättat till
svagheterna hos konstruktionen av de första smidda
pannorna, som stundom hade mycket kort
livslängd. Den alltmer ökade användningen av
tjocka oljor med relativt hög svavelhalt innebär
emellertid risk för korrosion och därmed ånyo
försämrad livslängd. Successivt vinnes dock
erfarenheter av de nyare panntypernas livslängd.
Sådant erfarenhetsmaterial borde samlas in från
fastighetsförvaltningarna och bearbetas.
Hitintills har i många fall
kulvertkonstruktio-nerna visat sig vara olämpliga och därför haft
mycket kort livslängd (Tekn. T. 1956 s. 686).
Successivt vinnes dock erfarenheter om vilka
konstruktioner som är hållbara.
Rydberg1 räknar med 20 års livslängd för
pannor och rör, 30 år för kulvertledningar och 70
år för byggnader. Med 3 % ränta blir
annuiteter-na 6,7, 5,1 och 3,4 %. Underhållskostnaderna
anges till 1,5 % på installationer, 0,5 % på
kulvertledningar och 0,7 % på byggnader.
Bränslekostnader
Bränslekostnaderna är en funktion av
värmebehovet (maximaleffekten), bränslepriset och
anläggningens årsverkningsgrad. Det bränsle,
som nu helt dominerar vid
centralvärmeanläggningar är eldningsolja. En av Statens Nämnd för
Byggnadsforskning utförd inventering av de
större värmecentraler (för mer än 150 anslutna
lägenheter) som färdigställts under de senaste
tio åren visar, att användningen av de olika
oljekvaliteterna vid varierande anläggningsstorlek
blir ungefär följande. Eldningsolja 3 dominerar
vid anläggningar av storlek 1—2,5 Mkcal/h, me-
dan eldningsolja 4 dominerar för anläggningar
över 2,5 Mkcal/h maximal effekt. Eldningsolja 3
förekommer vid anläggningsstorlekar upp till
10 Mkcal/h och eldningsolja 4 från 1 Mkcal/h
och uppåt. Området under 1 Mkcal/h omfattas
icke av nämnda inventering, men vanligen torde
eldningsolja 1 huvudsakligen väljas för villor
och enstaka fastigheter, medan eldningsolja 2
torde dominera vid anläggningar på 0,1—0,5
Mkcal/h men kan förekomma intill 1 Mkcal/h.
Eldningsolja 3 torde dominera området 0,5—2,5
Mkcal/h. Ju högre kvalitetsnumret är, desto
billigare är oljan; oljepriset per värmeenhet
sjunker sålunda vid ökande anläggningsstorlek.
Årsverkningsgrad
Av största betydelse för bränsleekonomin är
anläggningens genomsnittliga verkningsgrad.
Eftersom verkningsgraden bl.a. är beroende av
pannornas belastning och kondition avseende
sotbeläggningar samt skötsel t.ex. av luftreglering
måste årsmedelverkningsgraden bli lägre än den
s.k. paradverkningsgraden, som uppnås vid
vältrimmad panna och konstant belastning. Malm4
har matematiskt analyserat årsverkningsgraden
som funktion av anläggningens storlek med
utgångspunkt från vissa prov utvisande
verkningsgradens beroende av pannbelastningen vid olika
bränslen. Några årslånga prov för bestämning av
årsverkningsgraden torde icke vara publicerade.
Statens Nämnd för Byggnadsforskning utför
dock nu i samarbete med HSB dylika prov vid
fyra mindre och en större värmecentral.
Skötselkostnader
Skötselkostnaden sammanhänger ined i vilken
grad eldning och värmereglering är
automatiserade. För större och medelstora anläggningar
torde dylik automatisering vara ekonomiskt
motiverad genom besparing av kostnader för
eldarpersonal, ehuru mera kvalificerad personal i
förmansställning i stället fordras.
Skötselkostnaderna blir vid större centraler därför relativt
oberoende av storleken, varför kostnaden per
värmeenhet blir något sjunkande vid ökande
anläggningsstorlek. För mindre anläggningar som
sköts av kollektivavtalsanställda portvakter eller
vaktmästare är skötselkostnaden i stort sett
proportionell mot maximaleffekten.
Värmeförluster i ledningsnätet
Isoleringen av ledningsnätet bör dimensioneras
så, att ekonomiskt optimum nås med hänsyn till
isoleringskostnaden och värmeförlusterna. Ofta
är man emellertid osäker om isoleringens
kondition och saknar därför tillräckligt underlag
för en beräkning av värmeförlusternas verkliga
storlek (Tekn. T. 1956 s. 687). Genom pågående
försök för bestämning av förlusterna torde dock
bättre underlag erhållas. Ehuru huvudparten av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
