Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 28 augusti 1956 - Stora eller små värmecentraler? av Ingmar Eneborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
th. augusti 1956
685
förlusterna är lokaliserade till servisledningarna
och inte till huvudledningen kan man bortse
från förlusterna i servisledningarna, när man
vill bedöma om ett bostadsområde skall förses
med en eller flera värmecentraler. I båda fallen
blir nämligen servisledningarna desamma,
medan huvudledningens längd kommer att variera.
Vid ekonomiskt dimensionerad isolering av
ledningsnätet ökar värmeförlusten från
huvudledningen (i förhållande till den totala
värmeproduktionen) med fjärde roten ur
maximaleffekten1. Värmeförlusterna, liksom kostnaderna för
ledningsnätet, är givetvis omvänt proportionella
mot bebyggelsetätheten hos bostadsområdet.
Ekonomisk storlek för panncentraler
Av det anförda har framgått att en
centralisering av värmeförsörjningen till en i stället för
flera värmecentraler bör kunna medföra lägre
bränslekostnader genom högre verkningsgrad
och användning av billigare bränsle. Även
skötselkostnaderna bör härvid kunna sänkas.
Emellertid ökar samtidigt kapitalkostnaderna och
distributionsförlusterna genom det växande
ledningsnätet. Det finns alltså anledning att anta,
att vid en viss "ekonomisk storlek" hos
panncentralen erhålles minimum av kostnaden per
värmeenhet för i lägenheterna levererat värme.
Rydberg1 har genom att i matematiska formler
uttrycka värmekostnaden som funktion av
maximaleffekten beräknat den ekonomiska storleken
för panncentraler vid olika värmetäthet. Av
hans beräkningar kan dras den allmänna
slutsatsen, att vid normal bebyggelsetäthet
(hyreshus) den ekonomiska storleken för
panncentralen ligger över de största i vårt land uppförda
panncentralerna för rena
uppvärmningsändamål. En ytterligare centraliserad
värmeförsörjning synes därför vara ekonomiskt motiverad.
Ehuru det kostnadsmaterial, som Rydberg
använt är mer än 10 år gammalt, torde dock de
allmänna slutsatserna stå sig än i dag, ty
kostnadsstegringarna torde vara i stort sett lika för
anläggnings- och driftkostnader.
Emellertid saknas i viss mån tillräckligt
allmängiltigt underlag för kalkylerna. Sålunda har
man ännu icke genom prov fastställt, vilken
års-verkningsgrad man bör räkna med, eller hur
stora kulvertförlusterna i verkligheten är. Andra
osäkra punkter är pannors och kulvertars
livslängd samt underhållskostnaderna för pannor
och rörinstallationer.
Stockholms Stads Bränsleutredning5 har
undersökt ekonomin vid några värmecentraler i
Stockholm. Härvid visade sig den nyttiga delen av det
tillförda bränslevärmet vara betydligt bättre i
kokseldade värmecentraler betjänande en
byggnad än i koleldade centraler gemensamma för
flera byggnader. På grund av skillnaden i
bränslepris blev värmekostnaden emellertid un-
gefär lika i båda fallen. Utredningen ansåg på
basis härav, att "utvecklingen som visserligen
delvis borde inriktas mot större centraler av typ
värmeverk, där spillvärme, som eljest förloras,
tillvaratas, även i viss utsträckning borde ledas
mot smärre automatiska värmekällor i
lägenheterna". Med anledning av detta uttalande har
AB Stockholmshem uppfört sex fastigheter, där
möjlighet finnes att jämföra ekonomin vid
användning av olika bränsleslag och jämföra
ekonomin vid separata värmesystem i varje lägenhet
med centralvärmeledning för hela fastigheten.
Genom utvecklingen mot oljeeldning av såväl
stora som små värmecentraler torde de större
centralernas ekonomi i förhållande till de
mindre ha förbättrats. Av Byggnadsstyrelsens prov
med oljeeldade värmepannor6 har nämligen
framgått, att verkningsgraden vid oljeeldning är
högre för större än för mindre pannor.
Resultatet av Stockholms Stads Bränsleutrednings
undersökning tyder därför på, att vid oljeeldning
skulle stora centraler ge billigare värme än små.
Tyvärr har ännu icke publicerats några
resultat från jämförelsen av ekonomin mellan separat
uppvärmning av varje lägenhet och
centralvärme. Visst underlag för en sådan jämförelse torde
även erhållas sedan driftsresultat från HSB:s
experimentbygge i Östberga föreligger. Där provas
nämligen varmluftsystem med gaseldade
separata lägenhetspannor (Tekn. T. 1956 s. 695).
Frågan om man i stället för gemensam
värmecentral bör välja en panncentral i varje
byggnad eller decentralisera värmeförsörjningen till
varje lägenhet, torde dock icke kunna generellt
bedömas. Här blir man hänvisad till detaljerade
kostnadsberäkningar i varje särskilt fall.
Atomvärme
Under den kommande tioårsperioden torde
flera atomvärmeverk komma att byggas i
Sverige. För närvarande har man möjlighet att med
atombränsle producera värme billigare än med
vanligt bränsle endast vid anläggningar med en
effekt, som är större eller lika stor som vid våra
största nuvarande värmeverk. Inom
atomforskningen arbetar man dock på att få fram
konkurrenskraftiga atomvärmeproducerande
enheter även i mindre skala. Man torde dock få
räkna med att medelstora bränsleeldade
värmecentraler för bostadsområden kommer att
byggas även i framtiden, ty endast i undantagsfall
kan bostadsbyggandet ske på sådant sätt, att
områden av den storlek som anläggande av
atomvärmeverk förutsätter, kan byggas i ett
sammanhang. För projektering av sådana medelstora
bränsleeldade värmecentraler, torde påbörjade
undersökningar av årsverkningsgraden,
kulvertförlusterna och analys av anläggnings- och
driftkostnader för värmecentraler ge ett förbättrat
underlag för en ekonomisk bedömning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
